Visar inlägg med etikett Samhällsklass och sociala markörer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Samhällsklass och sociala markörer. Visa alla inlägg

fredag 5 april 2013

Högläsning i hemmet har minskat de senaste 30 åren

Högläsning är viktigt för barns språkliga utveckling det visar forksning. Sedan 1984 har man gjort mätningar på hur många familjer som dagligen läser högt för sina barn, och resultatet över tid visar en skrämmande utveckling, då många familjer i dag väljer bort högläsningen.  År 1984 var det 80 % av barnen i Sverige som fick böcker lästa för sig dagligen, år 2003 var det 74% och år 2012  så lågt som 35%. Tiden man avsätter för högläsning har också minskat, år 1984 var det 30 minuter och år 2003 hade lässtunden förkortats till 15 minuter.   

Högläsningen minskar i takt med läsförståelsen sjunker hos svenska barn och ungdomar. En bidragande faktor till att barn i dag har problem med läsförståelse kan bland annat bottna i minskad högläsning hemma under de tidiga åren i livet. Högläsning ger bred språklig stimmulans. Där barn bland annat lär sig läsa mellan raderna genom att ställa frågor, får större ordförråd och får bra språkkänsla.
Varför har högläsningen minskat?  En bidragande faktor kan vara att dagens samhälle är mer stressigt än tidigare och mer statusinriktat där föräldrar har skyhöga krav på sig att köpa fina statusprylar till sina brn. I denna hets blir det lätt att man glömmer barnen intellektuella behov och låter dem titta på TV eller spela tv eller dataspel, istället för att t ex läsa högt för dem. Det kan även handla om ren okunskap hos dagens föräldrargeneration. Man underskattar vikten av böcker och litar helt på att barns kontakt med språket genom datoranvändande är tillräckligt för att deras språkutveckling ska gå framåt. Vilket är helt fel!

Det inte överrakande att den senaste undersökningen från 2012 visar att det är främst högutbildande föräldrar som förstår vikten med högläsning. Denna skillnad fanns inte för 30 år sedan.
Det är dags att ta detta problem på allvar! Tätare undersökningar om föräldrars högläsningsvanor borde göras och utifrån dessa borde man sätta in stödåtgärder.  

SvD 1  SvD 2  DN  Sveriges radio  Skånskan  GP  Lärarnas nyheter

 
 

torsdag 28 mars 2013

Sveriges nya sedelserie som införs 2015-2016

År 2008 beslutades det att Sverige skulle få en ny sedel- och myntserie, år 2015-2016 kommer de nya sedlarna och mynten ut. Bland annat ska motiven bytas ut och 2011 presenterades det vilka tema sedelserien skulle ha och vilka som skulle pryda de nya sedlarna.
Riksbanksfullmäktige har valt personer som gjort positiva och viktiga kulturella insatser under 1900-talet. Vi tror att de nya motiven på ett positivt och representativt sätt speglar det svenska kulturarvet och olika delar av Sverige.
De nya sedelmotiven blir:
  • 20 kr– Astrid Lindgren
  • 50 kr– Evert Taube
  • 100 kr – Greta Garbo
  • 200 kr – Ingmar Bergman
  • 500 kr – Birgit Nilsson
  • 1000 kr – Dag Hammarskjöld
De nuvarande sedelmotiven utgår från kungligheter samt internationellt kända svenskar som verkade inom kultur och vetenskap. Dessa är:
  • 20 kr – Selma Lagerlöf
  • 50 kr – Jenny Lind
  • 100 kr – Carl von Linné
  • 500 kr – Karl XI
  • 1000 kr – Gustav Vasa
Motiven på sedlarna har betydelse för att uttrycka nationella värden och symboler. Nuvarande sedelserie fokuserar främst (i mina ögon) på att lyfta fram överhet, makt, auktoriteter och akademisk bildning. Kungarna (Gustav Vasa och Karl XI) ger uttryck för överhet, makt och auktoritet och främst Carl von Linné och Selma Lagerlöf kan ses som en symbol för kunskapsauktoritet. Gemensamt för alla 5 personerna är att de kommer från borgerliga hemförhållanden och hade goda förutsättningar att lyckas.
Den nya sedelserien fokuserar mer på folklighet och genus. Alla personerna är kända och uppskattade av en bred publik i Sverige och även internationellt, och överlag beror inte berömmelsen på akademiska meriter eller på några auktoritära bedrifter utan för att de ”underhållit” folket. Självfallet finns det undantag, symboler för kunskapsauktoritet återfinns även hos några av personerna i den nya sedelserien, t ex Dag Hammarskjöld. Precis som den nuvarande sedelserien så har alla utom en gemensamt att de kommer från privilegierad hem som gynnat deras möjligheter att utvecklat sina talanger. Endast Greta Garbo kommer från ett arbetarhem.

Synen på vad som bidrar till nationell identitet och symboliserar i Sverige har förändrats. Olika estetiska färdigheter lyfts nu fram medan akademiska prestationer och auktoritet ses som mindre viktigt. En sak är den samma från både nuvarande och kommande sedelserie, personerna på sedlarna har i stort sett liknande socioekonomisk bakgrund, där de är uppvuxen i en miljö som stimulerat och förädlat deras talanger och hjälpt dem att nå denna berömmelse det fick i sitt liv.  

Artiklar i urval:



lördag 23 februari 2013

Begreppet barnfattigdom

I Sverige har begreppet barnfattigdom använts flitigt under de senaste åren. Begreppet har i min mening missbrukats och definitionen varit allt för bred.

När man pratar om barnfattigdom i dag syftar manpå barn som är fattiga för att de saknanar: fritidshus, senaste iphonen, dyra märkeskläder, egen dator med internetuppkoppling, ipad, dyra utlandssemestrar osv. Med andra ord barn är fattiga när hen inte kan få allt det pekar på. När blev man fattig för att man inte har råd att åka utomlands eller har en egen ipad?

Detta är i mina ögon sett inte en definition på barnfattigdom utan det är en definition på att samhället godkänner barns konsumtionsfixering. När barnet inte får allt det pekar på och därmed inte får alla coola skrytprylar som "alla andra har" känner barnet sig utanför. Det är tragiskt att barn ska behöva känna utanförkänslor men det betyder inte att de är fattiga för att de inte har råd med prylar som ger status. Utanförskap och fattigdom är inte synonymer. Begreppet barnfattigdom får sin rätta betydelse när man pratar om barn vars föräldrar inte har råd med mat, kläder och boende anser jag.

Det är bra att barnfattigdomsbegreppet granskas och att BRIS slutar använda begreppet och i stället börjat tala om ekonomisk och social utsatthet”. Dvs barn vara föräldrar endast har råd med det nödvändigaste och aldrig kan unna dem några statusprylar.

I dagens Sverige skyller man gärna ifrån sig och tycker synd om sig själv när andra har det bättre än en själv. Konsumtionshetsen ligger som ett tjockt täcke över landet och många, både unga och gamla förblindas av de uppmålade fasaderna många visar upp. Dock bör man vara medveten om att det är ytterst få i Sverige som har det så gott ställt att de ha råd med allt detta, utan att det får konsekvenser på deras ekonomi.  De allra flesta måste jobba hårt och planera sin ekonomi för att kunna ge sina barn något extra. Och vad är felet med det? När man har barn måste man lära sig att planer och prioritera vad som är viktigt. Det kanske är viktigare att man spara pengar till en semester istället för att pappa ska få röka ett paket cigg om dagen? Hade flera kunnat tänka till hade det funnits färre barn som gnällt över att de var fattiga.

Länkar i urval:

http://www.svt.se/ug/barnfattigdomen-i-sverige-kraftigt-overdriven?&_suid=135833485659107346667663279675

http://ltz.se/ledare/ledare/1.5491182-barnfattigdomen-ar-ingen-konstruktion

http://www.expressen.se/nyheter/josefsson-star-pa-de-rikas-sida---slar-nerat/

http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=8246446

Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16122461.ab

http://www.aftonbladet.se/kultur/article16082530.ab

http://www.aftonbladet.se/ledare/article15141940.ab

http://bloggar.aftonbladet.se/barnfattigbloggen/2011/06/alla-pratar-barnfattigdom/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16080594.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16085733.ab

Sveriges radio

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5412660

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5166739

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5411870

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5130072

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5016464

SvD

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kritiken-mot-oss-slar-in-oppna-dorrar_7836734.svd

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/barnfattigdom-ska-tas-pa-allvar_7837430.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ett-svek-av-bris-att-overge-barnfattigdom_7834360.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slapper-begreppet-barnfattigdom_7832728.svd

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/01/16/bris-overger-begreppet-barnfattigdom/

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-moter-de-hungriga-barnen_7835678.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-barnen-i-fokus-juholt_6041093.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jobbskatteavdraget-minskar-barnfattigdomen_6065707.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/moderaterna-har-fel-om-barnfattigdomen_6066989.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/allt-fler-barn-lever-i-fattigdom_6922337.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fler-jobb-ger-farre-fattiga-barn_6924135.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/slaende-tystnad-fran-s-om-barnfattigdomen_6941187.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/integration-nyckel-i-kamp-mot-barnfattigdom_6991465.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-gar-att-lyfta-vardagen-for-fattiga-barn_7057239.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mat-barnfattigdom-med-ratt-matt_7380294.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fattiga-barn-blir-utan-glasogon_7063981.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/anders-w-jonsson-glommer-barnets-perspektiv_7389780.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/glom-inte-de-allra-mest-utsatta-barnen_7833568.svd

DN

http://www.dn.se/nyheter/sverige/barnfattigdomen-okar-i-landet

http://www.dn.se/kultur-noje/malin-ullgren-man-kan-inte-utga-fran-att-motstandaren-ljuger-for-att-hon-har-en-

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/medelklassens-skrack--hotet-fran-de-fortryckta

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/jag-vet-vad-fattigdom-kostar-for-den-som-ska-bli-manniska

http://www.dn.se/ekonomi/svenska-barn-faller-ner-i-djup-fattigdom

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fattigdom-i-sverige-minskar

http://www.dn.se/nyheter/sverige/manga-fattiga-barn-i-storstaderna

http://www.dn.se/nyheter/sverige/utrikesfodda-har-blivit-storsta--gruppen-fattiga

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/alla-fattiga-barn-gar-inte-i-trasiga-skor

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vart-attonde-barn-ar-ekonomiskt-utsatt

http://www.dn.se/nyheter/sverige/slapper-begreppet-barnfattigdom

Smålandsposten

http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/svensk-barnfattigdom-och-invandrat-utanforskap(3613248).gm

http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/barnfattigdomen-i-sverige(1139644).gm

http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/nolltolerans-mot-barnfattigdom(2977216).gm

http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/hon-vill-bekampa-barnfattigdomen(2230621).gm

http://www.smp.se/ledare/overdrifter-minskar-inte-fattigdom(3294867).gm

Arbetarbladet

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.4534664-vaxande-barnfattigdomen-en-tickande-bomb

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.5503247-barnfattigdomen-existerar

http://arbetarbladet.se/ledare/1.5492958-vem-ar-fattig-

http://arbetarbladet.se/ledare/1.4844125-jo-fattiga-barn-finns-

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.4572371-barnfattigdom-ar-ingen-synvilla

http://arbetarbladet.se/merlasning/prima/1.4281423-barnfattigdomen-existerar-i-sverige-i-dag

http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2967205-s-skyller-barnfattigdom-pa-regeringen

http://gd.se/insandare/1.5491497-jag-moter-hungriga-barn

Skånska dagbladet

http://www.skanskan.se/article/20130116/TTINRIKES/301169766/-/slaumlpper-begreppet-barnfattigdom

http://www.skanskan.se/article/20130117/OPINION/701179892/-/var-finns-barnfattigdomen

http://www.skanskan.se/article/20120925/LOMMABURLOV/709259856/-/okad-barnfattigdom-och-samre-skolresultat

http://www.skanskan.se/article/20100916/MALMO/709169767/-/vanstern-tar-strid-mot-barnfattigdom

http://www.skanskan.se/article/20110607/OPINION/706079802/-/barnfattigdom--ett-relativt-begrepp

http://www.skanskan.se/article/20120314/NYHETER/703149951/-/fattiga-barn-i-landskrona-och-burlov

http://www.skanskan.se/article/20110510/OPINION/705109972/-/fattigdom-ar-inte-att--inte-aka-pa-charterresa

http://www.skanskan.se/article/20111210/OPINION/712109991/-/nyansera-begreppet-fattigdom

http://www.skanskan.se/article/20090211/NYHETER/13707751/-/utbredd-barnfattigdom-i-rosengard






 

fredag 22 februari 2013

Arkitektskisser över Stockholm visar en segregerad stad

DN har granskat flertalet arkitektskisser av framtidens Stockholm. Det man kommit fram till rimmar illa med PK-budskapet.

Människorna är vita, smala, medelklassiga och ser glada ut.
Och de nya husen är mindre iögonfallande än i verkligheten och skildras ofta i glättat, snäll ljus.
Det är med andra ord inte den normala befolkningen i Stockholm som visas i skisserna. Var finns människor med utländsk bakgrund, de äldre, funktionshindrade, överviktiga och alla andra som på något sätt avviker från normen frågar sig DN?

DN pratar bland annat med Dan Hallemar, chefredaktör på tidningen Arkitektur och han ger en uppriktig kommentar:
- Ska man vara ärlig är det ju ofta en riktig bild av vår stad.  Den ÄR ju segregerad.
Det är märkligt att DN anmärker på att bilderna visar glad "perfekta" människor och att byggnaderna är överdrivet eleganta när det faktiskt är en reklambild man gör. Varför skulle man visa ledsna överviktiga människor som är ute i regnväder när man med bilden vill locka människor att köpa bostäder?

Och handen på hjärtat, hur intresserade tror ni den politiskt korrekta medelklassen skulle vara av att köpa en bostad i ett område, om arkitektskissen för bostadsområdet visade 50% invandrare? Tyvärr är sanningen att en av kriterierna för att medelklassen ska köpa bostad är beroende av hur stor procent invandrare det bor där. Visar arkitektskissen för många invandrare är det nog många som funderar på om det verkligen kommer att bo så där många invandrare i området. Och man kanske tittar på andra mer "svenska" bostadsområden. Stockholm ÄR en segregerad stad.

lördag 26 januari 2013

Jan Helin gillar olika?

När Sverigedemokraterna kom i riksdagen efter valet 2010 startade Aftonhoran.. eller jag menade Aftonbladet  en antirasistisk kampanj som hette Vi gillar olika. Symbolen för kampanjen är en vit hand med texten vi gillar olika. Lite lagom PK så där.  Jan Helin, chefredaktör och VD på Aftonbladet skrev ett blogginlägg med namnet: Därför gillar vi olika, för att ta avstånd från Sverigedemokratera och den växande rasismen i Sverige. Detta blogginlägg, eller snarare ett av kommentarsvaren Helin gjorde kom att bli omdiskuterat efteråt. Följande kommentar gjorde signaturen "Leif" på Helins blogginlägg :

1.      leif
19 september, 2010
09:27
Jag vet inte vilken planet redaktören bor på. Själv bor jag i ett område med många invandrare och det är allt annat än sörgårdsidyll det vill jag lova. Självklart skall man inte dra alla över en kam. Fakta är dock att vi 2009 tog emot drygt 100 000 människor, det vill säga som en medelstor svensk stad. Flertalet kom från Irak, Somalia samt Afghanistan. Flertalet är analfabeter, man klupmar ihop sig med sina landsmän, vilket jag kan förstå, i enklaver där man inte behöver lära sig svenska eller hur sverige fungerar. Jag erbjuder redaktören att byta boende med mig en månad, antar att han bor i innerstan eller ett ”svenskt” villaområde.

 och så här svarade Jan Helin:


§  Jan Helin

19 september, 2010

09:40

Hej Leif. Jag bor i ett villaområde som är lika homogent som de enklaver du beskriver. Vi hålls ihop av att vi jobbar mycket, lägger sjuka pengar på bilar och resor, har fina trädgårdar som vi inte hinner sköta och kan varenda avsnitt av Solsidan. Det är vanligt i hela världen att människor som är lika vill bo nära varandra. Och ofta är det saker som jobb och intressen som gör att man gillar varandra. En del gillar bara de som är av samma etnicitet som en själv. Jag är inte så upprörd över det. Jag är upprörd över de som menar att just deras svenskhet måste gälla för alla. Så menar till exempel Sverigedemokraterna. Därför gillar jag olika.

Till att börja med bör sägas att Aftonbladets chefredaktör "bor på planeten" Äppelviken, vilket är en vit öfverklassplanet  med få invandrare. Jan Helins visar i sitt svar till Leif den klassiska arroganta PK- attityden till invandring och mångfald som de högre samhällsklasserna har.  Invandring är bra, det berikar Sverige på många sätt, MEN invandrarna ska hålla sig i sina områden och inte göra intrång i den vackra vita svenska medelklass/överklass idyllen där man själv bor. Detta svar är i mina ögon sett väldigt motsägelsefullt mot blogginläggets budskap. Människor får gärna vara olika, så länge deras olikheter inte påverkar dig och din vardag.  Nej herr Helin, ditt blogginlägg och ditt kommentarsvar är pinsamt. 
Lev som du lär Jan Helin så blir du mer trovärdig.

söndag 20 januari 2013

Bör sommarlovet förkortas?

Med jämna mellanrum lyfts debatten om sommarlovet ska förkortas eller inte. Att man i Sverige har 10 veckors sommarlov beror på att den obligatoriska folkskolan som infördes 1842 var anpassad utifrån det då befintliga bondesamhället. Där barnen skulle hjälpa till i jordbruket och därmed behövde ledigt under hela sommaren. I dag när Sverige sedan länge inte är ett bondesamhälle förknippas sommarlovet med fritid.

För många barn och ungdomar är sommarlovet en positiv upplevelse där man träffar vänner, åker på semester med familjen, befinner sig i fritidshus eller bara är hemma och solar och badar. För tonåringarna kan sommarlovet ge möjligheten till första kontakten med arbetslivet genom feriearbeten. Sedan har vi den här lilla procenten av barn och ungdomar från utsatta familjer, som kan uppleva sommarlovet som en plåga, då de tvingas vara hemma med sina föräldrar som kanske är missbrukare och socialbidragstagare. Dessa barn kanske inte får några fina sommarlovsupplevelser att skryta med när skolan börjar igen.

Det finns olika argument till varför det skulle vara bra att förkorta sommarlovet. Några argument bygger på att utbildningssystemet skulle må bra av reformation och att man skulle börja med ett skolår som bygger på 3 terminer istället för 2. Detta skulle leda till att antalet skolår förkortades. Andra menar att det inte är bra för barn att sociala rutiner bryts, och man lever mer ohälsosamt med onyttgare mat och man blir mer stillasittande under de lediga veckorna. Ur föräldrarperspektiv kan barnens sommarlov bli ett stressmoment och pusslande med olika barnvakter, nr fritids är stängt och man inte har någon mer semester att ta ut.

Någa av argumenten finner jag märkliga. Att man skulle kunna tänka sig att förkorta sommarlovet för att det är synd om barn till låginkomsttagare och socialbidragstagare tycker jag är absurt! Varför ska man alltid anpassa allt i samhället efter de som har sämst?  Ska man bygga hela samhället utifrån den svagaste parten? Hur blir ett sådant samhälle i längden? Och sedan tycker jag det är märkligt att en massa gnälliga föräldrars behov ska styra hur långt sommarlovet ska vara. Herre gud, det är inte något tvång att skaffa barn! När man tar beslutet att skaffa barn borde man väga in saker som att barn kostar pengar, och att det inte bara är mat på bordet barnet förväntar sig under sin barndom. Att sommarloven är långa och att fritids stänger vissa veckor borde man förstå konsekvenserna av.  Gör man inte det, är det föräldrarnas problem och inte samhället! Argumentet att barn äter onyttigare och rör sig mindre är ockås välsigt dåligt argument för att sommarlovet ska kortas ned. Vi är återtillbaka till förldraransvaret. Det är föräldrarna ansvar att se till att sina barn aktiverar sig och äter nyttigt, inte samhällets!   

Låt sommarlovet vara 10 veckor.

Dagbladet  Lärarnas nyheter  ltz  Expressen  Metro  Hallandsposten  Aftonbladet

måndag 31 december 2012

Alla har inte råd att fira jul

I december månad gnälls det alltid om hur synd det är om de familjer som inte har tillräckligt med pengar för att ha råd att fira jul. Dvs köpa julklappar, köpa julmat och annat som hör juletider till. Det är främst barnen som lyfts fram som offer. Stackars små fattiga barn som inte får några julklappar.

Alla andra familjer i Sverige som faktiskt planerat för sig och sina barn, med god ekonomi och sparkapital, målas upp som djävulen själv i juletider. Tänk att man kan ha mage att skapa fina julminnen (som kostat pengar!), åt sina barn, men massor med mysiga familje- och släktträffar, julklappar och god mat, när det finns fattiga barn i Sverige som inte får några julklappar och julmys. Det är skamligt! Skandal att föräldrar med god ekonomi skämmer bort sina barn i juletider, menar alla tidningar, då i synnerhet Aftonhoran.. eller jag menade Aftonbladet.  

Jag tycker det är konstigt att alla familjer som lagt upp en plan för sina liv och faktiskt bidrar till samhället målas upp som syndabockar bara för att alla i Sverige inte har råd att fira jul. Jag tycker man ska försöka fokusera mer på att upplysa socialgrupp 3 att det är dyrt att skaffar barn och att man måste planera sitt liv och bygga upp ett sparkapital ifall oförutsedda saker händer i livet. Vidare bör man inte ta på sig offerkappan så fort pengarna är slut och man inte har råd med allt som förväntas.

Det är inte samhällets fel att ni inte har råd att fira jul! Ni har satt er i situationen ni befinner er i, helt själva!

NT  NSD 1   NSD 2    LNY   SR   Childhood  Aftonbladet 2

onsdag 19 december 2012

Doktorsguiden patientens bibel?

Doktorsguiden lanserades i november 2007. På denna sajt kan man betygsätta Sveriges legitimerade läkare utifrån fyra områden: kompetens, empati, information och förtroende. Sedan får  man ge läkare ett helhetsomdöme och om man vill kan man komplettera sina betyg med ett skriftligt omdöme. Det sammanlagda betyget blir en poäng som läkarna jämförs utifrån lansting, specialitet och vårdplats.

När doktorsguiden.se kom väckte sidan många känslor hos läkarkåren. Många ogillade sidan och tyckte att betygen inte gav en rättvis bild av läkaren. Man menade bland annat att risken är stor att läkarna blir bedömda utifrån andra kriterier än medicinsk kvalitet.

Anledningen till att många läkare reagerade negativt på sidan tror jag beror på att läkaren som kunskapsauktoritet ifrågasätts i och med sidans existens. Från att ha varit en yrkeskår med hög status och makt utan rätt att ifrågasättas blir man nu en vanlig yrkesgrupp som man får ifrågasätta och bedöma. Något läkare inte är vana vid. Därför sprids oro och irritation inom yrkesgruppen.

Jag tror att doktorsguiden kan vara bra för att läkaren får chans att utvärdera sitt bemötande mot patienter. Om många patienter upplever en läkare som sur, arrogant och oengagerad kanske det är dags att ändra sitt sätt att bemöta patienter. Genom doktorsguiden kan man få ta del av patienternas åsikter.

Betygen och omdömena på doktorsguiden.se ska inte ses som någon fulländad sanning utan man ska se informationen med källkritiska ögon. Utifrån ett källkritiskt förhållningsätt tycker jag att betygen kan fungera bra som vägledning inför val av läkare eller vårdplats. Man får tänka på liknande sidor som doktorsguiden redan finns i andra länder. Så Sverige är bara ett modernt land i tiden som följer med i utvecklingen....

Artiklar i ämnet:

IDG
It i vården
SvD
DN

onsdag 12 december 2012

Karl-Bertil Jonssons PK julafton

Sagan om Karl - Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson och utkom 1964. År 1974 gjordes en tecknad film av berättelsen och denna film har visats varje julafton sedan dess. Från och med något år tillbaka har berättelsen även gjorts som  opera.

Berättelsen handlar om direktörsonen Karl- Bertil Jonsson som jobbar extra på posten vid jul. När han arbetar smusslar han undan julklappar som är adresserad till rika personer och på julafton delar han ut dessa julklappar i stadens fattigkvarter. Alla rika som blivit av med julklappar, inklusive Karl- Bertils far, direktör Tyko Jonsson, blir glada över att slippa få en massa saker de inte har nytta av. Givetvis blir fattiglapparna glad över att få paket. Och så slutade pk sagan lyckligt...

Tänk om...

Karl-Bertil Jonsson lagt undan sin veckopeng i ett års tid och köpt julklappar till fattiga, istället för att stjäla dem och ge bort...

Då hade Karl-Bertil Jonsson varit en trovärdig hjälte och historien varit riktigt intressant....

lördag 1 december 2012

Jessica Ritzéns fattigbloggen

Går det att leva ett drägligt liv på socialbidrag?  Bör socialbidraget höjas?

År 2009 var det oroliga tider i Sverige, många hade förlorat jobbet och det spåddes ökad arbetslöshet inom de kommande åren. Jessica Ritzén, en journalist på Aftonbladet tyckte att socialbidraget var allt för lågt och valde att ta ställning i frågan genom att själv leva på socialbidrag i en månad för att visa hur omänskligt det var att leva på så lite pengar. Resultatet av denna månad i "fattigdom" publicerade hon i en blogg som kallades fattigbloggen, går det att leva på socialbidrag? Bloggen skrevs under 17/3-18/4 2009.

Bloggen blev ganska snart Aftonbladets mest lästa blogg och jag var en av dem som följden den när Ritzén skrev den. Hennes läsekrets bestod endera av de som helgonförklarade Ritzén och såg henne som en hjälte eller de som tyckte att hon var en pinsam pajas och ansåg att hennes blogg innehöll en massa gnäll och gav en dålig bild av livet på socialbidrag. Jag tillhörde kanske inte helt oväntat den sistnämnda kategorin.

Efter att ha följt fattigbloggen under en månad kände jag mig väldigt skeptisk till Ritzéns världsbild. Det är förvånande att en 38 årig högutbildad kvinna hade så dåliga kunskaper i ekonomi, snålt leverne och hur man gör mogna prioriteringar utifrån sin rådande livssituation. Hennes lön låg 2009 på  35 000 kr i månaden och hon hade inte något sparande?!?! 38 år och inte en krona sparad!?! Av att döma av hennes kunskaper skulle man kunna tro att hon var 18 år och inte 38 år !

Jessica Ritzén, vilken planet levde du på? Man blev helt matt av att läsa hennes pinsamma överdramatiseringar av hur det är att leva på en smalare budget än förut. Med tanke på vad hon lyfter fram som jobbigt med livet som fattig. Ritzén gnäller om att det är jobbigt att äta enkla matlådor, göra storkok, använda tvål och tandkräm tills förpackningar är slut, gå på kalas utan att ta med dyrpresent ( ett nyfött barn kan lika bra få något från ÖoB eftersom den inte fattar vad den får ändå, Jessica). Men trots allt detta gnäll har Jessica Ritzèn råd med att röka!?!

Nej Jessica Ritzèn socialbidraget borde inte höjas. Sveriges befolkningen borde lära sig att förstå att livet är hårt och att man bör vara beredd på oförutsedda saker kommer att hända. Därmed krävs det att man har ett sparande och att man inte lever över sina tillgångar!

onsdag 21 november 2012

Allmänna värnplikten avskaffas

Allmänna värnplikten är från och med 1 juli 2010 vilande i fredstid och Sverige har numera en yrkesarmé istället för värnplikt.

Värnpliktens vara eller att icke vara diskuterades flitigt inför beslutet om värnpliktens framtid. Vad finns det för argument för och emot avskaffandet av värnplikten ?  Jag anser att följande argument bör lyftas fram:

Vad talar för avskaffandet av allmänna värnplikten

  • Diskriminerande mot pojkar som har krav på sig att mönstra och om de blir inkallad har de krav att fullfölja sin militärtjänstgöring, om de inte infinner sig, kan de dömas till fängelse för brott mot pliktlagen. Det känns något omodernt att kön ska vara en avgörande faktor för att vara värnpliktig. Det borde heta att alla unga människor oberoende kön är värnpliktiga.

  • Är det verkligen riktigt att det ska vara lag på att genomföra värnplikten? Kan man verkligen tvinga någon att göra lumpen? Har inte människan en fri vilja och ett sunt förnuft att handla efter? Man offrar ändå runt ett år eller lite mer på något som man kanske inte har nytta av i det kommande yrkeslivet. Kanske kunde detta år användas till något mer meningsfullt, som att studera vid universitetet eller påbörja sin yrkeskarriär. De som påstår att man kan ha nytta av kunskaperna man får i lumpen tycker jag ska tänka på att det finns andra sätt att förvärva kunskaper i t ex ledarskap, samarbete och psykisk och fysisk styrka än hos försvarsmakten. 
Vad talar emot avskaffandet av värnplikten
  • Genom den allmänna värnplikten ingår människor från olika samhällsklasser i Sveriges försvar. Tas värnplikten bort så är risken stor att det blir en social snedrekrytering vid anställandet av soldater till Sveriges försvar, som främst skulle komma att bestå av pojkar från socialgrupp 3.  Är det försvarsbart att i stor utsträckning lågutbildade pojkar ska offra sina liv för kronan, vid ett eventuellt anfall från hotande makt?
Det har bara gått ca 2,5 år sedan man avskaffade värnplikten så det är för tidigt för att säga om det var ett bra eller dåligt beslut. Man får vänta några år för att kunna analysera utfallet av beslutet.

måndag 12 november 2012

Att heta Kitty, Fenix och Lynda

Ibland får jag verkligen mina fördomar besvarade, och i dag handlar det om namnval till barn. Arbetarbladet har i dag publicerat en artikel om en familj som valt host host.. originella namn till sina två yngsta barn. De berättar stolt att deras barn heter Vilda, Kitty och Fenix (barnens efternamn är Englund). Mamman i familjen berättar stolt att: de alltid har gått sin egen väg och inte brytt sig om vad andra människor tänker.”

Jag blir matt av att höra att en familj ens kan komma på tanken att döpa sitt barn till Kitty och Fenix, ännu mer matt blir jag när jag läser om hur föräldrarna hittat inspirationen till namnen. En karaktär i That 70´s show och Kitty Jutbring var förebild för dotterns namn och skådespelaren Joaquin Phoenix för sonens. Det var ju verkligen en jättedjup analys av namnen och dessa eventuella betydelser herre och fru Englund gjorde innan de valde namnen nåt sina barn. Gulligt att de ville försvenska stavningen på Phoenix, ”för enkelhetens skull…”
Mamman berättar att hon tror att originaliteten ligger i släkten. Hennes syster har tre pojkar som heter Chino, Nemo och Love. Hehe, ja vad säger vi om det?
Arbetarbladet har publicerat en annan artikel om namn, denna gången handlar det om en journalist på arbetarbladet. Hennes dopnamn var Linda, men i tonåren kände hon för att förändra sitt namn och valde att byta namn till Lynda, alltså Linda med y. (Det är rätt ofattbart att hennes föräldrar godkände namnbytet.)  Nu i vuxen ålder har Lynda mognat och vill byta tillbaka till den vanliga stavningen, dvs Linda med i, vilket hon gjort.

Det är ganska otroligt hur man kan få för sig att byta stavning på sitt namn genom att göra ett riktigt namnbyte hos skatteverket när man är så ung. Räcker det inte med att man själv stavar sitt namn annorlunda? Det var i alla fall ett smart drag att ändra tillbaka sitt namn till Linda med i tycker jag.

Våra skitnödiga fasader mot omvärlden

I dag är det viktigt för människor att vara perfekta, i alla fall utåt sett ska man framstå som en lyckad människa. Dvs man ska ha en putsad fasad utåt. Helst ska man ha en fin utbildning och ha ett välbetalt arbete med stora karriärmöjligheter. Privat ska man leva jämställt, hälsosamt och miljömedvetet, med en vacker framgångsrik partner, och ha väluppfostrade och ambitiösa barn, som både är sportstjärnor och musikaliska under. Man ska bo i en välinredd villa, och givetvis ha ett fritidshus på landet. Vidare ska man helst göra minst 2-3 utlandsresor per år, så att barnen får bekanta sig med nya kulturer. För att bygga på den perfekta fasaden ytterligare, bör man ha minst ett par projekt att sysselsätta sig med, t ex att bygga ut verandan eller att måla om barnens lekstuga. Sitt perfekta liv ska man sedan dokumentera genom bilder, så att man lite då och då kan uppdatera Facebook och redogöra för sitt perfekt liv.

Lever man inte efter dessa regler finns det risk för att man framstår som misslyckad i andras ögon… tror man åtminstone.
Hur man egentligen mår är helt oväsentligt. Bakom alla putsade fasader döljer sig ofta väldigt stressade människor, som aldrig får chansen att koppla av, för att de är så upptagna med att skapa bilden av sitt perfekta liv.

Semestern som ska vara en tid av avkoppling och lugnare tempo har i dag förvandlats till kravfyllda dagar, där man ska arbeta med livsprojekt. SvD Näringsliv skriver enintressant artikel och problematiserar det faktum att människor i dag lever ien verklighet där allt går ut på att prestera och visa sig som perfekta införandra. Konsekvenserna av att aldrig kunna varva ner är att många lider av stressymptom, är deprimerade och får svåra sömnproblem. Människor borde stanna upp och verkligen fundera över vilket liv de vill leva, och om priset med ohälsa och sömnproblem verkligen är värt det…
Kanske kan man faktiskt leva ett lyckligt liv utan att slita ut sig. Det är du som väljer vilka vägar du vill gå i livet. Måste man göra som alla andra?   

fredag 26 oktober 2012

SD får ökat stöd, inte förvånande

Färska siffror visar att SD har 8,5 % av väljarnas stöd, vilket gör partiet till Sveriges tredje största parti.

Jag blir inte förvånad över denna tragiska utveckling i Sverige. Det känns tyvärr som att politikerna själva skapat detta.

På många håll i Sverige har man gjort vissa anpassningar till det mångkulturella samhället. Det  kan va saker som att :
Sluta vara i kyrkan på avslutningar
Ta bort julpyssel i skolan
Ta bort luciafirandet i skolan
Ha speciella öppettider på badhus för kvinnor
Ha böneutrop från mosker

Det här irriterar folk och leder till att man stödjer SD, vilket är det enda partiet som vågar prata om invandring.
Ska man stoppa SDs popularitet måste man våga prata om invandrig ...

fredag 19 oktober 2012

Det ÄR betygen som gör soldaten

Johanne Hildebrandt SvD har gjort ett inlägg i debatten om vilka förkunskapskrav som ska krävas för att kunna söka GMU, grundläggande millitär utbildning. Hennes debattinlägg går att läsa här.

Hildebrandt tycker att det är ett bra förslag att det endast ska krävas grundskoleutbildning för att kunna söka till GMU eftersom det enligt henne inte är betygen som gör soldaten. Hon fortsätter sin argumentation med : Soldatyrket är dessutom speciellt eftersom det kräver styrka, uthållighet, mod och stabilt psyke, egenskaper man sannerligen inte kan läsa sig till.

Hildebrandt försöker belysa klassperspektivet: Dessutom är det viktigt att försvarsmakten skapar sig en folkförankring och då kan man knappast exkludera vissa grupper i samhället.

I vilket parallellt universum lever du i Johanne Hilderbrandt? Du verkar inte veta vad en soldat "gör på jobbet" och vilka kvalifikationer som kräva för att utföra arbetet på ett bra sätt. Att tro att egenskaper som styrka, mod, uthållighet och stabilt psyke är det enda som avgör om man blir en bra soldat, är väldigt naivt. Förutom de nämna egenskaperna krävs det även goda språkkunskaper, kunskaper om kulturer, teknik och analysförmåga för att bli en duglig soldat.

Som en sergeant sa till Svd i en annan artikel som rör ämnet:
Det räcker inte med att kunna läsa svenska, på gymnasiet lär man sig analysera och förstå en text. En soldat måste kunna förstå innebörden i en säkerhetsinstruktion - det är fråga om liv eller död. Grundskolematte räcker inte i artilleri-, ingenjörs eller luftvärnsförband. En svensk soldat med en 16-årings samhälls- och språkkunskaper som missförstår eller fattar fel beslut i Afghanistan kan få helt katastrofala följder

Kommer vi sedan till klassperspektivet. "Försvarsmakten ska skapa sig folkförankring". Menar Hildebrandt att folkförankring betyder att underklassen och arbetarklassens skoltrötta söner ska luras till ett farligt yrke som ger bestående men för livet, medan de övre samhällskikten skaffar sig bildning och ett yrke långt borta från Afghanistans blodiga strider? För hur är det, handen på hjärtat, är det verkligen pojkar ur socialgrupp 1 och 2 som inte orkar gå gymnasiet och kanske skulle lockas av att bli soldat, efter att fått inspiration av spelet Call of duty. Nej skulle inte tro det.  

Behåll kunskaskraven som de är idag.





onsdag 17 oktober 2012

Kunskapskrav för att söka GMU

Tidigare i år la Försvarsmakten fram ett förslag som gick ut på att slopa kravet på fullgjord gymnasieutbildning för att vara behörig till att söka GMU (grundläggande militär utbildning, som ersatt allmän värnplikt). Nu skulle det räcka med att endast ha avslutat årskurs 9 i grundskolan och ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

Ett flertal personer inom Försvarsmaktens organisation höjde sina kritiska röster och ifrågasatte förslaget. Lars Fresk påpekar att möjligheterna försvåras att göra karriär inom det militära, då det krävs avslutad gymnasieutbildning för att kunna söka till officersprogrammet. En sergeant som vill vara anonym säger så här till SvD:
Det räcker inte med att kunna läsa svenska, på gymnasiet lär man sig analysera och förstå en text. En soldat måste kunna förstå innebörden i en säkerhetsinstruktion - det är fråga om liv eller död. Grundskolematte räcker inte i artilleri-, ingenjörs eller luftvärnsförband. En svensk soldat med en 16-årings samhälls- och språkkunskaper som missförstår eller fattar fel beslut i Afghanistan kan få helt katastrofala följder.
 
Det här tycker jag sammanfattar väldigt bra varför det är en mycket dålig idé att sänka kunskapskraven för GMU. Det är viktigt att inte se soldatens arbetsuppgifter som enbart praktiska, där psykisk stabilitet och fysisk styrka är viktiga egenskaper, utan att det även krävs teoretiska grundkunskaper inom olika områden för att kunna klara yrket.   

tisdag 16 oktober 2012

Om namnvalet Estelle


Hennes kungliga höghet Estelle, prinsessa av Sverige. Hertiginna av Östergötland.
Estelle Silvia Ewa Mary

När den nyfödda prinsessas namn offentliggjordes 24 februari 2012 var det många som höjde ögonbrynet. Gamla drottningnamn som Desirée, Kristina och Alice vilka ofta står som förebild när flickor av kunglig börd skall namnes i Sverige, ratades. I stället var det Estelle Manville, som 1928 gifte sig med Folke Bernadotte, som var förebild när man valde namn till den nyaste medlem i ätten Bernadotte.

Namnvalet Estelle markerar att kronprinsessan än en gång tar avstånd ifrån alla traditioner och de förväntningar som finns kopplade till att vara en medlem av en kungafamilj. Victoria skiter fullständigt i vad som passar sig och vad som kan leda till en besvikelse för familjen eller nationen.

Victoria går sin egna väg. Återigen understryker hon att det finns en människa med känslor bakom den prestigefyllda titeln kronprinsessa, en människa som kan se bortom alla förväntningar och fatta egna beslut. Kärleken fann hon i en lantis ifrån Ockelbo, nämligen Daniel Westling. Deras gemensamma barn, får namnet Estelle. Både val av partner och namnval till barn är starkt sammanknyta med kungafamiljens och nationens förväntningar.  
I båda fallen blev många besvikna, men Victoria verkar ju vara lycklig och nöjd med sitt val av livspartner och dotterns namn...