söndag 28 april 2013

Ska man införa obligatorisk sommarskola?

Socialdemokraterna föreslår en obligatorisk sommarskola för elever i åk 9 som inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Sommarskolan ska hålla på under 20 dagar. Man menar att gymnasieexamen i dag är ett krav för att ha någon chans att komma in på arbetsmarknaden därför är det viktigt att sätta in åtgärder så att så många som möjligt kan gå igenom gymnasiet.  Ytterligare ett förslag från S, är att införa sommargymnasium för elever so gått ut gymnasiet utan fullständiga slutbetyg.

Efter att ha hört detta förslag ställer jag mig en rad frågor, b la:
Vem ska bedriva undervisning i denna obligatoriska sommarskola?
20 dagar = 1 månad.  Är det tänkt att denna sommarskola ska hållas under juli månad? Då är de ordinarie lärarna på semester. Ska läraravtalet omskrivas så att lärare mot grundskolans senare år ska övergå från ferietjänst till semestertjänst? Eller är det tänkt att man ska anställa lärarstudenter eller ta in obehöriga med ämnenskunskaper för att hålla i undervisningen i sommarskolan.  Tar man in obehöriga utan pedagogisk erfarenhet kommer då sommarskolan verkligen uppnå sitt mål. Det finns undersökningar som visar att elever som har behöriga lärare har bättre reslutat än de som undervisats utan obehöriga lärare.

Skulle en obligatorisk sommarskola verkligen fylla sitt syfte för de elever som bäst behöver den? Är det verkligen rätt väg att gå, att låta redan skoltrötta ungdomar gå ännu fler dagar i skolan? Om man knappat har några godkända betyg kanske man inte är beredd att satsa på att få goda studieresultat i en sommarskola. Det är kanske också är bra om man lär sig se konsekvenserna av sitt handlade. Får man inte några godkända betyg så kommer det att leda till problem för en själv. Det är dags att ungdomar lär sig ta eget ansvar. Man kan inte dalta med ungdomarna hela tiden och ge dem hur många chanser som helst.
 Ska pengar verkligen satsas på elever som redan misslyckas nå målen?
Är det inte bättre att man satsar dessa 190 miljoner på den ordinarie undervisningen och försöka förebygga att elever går ut med ofullständiga betyg. T ex genom att anställa fler specialpedagoger, anställa extra lärare inför de nationella proven som kan fokusera extra på de svaga ungdomarna eller erbjuda gratis läxläsning under terminerna. 



Könsneutrala omklädningsrum på Södra Latins gymnasium

Södra Latins gymnasium på Södermalm i Stockholm blir först i Sverige med att erbjuda ett könsneutraltomklädningsrum.

– Det är för de elever som inte vill identifiera sig som vare sig kvinnor eller män, säger Camille Trombetti, 18, ordförande för Demokratiska utskottet på gymnasiets elevkår till DN.
Maria Linde är en av rektorerna på skolan och hon säger att:
– Rummet ska vara tillgängligt för alla som vill byta om enskilt. Man kommer att få byta om en i taget, säger hon.
Hur kan ett omklädningsrum där endast 1 person kan byta om räknas könsneutralt? Handlar inte detta egentligen om att man lyfter frågan om att många ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra innan idrotten, ett problem som funnit länge. För att få igenom sina krav utnyttjar eleverna den rådande PK-hysterin i samhället.  I stället för att argumentera för att elever kan uppleva det som jobbigt att byta om tillsammans pga av puberteten (sanningen) väljer man att trycka på argument som rör könsidentifikation (passar in i tidsandan), och så får man igenom sitt förslag. Frågan är om ungdomarna fått igenom sina krav om de valt andra argument argumentation?

Det är bra att man synliggjort problemet med att ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra. Skulle fler skolor införa ”könsneutrala omklädningsrum”, dvs enskilda omklädningsrum där man oblygt kan byter om och duschar ensam utan kommentarer från andra, skulle man få fler elever att delta i skolidrotten.  

DN   Aftonbladet   QX   Expressen   DN 2   Metro  SVT

måndag 22 april 2013

Tvingades skylta med bh storlek

För några år sedan införde underklädeskedjan Change en regel om att de anställdas namnskyltar förutom namnet även skulle innehålla butiksbiträdets bh storlek. Enligt VD Susann Haglund var detta ett led i att öka servicen till kunderna.

Många anställda hos Change reagerade negativt på detta krav och ansåg det som kränkande att behöva avslöja bh storlek för butikens kunder. Några hörde av sig till facket, handels, som tog detta på stort allvar, eftersom de berörda är unga kvinnor i en utsatt position. Ärendet har tagits upp i arbetsdomstolen (man företrädde en ung kvinna), och nu i dagarna (10 april 2013) har kvinnan fått rätt. Change fälls för könsdiskriminering och tvingas att betala 50 000 kr till en före detta anställd.
Vad är egentligen syftet med att tvinga den kvinnliga delen av personalen skylta med sin bh-storlek? Det är märkligt att påstå att det på något sätt skulle förbättra kundservicen. Man blir väl inte en bättre försäljare för att kunden vet vilken bh storlek man har? Och ur kundens perspektiv, går en kvinna in i en underklädesbutik i syfte att köpa en bh har hon nog mer nytta av en expedit som är påläst om vilken bh som passar vissa bröst, än en expedit som avslöjar sin bh storlek!?

Det känns väldigt oseriöst att låta sin personal avslöja bh storlek för kunderna. Vem tar en sådan butik på allvar?
Artiklar i urval

 
 
 
 

måndag 15 april 2013

Ja eller nej till läxor i skolan

Att ge eller att inte ge läxor, det är frågan…

Ska lärare få ge elever uppgifter som ska lösas i hemmet eller är det orättvist mot de elever som saknar förutsättningar att göra skolarbete hemma? Att barn och ungdomar har olika förutsättningar i skolan beroende på socioekonomisk bakgrund är känt och detta påverka givetvis möjligheten att göra läxor. I vissa hem finns det kanske skrivmateriel, böcker, uppslagsböcker, datorer med internet samt föräldrar som motiverar barnen och hjälper dem med läxorna.  Hos andra familjer finns kanske inga pennor eller välfyllda bokhylla. Kanske är man trångbodda och har skrikiga småsyskon vilket leder till utebliven studiero. Föräldrar kanske saknar både kunskap och intresse för barnens läxläsning, vilket leder till att dem blir ogjorda.
Visst är det synd om barnen som har sämre förutsättningar till läxläsning i hemmet. Men att ta bort lärares möjlighet att ge läxor på grund av att alla inte får samma förutsättning att göra läxor hemma är fel på många sätt. Det är mycket i samhället som man måste ta bort om man hela tiden ska utgå från att  inget ska vara orättvist för någon.

Något som talar för läxor är att det lär barnen att tidigt ta ansvar för sina studier. Ett tungt argument för läxor tycker jag är att de förbereder barn inför akademiska studier, där det bygger på att man ansvarar för sina studier och studerar i hemmet. Något som talar emot läxor är, som jag tidigare nämnt att det är orättvist mot de barn som kommer från resurssvaga hem. Vidare menar några att det är kränkande mot barnen eftersom de tvingas ägna delar av sin fritid åt att studera.  Andra menar att det ur föräldrarperspektiv är tungt och tidskrävande när barnen tar med sig läxor som de förväntas hjälpa till med.
Det känns komiskt och skrämmande att det finns vissa vuxna i Sverige år 2013 som tycker att det är kränkande mot barn när de att får hemläxor.  Man menar att vuxna inte behöver ägna något av sin fritid åt att jobba så därför ska inte barn behöva plugga på sin fritid. Vad är detta för argument? Det finns många vuxna som gör delar av jobb på fritiden, t ex lärare som kanske inte hinner med alla administrativa arbetsuppgifter på arbetstid. Det är väl bara bra för barn att de tidigt får lära sig att man ”inte kan ha roligt jämt”. Man kan inte alltid spela datorspel!

Ett sätt att få bort orättvisproblematiken kan vara att ge barnen läxor som inte kräver tillgång till internet eller andra böcker. Saknas det pennor i hemmen kan man låna med sig en från skolan. För de resurssvaga barnen kan det även vara bra om det finns möjlighet att läsa läxor på fritids tillsammans med fritidspersonal.
Jag tycker att det är självklart att lärare ska få ge läxor till barn redan när de börjar i skolan. Föräldrar som gnäller över barns läxor borde tänka efter innan de skaffar barn. Det är klart att det  är tidskrävande för föräldrar när barnen kommer upp i skolåldern. Man kan ju inte förvänta sig att det enda man behöver göra som förälder är att baka kakor med barnen eller att skjutsa och hämta till idrottsaktiviteter. Jag tycker att det är viktigt att alla barn redan från skolstarten får möjligheten att förbereda sig inför de senare åren i grundskolan, gymnasiet och universitetsstudier. Ju äldre man blir desto mer krav kommer det ställas på barn att kunna studera hemma för att nå ett gott reslutat i skolan och slutligen få en akademisk utbildning eller en yrkesexamen. Läxor får man även på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet samt andra yrkesutbildningar.


lördag 13 april 2013

P- piller för män

Det har gått över 50 år sedan p-piller för kvinnor lanserades. År 1957 godkändes de första p-pillren i USA och år 1964 kom preventivmedlet för första gången till Sverige. Trots de stora riskerna för biverkningar fortsätter kvinnor än i dag att knapra p-piller som godis. Att man riskerar förlora sexlusten, få humörsvängningar, öka i vikt eller få blodproppar, bryr sig inte kvinnor om. Eller kanske många går och tiger och lider i hemlighet, bara för att behaga sin partner?

Ännu har det inte kommit något p-piller för män. Skämtsamt säger man att p-piller ligger 5-7 år fram i tiden. Dvs det kommer aldrig komma nåra p-piller för män – varför? Med tanke på vilken makt över befruktningen kvinnan får genom p-piller, borde fler män reagera, och kräva att det framtas liknade preparat åt dem. I dag är det enda sättet en man kan kontrollera en oönskad graviditet genom att använda kondom. Varför är man nöjd över detta övertag kvinnor har?  Det är ju inte ovanligt med kvinnor som ”luras” och säger att de äter p-piller, fast deras baktanke är att bli gravida. Sedan står mannen där och tvingas betala underhåll och i värsta fall tvingas dela vårdnaden om ett oönskat barn.

Om det fanns p-piller för både män och kvinnor, där biverkningarna var det samma, hur hade sett ut i par där p-piller varit valet av preventivmedel. Hur många procent av paren hade låtit männen ätit p-piller och hur många procent hade låtit kvinnan gjort det? Vem skulle ha fått tagit riskerna med biverkningarna?  
Trots att p piller för män skulle lanseras tror jag att de flesta paren skulle låta kvinnan äta p – piller. Varför? Kvinnans kropp har lägre status än mannens, därför är det mer okej att en kvinna utsätts för risker.

Artiklar i urval:
http://arbetarbladet.se/ledare/1.4186343-sex
http://www.forskning.se/apropaer/apropaer/ppillerforman.5.392deca212aae6c24f880002.html
http://www.unt.se/uppsala/svart-att-utveckla-p-piller-for-man-2234940.aspx
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/736139-nytt-preventivmedel-for-man-ifragasatts
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-pillret-firar-50-ar
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-piller-for-man
http://www.dn.se/nyheter/fejkad-debattartikel-pa-newsmill
http://www.dn.se/nyheter/sverige/manliga-p-piller-stoppas-av-lakemedelsbolagen
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ett-steg-narmare-manligt-p-piller
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-piller-for-man-pa-g
http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/p-piller-for-man---nar/
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/p-piller-for-man-utvecklas
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/63097?programid=412
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=5077266
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/58708?programid=415
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5234251
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/p-piller-for-man-under-utveckling_6220237.svd
http://www.aftonbladet.se/halsa/article10537925.ab
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article14246120.ab

tisdag 9 april 2013

Sjuksköterskeyrkets låga löner

Då och då blossar debatten om sjuksköterskors lön och löneutveckling upp. Många inom yrkeskåren är missnöjda över den låga lönen eftersom yrket kräver högskolestudier och man har ansvar för människoliv.  Man skulle kunna tro att en eventuellt speciallisering skulle kunna ge en möjlighet till lönelyft, men ibland kan det straffa sig eftersom du hamnar i lägsta lönekategorin för nyexaminerade specialistsjuksköterskor. 

I dag kan ingångslönen vara så låg som 21000 kr på många ställen i landet och möjligheten till god löneutvecklingen är nästan obefintlig. Röster höjs för att ingångslönen ska vara 24000 kr.

Några chefer försöker lugna sina anställda sjuksköterskor genom att berätta att sjuksköteskeyrket är ett kall och att det inte är lönen som ska vara den främsta drivkraften utan den goda gärningen man gör. Man får räkna med låga löner om man väljer sjuksköterskeyrket. Pinsamt argument som kanske fungerade på 1800-talet. Egentligen handlar de låga lönerna om att skjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke och därmed har yrekt låg status och lönerna är låga.

Det är stor sjukaköteskebrist i landet i dag och den kommer att öka. Det kanske är dags att vakna och inse att om man ska locka människor till sjuksköterskeyrket krävs det att man erbjuder skäliga löner och inte att man predikar att yrket är ett kall!

Artiklar i urval:

DN 1   DN 2   DN 3   DN 4  GP   Sveriges radio   SvD 1  SvD 2  SvD 3  SvD 4
 

söndag 7 april 2013

Mats Wilander sågar svensk tennis

Svensk tennis är inte vad den en går var. Under 70- och främst 80-talet var Sverige en framstående tennisnation med stjärnor som Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg. Sedan dess har det gått ut för, och i dag ligger den bäst rankade svenska tennisspelaren på plats 400.

Tidigare tennisproffset Mats Wilander ger sin bild av varför Sverige misslyckas med att få fram nya tennisstjärnor:

– De unga har det alldeles för bekvämt. Det är ett land under socialistisk dominans där staten tar hand om allt. Alla familjer har en eller två bilar, bra boende, platt-tv, datorer, internet och så vidare. Allt finns där, bara genom ett klick, säger Wilander, och menar att ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis.
– I tennis måste du själv lyfta på röven. . . Sverige har inte längre några tennisstjärnor eftersom de låter sina ungdomar bli feta, säger Wilander.

Dubbelfel Wilander. Den här argumentationen måste var den svagaste jag har läst på länge. Socialismen hade kopplat ett rejält grepp om Sverige under tennisens storhetstid, så problemet lär ju knappast ligga där.
Att han anse att Sveriges höga levnadsstandard med bra boende, bil och bra levnadsvillkor för alla leder till att Sverige inte får fram några tennisspelare, är bara naivt och verklighetsfrånvarande. Knaprare livsvillkor och sämre levnadsstandard för större delen av befolkningen leda till att Sverige fick fram bra tennisspelare?  Nja tror inte det. Frånvaron av tennisstjärnor kan bero på att det är större utbud av idrotter i dag än förr och talanger som eventuellt hade blommat ut inom tennisen  gör det inom andra idrotter istället. Tennis är en dyr sport som det krävs att man har välbärgade föräldrar för att man ska kunna satsa fullt ut, vilket också leder till att färre väljer denna sport.

Den tekniska utvecklingen har gått framåt enormt sedan 80-talet och i dag finns datorer med internetuppkoppling, TV apparater med mängder av TV-kanaler, smarta mobiltelefoner i många svenska hem, det går inte att förneka. Men en sen då? Allt handlar inte om idrott, man kan ha andra intressen än att slå på tennisbollar?!

 Dock ligger det något i hans uttalande: ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis. Intresset för olika idrotter, alltså inte bara tennis är mindre i dag än det var förut och i och med att antalet utövare minskar, så minskar även möjligheterna till att få fram någon stjärna. I dag finns det så många fler möjligheter att lyckas i livet än att bli bra på idrott, så många väjer att lägga sin energi på att annat.
Och slutligen Mats Wilander, vad spelar det för roll om Sverige inte får fram några tennisstjärnor? Är det inte viktigare att det finns en bredd, med många utövare som ser tennis och andra idrotter som sina fritidsintressen. Och att barn och ungdomar istället satsar på att bli något som samhället har mer nytta av? T ex att utbilda sig till läkare, lärare eller undersköterskor? Jag tror samhället har mer glädje av 10 000 utbildade undersköterskor än 1 tennisproffs...