Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg

tisdag 14 maj 2013

Jessica Ritzén har köpstopp

Pajasreportern Jessica Ritzén har slagit till igen. Ingen har väl glömt hennes: Fattigbloggen - går det att leva på socialbidrag?, där hon gnällde (berättade) om hur svårt det var att leva på socialbidrag under en månad. Läs mitt blogginlägg om fattigbloggen här. Nu är det återigen dags för Ritzén att öppna sin lilla PK-mun.

I DN ekonomi berättar hon att hon har köpstopp:

Mitt köpstopp startade i oktober som en reaktion på vänners uppdateringar på Facebook om divigt dyra designerkläder.

Hon erkänner även att sitt köpstopp delvis inte är helt frivilligt:
En oväntad restskatt på 70 000 kronor innebar att jag var tvungen att dra in på allt.

Sedan fattigbloggens tid vet vi alla att Jessica Ritzéns ekonomitänk ligger på en 14 årings nivå, dvs hon bränner hela lönen varje månad och förstår inte att man bör lägga undan pengar för oförutsedda utgifter. Hon sparar alltså inga pengar och saknar buffert. Man blir alltså inte förvånad över att hon inte kan betala den lilla summan utan att gå på knäna. Det är dock pinsamt att en 40 åring kvinna med hennes lön (över 35 000 kr/månaden) har så dålig koll på ekonomi.

Hon berättar även vad köpstoppet inte omfattas av:
Det är omöjligt att helt sluta handla och jag undantar allt som går att stoppa i munnen. Tycker att maten måste få smaka i en annars så sparsmakad värld. Dessutom tillåter jag inköp av basprodukter som schampo, deodorant och diskmedel av hygienskäl. Samt bensin.

Listan över saker hon unnar sig trots sitt köpstopp är patetisk. När blev bensin något livsnödvändigt och något man måste ha? Hon bor ju för sjutton i Stockholm?! Ställ av bilen och köp SL-kort Ritzén.

Undrar varför Jessica Ritzén alltid måste överdriva alla projekt hon tar sig för? Varför ska man avstå helt ifrån shopping, räcker det inte att man börjar handla mer medvetet, och bara inköper saker man verkligen är i behov av? Är inte det en sund och normal reaktion på andras överkonsumtion? Världen är inte svart eller vit Jessica Ritzén! Man måste inte avstå helt från något bara för att ta avstånd ifrån andras beteende.

torsdag 28 mars 2013

Sveriges nya sedelserie som införs 2015-2016

År 2008 beslutades det att Sverige skulle få en ny sedel- och myntserie, år 2015-2016 kommer de nya sedlarna och mynten ut. Bland annat ska motiven bytas ut och 2011 presenterades det vilka tema sedelserien skulle ha och vilka som skulle pryda de nya sedlarna.
Riksbanksfullmäktige har valt personer som gjort positiva och viktiga kulturella insatser under 1900-talet. Vi tror att de nya motiven på ett positivt och representativt sätt speglar det svenska kulturarvet och olika delar av Sverige.
De nya sedelmotiven blir:
  • 20 kr– Astrid Lindgren
  • 50 kr– Evert Taube
  • 100 kr – Greta Garbo
  • 200 kr – Ingmar Bergman
  • 500 kr – Birgit Nilsson
  • 1000 kr – Dag Hammarskjöld
De nuvarande sedelmotiven utgår från kungligheter samt internationellt kända svenskar som verkade inom kultur och vetenskap. Dessa är:
  • 20 kr – Selma Lagerlöf
  • 50 kr – Jenny Lind
  • 100 kr – Carl von Linné
  • 500 kr – Karl XI
  • 1000 kr – Gustav Vasa
Motiven på sedlarna har betydelse för att uttrycka nationella värden och symboler. Nuvarande sedelserie fokuserar främst (i mina ögon) på att lyfta fram överhet, makt, auktoriteter och akademisk bildning. Kungarna (Gustav Vasa och Karl XI) ger uttryck för överhet, makt och auktoritet och främst Carl von Linné och Selma Lagerlöf kan ses som en symbol för kunskapsauktoritet. Gemensamt för alla 5 personerna är att de kommer från borgerliga hemförhållanden och hade goda förutsättningar att lyckas.
Den nya sedelserien fokuserar mer på folklighet och genus. Alla personerna är kända och uppskattade av en bred publik i Sverige och även internationellt, och överlag beror inte berömmelsen på akademiska meriter eller på några auktoritära bedrifter utan för att de ”underhållit” folket. Självfallet finns det undantag, symboler för kunskapsauktoritet återfinns även hos några av personerna i den nya sedelserien, t ex Dag Hammarskjöld. Precis som den nuvarande sedelserien så har alla utom en gemensamt att de kommer från privilegierad hem som gynnat deras möjligheter att utvecklat sina talanger. Endast Greta Garbo kommer från ett arbetarhem.

Synen på vad som bidrar till nationell identitet och symboliserar i Sverige har förändrats. Olika estetiska färdigheter lyfts nu fram medan akademiska prestationer och auktoritet ses som mindre viktigt. En sak är den samma från både nuvarande och kommande sedelserie, personerna på sedlarna har i stort sett liknande socioekonomisk bakgrund, där de är uppvuxen i en miljö som stimulerat och förädlat deras talanger och hjälpt dem att nå denna berömmelse det fick i sitt liv.  

Artiklar i urval:



söndag 24 februari 2013

Utbildning lönar sig inte för lärare

Om du vill ha bra pension är inte alltid akademiska studier rätt väg att gå. Lärare är ett exempel på en yrkeskategori som hade tjänat på att strunta i studierna och börja arbeta direkt efter gymnasiet. SvD

– När lärare börjar jobba efter sin utbildning ligger de i allmänhet lite lägre än vad gymnasieutbildade i motsvarande ålder gör. Efter ett antal år i arbetslivet går lärarna förbi de gymnasieutbildade lönemässigt och har kanske 10—15 år när de har högre lön. Men det räcker inte för att det ska bli lönsamt, sett över livet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco.

– Problemet är inte utbildningen, problemet är de låga lönerna i arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf.

Är det inte skrämmande att det ser ut så här för ett av samhällets viktigaste yrken? Eller ett yrke som borde ses om en av de viktigaste.  
 

måndag 31 december 2012

Alla har inte råd att fira jul

I december månad gnälls det alltid om hur synd det är om de familjer som inte har tillräckligt med pengar för att ha råd att fira jul. Dvs köpa julklappar, köpa julmat och annat som hör juletider till. Det är främst barnen som lyfts fram som offer. Stackars små fattiga barn som inte får några julklappar.

Alla andra familjer i Sverige som faktiskt planerat för sig och sina barn, med god ekonomi och sparkapital, målas upp som djävulen själv i juletider. Tänk att man kan ha mage att skapa fina julminnen (som kostat pengar!), åt sina barn, men massor med mysiga familje- och släktträffar, julklappar och god mat, när det finns fattiga barn i Sverige som inte får några julklappar och julmys. Det är skamligt! Skandal att föräldrar med god ekonomi skämmer bort sina barn i juletider, menar alla tidningar, då i synnerhet Aftonhoran.. eller jag menade Aftonbladet.  

Jag tycker det är konstigt att alla familjer som lagt upp en plan för sina liv och faktiskt bidrar till samhället målas upp som syndabockar bara för att alla i Sverige inte har råd att fira jul. Jag tycker man ska försöka fokusera mer på att upplysa socialgrupp 3 att det är dyrt att skaffar barn och att man måste planera sitt liv och bygga upp ett sparkapital ifall oförutsedda saker händer i livet. Vidare bör man inte ta på sig offerkappan så fort pengarna är slut och man inte har råd med allt som förväntas.

Det är inte samhällets fel att ni inte har råd att fira jul! Ni har satt er i situationen ni befinner er i, helt själva!

NT  NSD 1   NSD 2    LNY   SR   Childhood  Aftonbladet 2

onsdag 26 december 2012

Sälja vidare julklappar

Varje år i juletider slås det upp rubriker om hur många i Sverige som säljer sina julklappar vidare. Den 25 december brukar sajter som blocket svämma över av objekt som kan identifieras som julklappar folk är missnöjda med. I år visar undersökningen att varannan svensk kan tänka sig att sälja en julklapp vidare. Hela 87% av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att sälja vidare en julklapp från arbetsgivaren. Bara 34% skulle sälja något från barnen.

Tänk vad få julklappar som skulle säljas vidare om man kunde förmedla vad man önskar sig, till släkt och vänner. Varför är det så fult att skriva en önskelista i vuxen ålder? Det är väl bättre att man säger vad man vill ha än att man säljer oönskade julklappar vidare?

Varför måste vuxna köpa så många julklappar till varandra? Det är ju främst barnen som uppskattar presenter eftersom de har mindre pengar och inte kan köpa sig allt det vill ha till vardags. Det vore väl lämpligt om man inför nya traditioner för köp av julklappar till alla vuxna. Tex att man köper en julklapp och att man lottar angående vem man ska köpa till eller kanske helt skippar att byta julklappar i den äldre generationen osv.

Jag ställer mig frågande till varför julklapp från arbetsgivaren fanns med i undersökningen. Oftast brukar dessa vara så fisiga och menlösa att arbetsgivaren lika bra skulle kunnat struntat i att ge något alls.

torsdag 13 december 2012

Julbocken i Gävle nedbränd

Samma sak år efter år. Julbocken i Gävle står sällan fram till julafton utan att det är någon som tuttar eld på den. Traditionen med att resa den stora julbocken på Slottstorget i Gävle infördes 1966. Av de 47 åren som passerat sedan dess har den brunnit 26 gånger.

Nuförtiden kameraövervakas julbocken dygnet runt och denna övervakning kan man följa via internet.

Julbocken är stor reklam för Gävle och människor från hela världen följer dess öde varje år. Ska bocken få stå till julafton? Det spelar alltså inte någon roll om den står kvar eller om den brinner upp, folk är lika intresserade oavsett. När någon tänder eld på bocken blir det alltid stora tidningsrubriker. Undrar vem som gjorde det i år? Han eller hon njuter säkert av tidningsartiklarna i dag...

lördag 1 december 2012

Jessica Ritzéns fattigbloggen

Går det att leva ett drägligt liv på socialbidrag?  Bör socialbidraget höjas?

År 2009 var det oroliga tider i Sverige, många hade förlorat jobbet och det spåddes ökad arbetslöshet inom de kommande åren. Jessica Ritzén, en journalist på Aftonbladet tyckte att socialbidraget var allt för lågt och valde att ta ställning i frågan genom att själv leva på socialbidrag i en månad för att visa hur omänskligt det var att leva på så lite pengar. Resultatet av denna månad i "fattigdom" publicerade hon i en blogg som kallades fattigbloggen, går det att leva på socialbidrag? Bloggen skrevs under 17/3-18/4 2009.

Bloggen blev ganska snart Aftonbladets mest lästa blogg och jag var en av dem som följden den när Ritzén skrev den. Hennes läsekrets bestod endera av de som helgonförklarade Ritzén och såg henne som en hjälte eller de som tyckte att hon var en pinsam pajas och ansåg att hennes blogg innehöll en massa gnäll och gav en dålig bild av livet på socialbidrag. Jag tillhörde kanske inte helt oväntat den sistnämnda kategorin.

Efter att ha följt fattigbloggen under en månad kände jag mig väldigt skeptisk till Ritzéns världsbild. Det är förvånande att en 38 årig högutbildad kvinna hade så dåliga kunskaper i ekonomi, snålt leverne och hur man gör mogna prioriteringar utifrån sin rådande livssituation. Hennes lön låg 2009 på  35 000 kr i månaden och hon hade inte något sparande?!?! 38 år och inte en krona sparad!?! Av att döma av hennes kunskaper skulle man kunna tro att hon var 18 år och inte 38 år !

Jessica Ritzén, vilken planet levde du på? Man blev helt matt av att läsa hennes pinsamma överdramatiseringar av hur det är att leva på en smalare budget än förut. Med tanke på vad hon lyfter fram som jobbigt med livet som fattig. Ritzén gnäller om att det är jobbigt att äta enkla matlådor, göra storkok, använda tvål och tandkräm tills förpackningar är slut, gå på kalas utan att ta med dyrpresent ( ett nyfött barn kan lika bra få något från ÖoB eftersom den inte fattar vad den får ändå, Jessica). Men trots allt detta gnäll har Jessica Ritzèn råd med att röka!?!

Nej Jessica Ritzèn socialbidraget borde inte höjas. Sveriges befolkningen borde lära sig att förstå att livet är hårt och att man bör vara beredd på oförutsedda saker kommer att hända. Därmed krävs det att man har ett sparande och att man inte lever över sina tillgångar!

tisdag 20 november 2012

Hur man lägger upp sparandet till sina barn

Det är viktigt att man sparar pengar till sina barn under åren de växer upp. Allra helst bör man månadsspara, vilket många barnfamiljer gör i Sverige.

Det gäller att alltid tänka långsiktigt och taktiskt när det handlar om sparande till sina barn. I bland kanske det är bättre att sätta in pengarna på sparkontot än att man köper något åt barnet som denne har glädje av för stunden. En dopgåva är kanske bättre att få i form av aktier, fonder eller pengar på ett konto. På samma sätt som att det kanske är onödigt att släkt och vänner skämmer bort barnet med jättemånga presenter vid varje jul och födelsedag. I stället är det bättre om barnet får mindre presenter och får pengar på sitt sparkonto.

Man måste även tänka över hur man ska spara pengar. Det är inte helt optimalt att endast ha ett konto i barnets namn, eftersom barnet får tillgång till pengarna vid 18 års åldern. Vilket även DN tar upp. Privatekonomen Elisabeth Hedmark understryker att det är bra att spara i sitt eget namn och det håller jag med om.

Jag anser att ett bra sätt att lägga upp sparande till sina barn ser ut på följande sätt:

· Mamman och pappan lägger bägge undan en summa pengar i sina namn, dvs olika konton varje månad. Det är inte bra om föräldrarna lägger undan pengar på ett konto. Allt kan hända i livet och det är inte säkert att föräldrarna ens är ihop när barnet blir vuxet och ni vet ju hur det brukar bli när man skiljer sig...

· Ett konto bör öppnas i barnens namn och här sätter man in alla penningåvor barnet fått från släkt och vänner. Pengar som människor utanför familjen samlat ihop bör barnet själv få bestämma vad de ska användas till.

Man får också tänka på att upprätta ett testamente där man redogör för vem som ska ha rätt till pengarna på de olika kontona man upprättat.

tisdag 30 oktober 2012

Inte synd om unga med höga bolån

DN Ekonomi har publicerat en snyftartikel som säger att unga människor i åldern 18-35 har höga bolån och då är det främst unga i storstäderna man syftar på. Främst är det människor som lånat pengar till bostadsrätt i Stockholm som har högst bostadsskulder.

Att ha en hög bostadsskuldinnebär en stor risk och det kan bli problem om något oförutsett händer, som att man blir av med jobbet eller blir långtidssjukskriven, säger Roland Sigbladh marknadschef på UC. SEB:s privatekonom Gunilla Nyström håller med Sigbladh om att unga är en utsatt grupp, och hon förklarar lite närmare att unga i början av karriären har låga löner och oftast inte har någon buffert.

Det är rätt fascinerande att en privatekonom på SEB häver ut sig detta. Borde inte hon, som privatekonom ge unga människor rådet att vänta med att köpa bostadsrätt tills de faktiskt har pengarna som krävas, dvs en bra lön och ett rejält sparkapital? I stället ger hon alla unga offerrollen, och tycker att det är förståligt att man köper en bostad för lånade pengar, de har fallit offer för den stora bostadsbristen i Stockholm. Hon menar att sårbarheten främst ligger i att flera saker kan hända samtidigt: Att man blir av med jobbet, räntan höjs och att man tvingas sälja samtidigt som priserna faller.

Anns svar på detta är: PLANERING! Ska man skuldsätta sig för flera miljoner kronor måste man förstå vad det innebär. Man kan inte sitta och skylla ifrån sig på att det inträffat en massa oförutsedda saker i ens liv när man inte har pengar och lånet ska betalas av.  Man måste kunna ta ansvar för sina val i livet! Man drar inte på sig stora bolån som man inte har ekonomi för att kunna betala av, oberoende på om allt rullar på som det ska, eller att massa negativa saker händer samtidigt.

Ett smart drag är att börja med att hyra en lägenhet, och spara sedan ihop de pengar som krävs för att kunna skaffa en bostadsrätt. Och till alla som gnäller på att det är så lång kö till hyresrätterna i Stockholm säger jag baraha framförhållning och ställ er i kön redan som 18 åring och det är absolut aldrig försent för att ställa upp sig.  

onsdag 17 oktober 2012

Det är sexigt att betala skatt...?


Skatt är svenskens största utgift står det både i SvD och DN i dag. Det sägs att det är sexigt att betala skatt. Många tycker tvärtom att det är osexigt. 

Tänk om man skulle behöva betala sjukvård, barnomsorg och högskolestudier helt ur egen ficka, hur sexigt skulle det vara på en skala?  


 

torsdag 4 oktober 2012

Smart drag av IKEA att ta bort kvinnorna från katalogen!

Hela Sverige har diarré just nu. IKEA, allas vårt kära ursvenska företag, har tydligen gjort något som inte PK Sverige kan förlåta. Hela landet är lamslaget och hatet mot möbeljätten finner inga gränser. Trumvirvel…..  . IKEA har tagit sig friheten att censurera kvinnorna i den Saudiarabiska versionen av IKEA katalogen.

Jag förstår inte att folk tycker detta är så upprörande. I Saudiarabien har kvinnan en svag ställning och lever under förtryck. Helt logiskt att IKEA väljer att ta bort kvinnorna från katalogen när den ska lanseras i Saudiarabien. Om de kört på i sann Svensk PK anda, utan att anpassa sig till den kulturen man ska sälja varor i, hade de gått miste om vinst. Man måste acceptera att andra länder inte kommit lika långt i kvinnokampen och en katalog innehållande frigjorda lättklädda kvinnor som rimmar illa med landets seder och normer, inte är bra marknadsföring för möblerna.

Vad är problemet med detta? IKEA tar bara seden dit man kommer och anpassar sitt innehåll i katalogen efter landets efterfrågan, vilket vilar på landets kultur och rådande samhällsnormer. Sedan kan man tycka vad man vill om kvinnans svaga ställning i Saudiarabien. Den diskussionen hör inte hit! Här handlar det bara att förstå hur man anpassar reklam för sina varor, så att man locka så många kunder som möjligt att handla och sedan kunna ta ut största möjliga vinst.
 På samma sätt är det ju i Sverige. IKEA katalogerna i Sverige innehåller i dag människor från olika samhällsklasser och kulturer, och detta har ju att göra med att man anpassat sig efter Sveriges efterfrågan, d v s Sveriges kultur och rådande samhällsnormer. Sverige i dag är ett land med blandade etniciteter och det rådande samhällsklimatet är bland annat att man lägger stor fokus på mäns och kvinnors lika värde, samt att synliggöra homosexuellas rättigheter. Tittar man i katalogen ser man att IKEA försöker att möta kundernas efterfråga, d v s genom att visa det mångkulturella Sverige, där landets befolkning kan identifiera sig med människorna i katalogen och därmed få mer lust att köpa möbler. Vilket betyder större vinst för IKEA.

Om ett utländskt företag försökte etablera sig i Sverige och försökt göra reklam för sina varor genom en varukatalog, där man inte anpassat innehållet efter tänkta kundkretsen, t ex genom att utesluta kvinnor, mörkhyade eller framställde en nidbild av homosexuella. Detta skulle betyda att man helt bortsåg ifrån svensk kultur och rådande samhällsnormer. Man hade tappat delar av sin kundkrets och hade fått mindre varor sålda och därmed gått med förlust. Det spelar ingen roll att varorna var prisvärda med god kvalitet. Ingen hade handlat av ett företag som inte anpassat sin reklam efter vad de svenska kunderna vill ha.
Nej det är bra att IKEA ta seden dit man kommer, annars skulle man inte få en enda Billys bokhylla såld. Sedan kan man givetvis diskutera hur man som företag kan ta avstånd ifrån kvinnoförtryck i Saudiarabien på bästa sätt, men det tar vi en annan gång…  

fredag 21 september 2012

Lågt pris och hög kvalitet behöver inte utesluta varandra

Mindre elektronikkedjor går i konkurs nu senast Expert. Detta beror på den tuffa konkurrensen från elektronikjättar som Media markt och Elgiganten som kan pressa priset till max.

Erik Modig, forskare i konsumentmarknadsföring vid Hadelshögskolan menar att det i dag är för stort fokus på priset, vid valet av en vara. Enda undantaget är Appels produkter menar Modig. Han förespråkar att fokuset ska flyttas från kostnad till kvalitet och kundservice.

Vi lever i ett konsumtionssamhälle, där man fokuserar på vad saker kostar och där kvalitet kommer i andra hand. Större kedjor konkurrerar ut de mindre, som kanske erbjuder högre kvalitet men kostar mer. Det känns som att det är en naturlig utveckling. Jag menar, 

 hur många i Sverige handlar inte sina möbler på IKEA, trots att de har urdålig kvalitet, men är billigt? Tänk hur många mindre företag IKEA konkurrerat ut, sedan det startade...

Så vad är problemet om man i framtiden endast handlar på Media Markt när man ska handla elektornikprylar?

måndag 10 september 2012

Varför vill man ta fullt studielån?

Nordea har gjort en undersökning som visar att varannan student har svårt att klara sig på studiemedel och är ibehov att ha en till inkomst för att få ekonomin att gå ihop. Undersökningen, som presenteras i SvD näringsliv, visar att studenter jobbar både under sommaren och under terminerna för att få ihop sin budget.

Så här långt är jag med, men sen börjar jag undra vad Ingela Gabrielsson,privatekonom på Nordea, menar när hon fortsätter kommentera resultatet på följande sätt:

Men att jobba extra kan också sätta käppar i hjulet eftersom studiemedlet minskar om du får en inkomst som överstiger en viss gräns. Har du bostadsbidrag som student kan det också gå om intet om du jobbar för mycket.  
– Det här är en svår balansgång och mycket att hålla reda på för en student. Å ena sidan är det ju bra att få in lite extra pengar och komma in på arbetsmarknaden men å andra sidan är det viktigt att studierna inte drar ut på tiden. Risken är ju då att du kommer igång senare med stabila inkomster och pensionsavsättningar, säger hon.
Sätta käppar i hjulet för att studiemedlet minskar om man har för hög inkomst? Mista bostadsbidraget om man jobbar för mycket? Det här var det märkligaste uttalande jag hört på länge. Borde inte en privatekonom upplysa om att studiemedel består av en bidragsdel samt en låndel. Den del som består av lån ska man betala tillbaka till CSN efter att avslutat sina studier. Om man arbetar under studierna kan innebära att man kan ta hela bidraget och mindre lån.  Vilket är positivt för studenten själv, som får en mindre skuld till CSN. Andra personer som är kunnig i ekonomi brukar uppmuntra studenter att ta mindre lån, genom att ta ett extrajobb. Hon får det att låta som att det värsta som kan hända en student är att man jobbar så mycket att man blir av med bostadsbidraget?!

Den här privatekonomen verkar vara uppe i det blå och leva i en verklighet där det är bättre att anpassa sina arbetstimmar så att man inte ska få mindre studiemedel, än tvärtom, att försöka öka antalet arbetstimmar, så att man ska kunna dra ner på studielånet. Allt för att inte mista bostadsbidraget som ligger på 500 kr månaden. Haha... vilken rolig filur hon är den där Ingela Gabrielsson.

Det är ett väldigt smart drag för en student att arbeta under studietiden, då inte bara på grund av pengarna. Att samla arbetslivserfarenhet kan vara värdefullt när man ska konkurrera om ett kvalificerat arbete en dag. Det är självfallet att man som student måste anpassa sitt extrajobb utifrån hur mycket det är att göra i de olika kurserna. Bara för att man arbetar under studierna, behöver det inte betyda att man skjuter upp vissa kurser och det tar längre tid att bli färdig med sin utbildning. Jag tycker att Gabrielsson har en allt för negativ inställning till studenter som arbetar under terminen.

Mitt råd till alla studenter där ute är att arbeta så mycket ni kan under studietiden, för att minska det sammanlagda studieskulden som ska betalas tillbaka till CSN och  för att bygga upp en erfarenhetsbas som kan komma till användning efter studierna.



söndag 9 september 2012

Vem vill anställa en 80-talist framför en 50-talist ?

I DN berättas det om den åldersdiskriminering som förekommer vid rekrytering av personal. Arbetsgivare är helst inte beredd att anställa någon över 55 år, utan man satsar helst på någon yngre person. Några av argumenten är att äldre lär sig långsammare och har svårare att anpassa sig till kulturen som finns på arbetsplatsen, tillskillnad från den yngre generationen som är lättlärda och har lättare att anpassa sig.

Jag tycker att dessa argument är intressanta, och jag tycker att de tala emot andra undersökningar som finns om olika generationers förmåga och intresse för en arbetsplats/ arbetsgivare. Enligt andra undersökningar sägs det att 80-talister är krävande, och ställer höga krav på en arbetsgivare, där man inte är rädd för att ifråga sätta lön och rådande makthierarkier eller statusrang på sin nya arbetsplats. Vidare kan sägas om 80-talster är att de inte är lika lojala mot sin arbetsgivare, och gärna byter arbete efter ett tag. En annan sak som talar för en 50-talist framför en 80-talist tycker jag är det faktum att en äldre person har en erfarenhetsbas som inte en yngre person kan mäta sig med.

Vad är det för mening med att bara satsa på yngre personer frågar jag mig? De är krävande och ifrågasättande, och har väldigt lite arbetslivserfarenhet. Chansen att de stannar kvar på arbetsplatsen längre än 5 år är små. Så jag har svårt att tänka mig att det endast finns fördelar med att anställa någon som är född på 80-talet eller sent 70-tal.

En arbetsplats mår nog bäst om det är en blandning av olika generationer som är anställda, där man kan byta erfarenheter mellan generationerna.  

söndag 2 september 2012

Enkelt att leva på studiemedlet - Anns bästa ekonomitips till studenten

I DN Ekonomi finns en artikel riktade till människor som studerar och ska leva på studiemedlet. http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/ekonomens-basta-tips . Många gnäller över att det är svårt att leva på 9000 kr i månaden, jag hävdar att det inte är fallet. 9000 kr är en stor summa, som kan räcka till mycket, bara man är ekonomisk och förstå vad man ska lägga pengar på. Jag vet, då jag själv varit student.  Ekonomen Ylva Yngveson tipsar om hur man får pengarna att räcka i DN:s artikel. Jag tycker att hennes lista är för tunn och inte ger så värst mycket information och dessutom kommer hon med råd som inte passar år 2012.

– /…/ Studenter kan också se över sina olika prenumerationer på musik, böcker och tidningar, säger Ylva Yngveson.


Tror Yngvesson på fullaste allvar att det finns studenter som prenumererar på tidningar och betalar för musik år 2012? Har hon hört talats om att både tidningar och musik ligger ute gratis på internet i dag?

 Jag har nu skrivit en egen lista över tips till personer som ska leva på studentmedel, se nedan.

Anns tips för att studiemedlet ska räcka
  • Studentrabatt: Något som Yngveson helt glömde bort att upplysa blivande studenter om är studentrabatten man kan få om man studerar på ett universitet eller högskola. Ett studentkort eller Mecenatkort ger dig rabatt  på flera olika grejer med allt från billigare studentlitteratur till nedsatta priser hos SJ och SL. För att få ett studentkort eller mecenatkort gå in på: http://www.studentkortet.se/web/Hem.aspx  eller http://www.mecenat.se/
  • Boende: Precis som Yngveson säger är boendet en stor utgift. Tänk till när du väljer ditt boende. Försök att få ett rum i korridor som oftast har lägre hyra och är avgiftsfria under sommarmånaderna. Väljer du en studentbostad, oberoende om det är korridor eller lägenhet, brukar det ingå internet i hyran, så du slipper teckna något extra internetabonnemang.
  • Mat: Mat är även det en dyr utgift som Yngveson säger, så är det bra om man begränsar sig när det kommer till att äta ute. Försök att göra storkok i så mycket som möjligt, och ta alltid med matlåda när du har föreläsningar hela dagarna, och behöver äta lunch på universitetet. Åk och storhandla (buss/bil) i så stor utsträckning som möjligt. Du tjänar massor på att   köpa  mat i större och billigare matbutiker, än att springa och småskvättshandla på den lilla lokala butiken runt hörnet.   
  • Internet: Som jag skrev ovan, internetavgiften brukar ingå i hyran om man bor i studentbostäder, vilket betyder att du inte måste krångla och beställa något extra bredband.
  • Kurslitteratur: Att köpa ny kurslitteratur känns väldigt överskattat enligt mig. Allra bäst är att låna böckerna på biblioteket, och sedan kopiera de sidor du behöver. Försök annars hitta så mycket som möjligt begagnat, i dag finns det många sidor på internet som specialiserat sig på försäljning av begagnad kurslitteratur. Om du bara är ute efter någon enstaka artikel som finns i en större bok. Gå till studentbokhandlen och läs artikeln i butiken, alternativ ta kort på varje sida i boken och lägg in i datorn eller surfplattan för att lättare kunna läsa artikeln.
  • Fest: Mycket av studietiden kretsar kring att festa. Det blir rätt dyrt i längden om man inte festar ekonomiskt. Försök att köpa så billig alkohol som möjligt. Om någon ska åka på kyssning, låt denne köpa billig sprit på båten åt dig. Köp de billiga ölsorterna i stället för de dyra på systemet. Försök att gå ut på studentkrogar, där det oftast är billigare alkohol än på andra ställen.  
  • Övrigt: köp inget onödigt! Varför ska du bränna en masa pengar på onödiga skrytprylar när du är student? I den miljö du befinner dig kommer det att vara många som precis som du har det knapert. Varför ska man lägga pengar på dyra kläder eller gå på fina dyra restauranger? När du är färdig med din utbildning och har lön, kan du gå med i statusjakten igen.
Det är alltså mina tips till nya som gamla stundenter. Jag hoppas på att jag gav dig några ekonomisk inspiration. Att leva på en summa av 9000 kr i månaden är enkelt bara man har kontroll över sina pengar!
 

lördag 1 september 2012

Varför betala för Spotify?


Tyckte och tycker än i dag att det var otroligt dåligt när Spotify gjorde om så att det blev mer oattraktivt att ha ett gratiskonto hos dem (Förändringarna genomfördes 1 maj 2011) http://www.idg.se/2.1085/1.379967/spotify-begransar-gratistjansten. Deras syfte var att få flera människor att gå över till betalversionen.

Det är rätt otroligt att det finns människor, år 2012 som kan tänka sig att betala 49/ 99 kr månaden för att streama musik. Observera att man inte får ladda ner musiken till datorn, utan den finns på Spotify och kan endast lyssnas på online. Tycker att det är extremt dyrt, när man inte kan lyssna på musiken offline. Spotify har inte alla artister heller, helt värdelöst med andra ord. Jag skulle aldrig betala för en musiktjänst. Tillgång till musik ska vara gratis, annars får det vara!

måndag 27 augusti 2012

Om vikten av att skriva testamente

DN publicerade bra artikelar rörande varför man ska skriva testamente. Jag tycker personligen att det är konstigt att inte flera skriver testamente av respekt för sin familj och sina övriga släktingar. Man är bra naiv om man tror att ens efterlevande kan dela upp pengar och egendom utan att bli osams. Människor blir giriga och vill få så mycket som möjligt och det kan leda till osämja, ibland för resten av livet. Från början kanske man gick in med inställningen att man kan hantera situationen, men när det väl är dags för arvsskifte förändras allt.

Nej va inte naiv, gör den yngre generationen en tjänst, skriv ett testamente!

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/sa-skriver-du-ett-testamente
http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/jag-har-hort-om-syskon-som-blivit-ovanner-for-livet

lördag 25 augusti 2012

Anpassa livssituationen efter plånbokens storlek

Enligt en undersökning som Nordea gjort visar det sig att 23 procent har gjort slut på lönen innan det är dags för ny löning. Allra svårast hade de yngre i åldern 26-39. Anmärkningsvärt är att artikeln tar upp att många ställer sig helt passiva till att det faktum att de inte kan få pengarna att räcka. Många försöker inte ens ta tag i problemet utan fortsätter gladeligen i samma hjulspår.
– Åldersgruppen 26-39 år har det tufft. Det handlar om personer mitt i livet med stora utgifter, barn och bolån som uppger att lönen tar slut i förväg.
Har det tufft? Varför skaffar man sig barn och skyhöga lån på en bostad, om man inte har råd till det? Man får väl skylla sig själv att man investerat i en allt för dyr bostad, och barn kommer inte med storken, utan man kan begränsa antalet barn med endera kondom eller abort. Det finns billigare bostäder som passar en smalare plånbok. Antalet barn och  bostad går att anpassa efter vilken lön du har, svårare än så är det inte?!

– Även om man inte har så stora marginaler kan alla göra någonting. Det bästa är att först betala sina fasta utgifter och sen försöka sätta av en liten del av lönen till sitt sparande. Det är ingen idé att vänta med det, då blir det inte av, säger Ingela Gabrielsson.
Känns lite skrämande att en ekonom måste ge så här grundläggande råd! Varför har svenska folket sådant ointresse för sin ekonomi?! Att det finns vuxna människor som inte börjar med att betalar sina fasta utgifter och lägger undan pengar till sparande när lönen kommer, är för mig helt obegripligt.

Skärpning ! Skaffa inte fler barn och dyrare bostad än vad din ekonomi tillåter. Svårare än så är det inte...

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lonen-tar-slut-i-forvag-for-var-fjarde_7446900.svd
http://www.dn.se/ekonomi/lonen-slut-i-fortid-for-var-fjarde




tisdag 21 augusti 2012

En årslön på banken är ett uppnåeligt mål för alla

I DN ekonomi finns en artikel som handlar om att  svenskar i allmänhet är dålig på att lägga undan pengar. Man blir chockad men inte förvånad när man läser att var fjärde person som deltog i undersökningsgruppen har en buffert på under 10 000 kr på banken. Undersökningen visade också att det inte bara är låginkomsttagare som inte kan lägga undan pengar. Det fanns även människor som räknas som högavlönade som inte hade speciellt höga summor sparande.

Vad är då slutsatsen av detta? Jo att människor i Sverige inte prioriterar sparande. I stället för att lägga undan pengar till oförutsedda utgifter, väljer man att konsumera på onödiga saker som man egentligen inte behöver. Man lever utanför sina ekonomiska ramar, och unnar sig saker man egentligen inte har råd med. Många förblindas av den konsumtionshets som finns i dagens samhälle och glömmer helt bort att de inte har de ekonomi som krävs för att kunna leva det liv de gör.

Anne Wibble (FP) svensk finansminister mellan åren 1991-1994 sa de omtalade orden "alla svenskar borde ha en årslön på banken". Detta ifrågasattes, för det ansågs vara ett orealistiskt mål för många. Själv förstår jag inte vad som är så orealistiskt med att ha en årslön sparad på banken?! Jag tycker det är ett sunt sätt att se på en privatpersons ekonomi och den frihet och trygghet det innebär att ha den summan sparad. Det handlar hela tiden om att prioritera! Sluta slösa pengar på onödiga saker, lev inte över dina ekonomiska resurser, satsa istället på att planera din ekonomi och lägga undan pengar, så ska du se att du också har en årslön liggande på sparkontot inom den närmaste framtiden!
 

söndag 19 augusti 2012

Varför har människor så svårt att hantera pengar?

Det är samma sak varje år i augusti. Tidningarna skriver om hur hur människor levt över sina ekonomiska tillgångar och står med tom plånbok när sommaren är slut. Den ena pinsamma snyftartikeln avlöser den andra. Jag förstår inte hur vuxna människor inte kan ta hand om sin ekonomi bättre?! 

Jag tycker att det är ofattbart att man inte kan planera inför sommaren. Precis som artikelförfattaren nämner bör man ju ha ett långsiktigt sparande under hela året och lägga undan en liten summa varje månad för att ha råd med att kunna unna sig saker under sommarens lediga veckor. I stället för att tänka långsiktigt, och handla moget väljer människor den enkla vägen, att inte lägga undan något och istället bara bränna de pengar som som senaste lönen gett.

Skärpning svenska folket! Ta ansvar för er ekonomi och ställ upp realistiska mål med vad ni vill göra under er semester. Ägna er åt aktiviteter som som passar storleken på er plånbok!