Visar inlägg med etikett Svenska skolväsendet och akademisk utbildning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Svenska skolväsendet och akademisk utbildning. Visa alla inlägg

torsdag 14 november 2013

Friskolor väljer bort stökiga elever

I uppdrag gransking visades i sluetet av oktober (2013) ett avsnitt som handlade om att friskolorna väljer bort besvärliga elever.  Enligt lag är det förbjudet för friskolor att välja sina elever. 

I det fiktiva exemplet där man lät en studiemotiverad flicka och en stökig pojke söka en plats på samma friskola, viade det sig att friskolan hellre var benägen att ta in flickan än pojken. VD:n för Profilskolan i Vällingby Greger von Sivers gjorde bort sig rejält. Han erkände för uppdrag gransknings reporter som utgav sig för att vara arbetssökande, att han var noga med att välja ut klientelet till skolan. Han likställde barn med ADHD som en cancersvult som kan sprida sig och att musikstilen rap inte fick förekomma i musikundervisningen då det kunde locka till sig fel elever. 

Vad är nytt i detta inslag egentligen? Det faktum att flera friskolor i Sverige väljer bort elever som kan innebära problem för dem borde vara känt sedan länge. Den enda nyheten är att man fångat detta på film. 

Greger von Sivers kommentarer om vilka elever man vill anta till en skola stämmer nog överens med hur många som driver friskolor tänkter. Sorgligt men sant. Det är klart att man vill ha få barn med diagnoser och barn från socialt utsatta områdena i sin skola som drivs som ett företag. Då detta kan skapa problem för skolan och om det blir oordning i klassrummen kan det leda till att studiemottiverade elever ("fina elever") byter skola och därmed sänker skolans status.

Artiklar i urval

SVT   SvD 1    Lärarnas Nyheter   DN

måndag 11 november 2013

Svenska som andraspråks vara eller icke vara

Riksdagsledamot Sedat Dogru tycker att man ska slopa ämnet svenska som andraspråk. Han tycker bland annat att man skapar ett a- och ett b lag när svenskundervisningen delas upp och att de elever som läser svenska som andraspråk får dåligt självförtroende och att eleverna inte får rätt språkkunskaper när man läser det ämnet. 

Jag blev mycket förvånad när jag läste Dogrus artikel i SvD. Hans föreställning om ämnet svenska som andraspråk känns naiva och han verkar helt sakna kunskap om det ämne han debatterar. Det är klart att undervisningen har olika upplägg och innehåll beroende på om kusen vänder sig till människor som har språket som modersmål eller om kursdeltagarna har annat modersmål. 

En aspekt man måste tänka på är språkutvecklingen hos de som har svenska som modersmål.  Skulle man slopa ämnet svenska som andraspråk skulle det innebära att språkundervisningen tvingas anpassas efter de som inte har svenska som modersmål. Detta skulle leda till att undervisningen tvingades läggas på en lägre nivå  och som följd skulle eleverna läsa sig mindre. Alla skulle förlora på att ämnet svenska som andraspråk togs bort. 

Ingen elevgrupp är finare än någon annan, man har bara olika förkunskaper i ämnet vilket innebär att man måste ha olika utmaningar för  kunna utvecklas.

SvD 1    SvD 2

torsdag 7 november 2013

Student kräver tillbaka betald studieavgift

Connie Dickinson från USA bestämde sig för att studera i Sverige och föll för en utbildning i matematik och matematik statistik på Mälardalens högskola. Studierna vid den svenska högskolan blev inte som hon tänkt sig, kvaliteten på kurserna var låg, få lärarledda lektioner, avsaknande av datorer till alla studenter samt lärare med bristande språkkunskaper. Connie känner sig lurad på sin utbildning och kräver nu tillbaka de 183 000 kr som hon betalat för att följa de 2 åriga programmet. Hon har fått svaret att man inte får tillbaka studieavgiften pga av påståd bristande kvalitet. 

Jag tycker att hon får skylla sig själv! Det är år 2013 och tekniken är mer utvecklad nu än någonsin tidigare, vilket betyder att det är enkelt att kolla upp högskolan man vill studera vid. Om miss Dickinson kollat upp hur studenter upplevt sina studier på Mälardalens högskola eller högskolans status och ranking , hade hon antagligen aldrig valt det lärosätet.

Hon nämner att samma utbildning i USA kostar mer, men ska man snåla och plugga billigt, så får man vad man vad man betalar för!! 

 SvD  SR

onsdag 22 maj 2013

Curlingsamhället leder till stora barngrupper på fritids

Barngrupperna på fritidshemmen runt om i landet blir allt större, utan att antalet fritidspedagoger ökat. Enligt Skolverket har fritidsgrupperna fördubblats på 10 år och tittar vi ännu längre tillbaka i tiden var grupperna ännu mindre.

Varför denna ökning? Mycket kan bero på den curlingkultur som finns i dagens samhälle och en slapphänt föräldrageneration som utnyttjar lagkraven som finns maximalt, utan att reflektera vad det får för konsekvenser för barnen. Enligt skollagen måste kommunerna erbjuda fritids för barn upp till och med 12 års ålder. I stället för att barn fostras till självständiga individer som lär sig ta ansvar tidigt i åldrarna, kräver föräldrarna att barnen ska ha tillsyn hela tiden och detta betyder ökat tryck på fritids. I dag klarar inte lilla Kalle och Clara av ha ansvar för en hemnyckel, gå hem från skolan själva, bre ett par mackor till mellanmål och aktivera sig fram till att föräldrarna kommer hem. I stället för att lära barnen vänja sig av med att vara på fritids som ett led i att utveckla barnens självständighet och ansvarskänsla väljer man istället att låta dem gå där fler timmar och allt högre upp i åldrarna. ”För det kan ju hända något om den 11 åriga barnet går hem från skolan själv, allt som kan vara farligt måste ungen skyddas ifrån”.

Kanske ligger inte problemet i att det är för stora barngrupper på fritidshemmen utan i samhällets inställning till barn. Varför är man så rädd för att lära barnen att klara sig själva? Hade samhället haft en annan attityd till barn, skulle man inte haft samma problem med stora grupper på fritids. Är det verkligen nödvändigt att Sveriges kommuner ska curla dagens barn upp till 12 års ålder? Varför är lagen så generös? Borde inte åldersgränsen ligga på 10 år?
 
 
 

onsdag 1 maj 2013

Barn skriver brev till gymnasister: Bli vår lärare!

Till år 2020 kommer det att behövas 50 000 nya lärare. Inom naturvetenskapliga och tekniska ämnena är det mest akut lärarbrist, läsa t ex här. Det är inte förvånande att begåvade naturvetare vänder lärarutbildningen ryggen, då det finns gott om möjligheter till välbetalda prestigefyllda arbeten om man har fallenhet för matematik och naturvetenskap.  Varför skulle man välja att bli lärare och tjäna uselt och undervisa massor av kaxiga kids som skiter i vad du säger, när man t ex kan sitta i kostym på ett kontor, bära vit rock och rädda liv (läkare) eller bli tandläkare?

Det är allmänt känt att intresset för läraryrket är svagt i dag, de låga lönerna, outhärdliga arbetsmiljöer, och andra oförmånligheter skrämmer bort eventuella studenter till lärarprogrammet. Läget är kritiskt nu, och om man inte lyckas locka fler personer till att studera till lärare kommer det bli problem för Sverige.

Skolverket har därför startat en kampanj i syfte att höja antalet sökande till lärarutbildningen och på längre sikt ska det leda till fler behöriga lärare i Sverige. Den heter För det vidare, bli framtidens lärare.
Ett delprojekt i denna kampanj går ut på att barn och yngre tonåringar som är intresserad av naturvetenskap, matte och teknik skriver ett personligt brev där de berättar varför dessa ämnen är viktiga både för samhället och för dem själva, vidare tar de upp hur en bra lärare ska vara och motiverar varför det måste finnas lärare. Dessa brev har nu i mars delats ut till gymnasister i 3:e ring, som snart ska välja utbildning. Syftet är förståss att dessa brev ska påverka gymnasisterna i sitt utbildningsval och välja lärarutbildningen.

Gullig men ack så naiv kampanj. Varför ska natur, matte och teknik intresserade kids försöka påverka andra att välja lärarutbildningen? Varför kan de inte själv studera till lärare när de har rätt ålder inne? Självkart vill man påverka dagens gymnasister, eftersom de blir färdiga lärare lagom till den stora lärarkrisen börjar, det förstår jag.  Men denna klena och icke genomtänkta aktion påverkar inte ungdomarna. Hur seriöst tar en 18 åring på ett sådant brev? Hade du själv blivit motiverad att välja lärarprogrammet utav att ett barn i åk 8 berättar att hon vill bli läkare när hon blir stor och tycker att du ska läsa till mattelärare så du kan hjälp henne på vägen mot sin dröm att bli läkare?
”Jag vill bli läkare när jag blir vuxen, jag och många fler kommer inte att kunna bli det på grund av att det idag är väldigt få matte/No-lärare. Jag tycker att en lärare ska vara snäll men ändå konsekvent så att det inte blir för slappt. Vi vill ha fler NO/Matte-lärare! Om inte du lär oss, vem gör det då?” Källa
Jag tvivlar starkt på att ett brev som ovan, spelar någon avgörande roll för ungdomars val av utbildning. Det hade varit bättre om studenter från lärarprogrammet gick ut i skolorna och berättade om utbildningen och vilka karriärmöjligheter som finns, och på så sätt försökte påverka eleverna att välja lärarutbildningen.

Höj läraryrkets status igen, detta genom att: öka lönerna rejält, ta tillbaka auktoriteten i klassrummet, gå tillbaka till katederundervisning, låt lärarna ha kunskapsauktoritet och inte vara vägledare, höj kraven på lärarutbildningen så att alla inte klarar den (tentor istället för PM  m.m), skrota lärarlegitimationen osv.  Gör ni detta, ska ni se att fler personer läser till lärare.

Läs:

http://fordetvidare.se/hanna/2013/03/hogstadieelever-forklarar/

söndag 28 april 2013

Ska man införa obligatorisk sommarskola?

Socialdemokraterna föreslår en obligatorisk sommarskola för elever i åk 9 som inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Sommarskolan ska hålla på under 20 dagar. Man menar att gymnasieexamen i dag är ett krav för att ha någon chans att komma in på arbetsmarknaden därför är det viktigt att sätta in åtgärder så att så många som möjligt kan gå igenom gymnasiet.  Ytterligare ett förslag från S, är att införa sommargymnasium för elever so gått ut gymnasiet utan fullständiga slutbetyg.

Efter att ha hört detta förslag ställer jag mig en rad frågor, b la:
Vem ska bedriva undervisning i denna obligatoriska sommarskola?
20 dagar = 1 månad.  Är det tänkt att denna sommarskola ska hållas under juli månad? Då är de ordinarie lärarna på semester. Ska läraravtalet omskrivas så att lärare mot grundskolans senare år ska övergå från ferietjänst till semestertjänst? Eller är det tänkt att man ska anställa lärarstudenter eller ta in obehöriga med ämnenskunskaper för att hålla i undervisningen i sommarskolan.  Tar man in obehöriga utan pedagogisk erfarenhet kommer då sommarskolan verkligen uppnå sitt mål. Det finns undersökningar som visar att elever som har behöriga lärare har bättre reslutat än de som undervisats utan obehöriga lärare.

Skulle en obligatorisk sommarskola verkligen fylla sitt syfte för de elever som bäst behöver den? Är det verkligen rätt väg att gå, att låta redan skoltrötta ungdomar gå ännu fler dagar i skolan? Om man knappat har några godkända betyg kanske man inte är beredd att satsa på att få goda studieresultat i en sommarskola. Det är kanske också är bra om man lär sig se konsekvenserna av sitt handlade. Får man inte några godkända betyg så kommer det att leda till problem för en själv. Det är dags att ungdomar lär sig ta eget ansvar. Man kan inte dalta med ungdomarna hela tiden och ge dem hur många chanser som helst.
 Ska pengar verkligen satsas på elever som redan misslyckas nå målen?
Är det inte bättre att man satsar dessa 190 miljoner på den ordinarie undervisningen och försöka förebygga att elever går ut med ofullständiga betyg. T ex genom att anställa fler specialpedagoger, anställa extra lärare inför de nationella proven som kan fokusera extra på de svaga ungdomarna eller erbjuda gratis läxläsning under terminerna. 



Könsneutrala omklädningsrum på Södra Latins gymnasium

Södra Latins gymnasiumSödermalm i Stockholm blir först i Sverige med att erbjuda ett könsneutraltomklädningsrum.

– Det är för de elever som inte vill identifiera sig som vare sig kvinnor eller män, säger Camille Trombetti, 18, ordförande för Demokratiska utskottet på gymnasiets elevkår till DN.
Maria Linde är en av rektorerna på skolan och hon säger att:
– Rummet ska vara tillgängligt för alla som vill byta om enskilt. Man kommer att få byta om en i taget, säger hon.
Hur kan ett omklädningsrum där endast 1 person kan byta om räknas könsneutralt? Handlar inte detta egentligen om att man lyfter frågan om att många ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra innan idrotten, ett problem som funnit länge. För att få igenom sina krav utnyttjar eleverna den rådande PK-hysterin i samhället.  I stället för att argumentera för att elever kan uppleva det som jobbigt att byta om tillsammans pga av puberteten (sanningen) väljer man att trycka på argument som rör könsidentifikation (passar in i tidsandan), och så får man igenom sitt förslag. Frågan är om ungdomarna fått igenom sina krav om de valt andra argument argumentation?

Det är bra att man synliggjort problemet med att ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra. Skulle fler skolor införa ”könsneutrala omklädningsrum”, dvs enskilda omklädningsrum där man oblygt kan byter om och duschar ensam utan kommentarer från andra, skulle man få fler elever att delta i skolidrotten.  

DN   Aftonbladet   QX   Expressen   DN 2   Metro  SVT

måndag 15 april 2013

Ja eller nej till läxor i skolan

Att ge eller att inte ge läxor, det är frågan…

Ska lärare få ge elever uppgifter som ska lösas i hemmet eller är det orättvist mot de elever som saknar förutsättningar att göra skolarbete hemma? Att barn och ungdomar har olika förutsättningar i skolan beroende på socioekonomisk bakgrund är känt och detta påverka givetvis möjligheten att göra läxor. I vissa hem finns det kanske skrivmateriel, böcker, uppslagsböcker, datorer med internet samt föräldrar som motiverar barnen och hjälper dem med läxorna.  Hos andra familjer finns kanske inga pennor eller välfyllda bokhylla. Kanske är man trångbodda och har skrikiga småsyskon vilket leder till utebliven studiero. Föräldrar kanske saknar både kunskap och intresse för barnens läxläsning, vilket leder till att dem blir ogjorda.
Visst är det synd om barnen som har sämre förutsättningar till läxläsning i hemmet. Men att ta bort lärares möjlighet att ge läxor på grund av att alla inte får samma förutsättning att göra läxor hemma är fel på många sätt. Det är mycket i samhället som man måste ta bort om man hela tiden ska utgå från att  inget ska vara orättvist för någon.

Något som talar för läxor är att det lär barnen att tidigt ta ansvar för sina studier. Ett tungt argument för läxor tycker jag är att de förbereder barn inför akademiska studier, där det bygger på att man ansvarar för sina studier och studerar i hemmet. Något som talar emot läxor är, som jag tidigare nämnt att det är orättvist mot de barn som kommer från resurssvaga hem. Vidare menar några att det är kränkande mot barnen eftersom de tvingas ägna delar av sin fritid åt att studera.  Andra menar att det ur föräldrarperspektiv är tungt och tidskrävande när barnen tar med sig läxor som de förväntas hjälpa till med.
Det känns komiskt och skrämmande att det finns vissa vuxna i Sverige år 2013 som tycker att det är kränkande mot barn när de att får hemläxor.  Man menar att vuxna inte behöver ägna något av sin fritid åt att jobba så därför ska inte barn behöva plugga på sin fritid. Vad är detta för argument? Det finns många vuxna som gör delar av jobb på fritiden, t ex lärare som kanske inte hinner med alla administrativa arbetsuppgifter på arbetstid. Det är väl bara bra för barn att de tidigt får lära sig att man ”inte kan ha roligt jämt”. Man kan inte alltid spela datorspel!

Ett sätt att få bort orättvisproblematiken kan vara att ge barnen läxor som inte kräver tillgång till internet eller andra böcker. Saknas det pennor i hemmen kan man låna med sig en från skolan. För de resurssvaga barnen kan det även vara bra om det finns möjlighet att läsa läxor på fritids tillsammans med fritidspersonal.
Jag tycker att det är självklart att lärare ska få ge läxor till barn redan när de börjar i skolan. Föräldrar som gnäller över barns läxor borde tänka efter innan de skaffar barn. Det är klart att det  är tidskrävande för föräldrar när barnen kommer upp i skolåldern. Man kan ju inte förvänta sig att det enda man behöver göra som förälder är att baka kakor med barnen eller att skjutsa och hämta till idrottsaktiviteter. Jag tycker att det är viktigt att alla barn redan från skolstarten får möjligheten att förbereda sig inför de senare åren i grundskolan, gymnasiet och universitetsstudier. Ju äldre man blir desto mer krav kommer det ställas på barn att kunna studera hemma för att nå ett gott reslutat i skolan och slutligen få en akademisk utbildning eller en yrkesexamen. Läxor får man även på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet samt andra yrkesutbildningar.


fredag 5 april 2013

Högläsning i hemmet har minskat de senaste 30 åren

Högläsning är viktigt för barns språkliga utveckling det visar forksning. Sedan 1984 har man gjort mätningar på hur många familjer som dagligen läser högt för sina barn, och resultatet över tid visar en skrämmande utveckling, då många familjer i dag väljer bort högläsningen.  År 1984 var det 80 % av barnen i Sverige som fick böcker lästa för sig dagligen, år 2003 var det 74% och år 2012  så lågt som 35%. Tiden man avsätter för högläsning har också minskat, år 1984 var det 30 minuter och år 2003 hade lässtunden förkortats till 15 minuter.   

Högläsningen minskar i takt med läsförståelsen sjunker hos svenska barn och ungdomar. En bidragande faktor till att barn i dag har problem med läsförståelse kan bland annat bottna i minskad högläsning hemma under de tidiga åren i livet. Högläsning ger bred språklig stimmulans. Där barn bland annat lär sig läsa mellan raderna genom att ställa frågor, får större ordförråd och får bra språkkänsla.
Varför har högläsningen minskat?  En bidragande faktor kan vara att dagens samhälle är mer stressigt än tidigare och mer statusinriktat där föräldrar har skyhöga krav på sig att köpa fina statusprylar till sina brn. I denna hets blir det lätt att man glömmer barnen intellektuella behov och låter dem titta på TV eller spela tv eller dataspel, istället för att t ex läsa högt för dem. Det kan även handla om ren okunskap hos dagens föräldrargeneration. Man underskattar vikten av böcker och litar helt på att barns kontakt med språket genom datoranvändande är tillräckligt för att deras språkutveckling ska gå framåt. Vilket är helt fel!

Det inte överrakande att den senaste undersökningen från 2012 visar att det är främst högutbildande föräldrar som förstår vikten med högläsning. Denna skillnad fanns inte för 30 år sedan.
Det är dags att ta detta problem på allvar! Tätare undersökningar om föräldrars högläsningsvanor borde göras och utifrån dessa borde man sätta in stödåtgärder.  

SvD 1  SvD 2  DN  Sveriges radio  Skånskan  GP  Lärarnas nyheter

 
 

måndag 1 april 2013

Dagens studenter, 90-talisterligger på 13- årings nivå

Ebba Lisberg Jensen, universitetslektor och programkoordinator vid Malmö högskola berättar i tidningen Universitetsläraren att hon anser att universiteten behöver en ny utbildningsstrategi eftersom dagens studenter ligger på 13 åringsnivå både inlärningsmässigt och språkligt. Hon berättar om situationen på Malmö högskola, där många studenter har svårt att förstå både muntliga och skriftliga instruktioner och inte kan läsa och skriva t ex vet många inte att en mening börjar med en versal och avslutas med punkt.  
Hon menar att de senaste tolv årens utbildningssystem resulterat i att den högre utbildningen nu har att hantera en epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter.

Svenska gymnasier släpper igenom elever som inte är funktionellt skriftspråkliga och därmed möter stora svårigheter i sina högskolestudier.
Lisberg Jensen lyfter fram två centrala problemområden till dagens svaga studenter, och dessa är utbildningssystemet och curlingkulturen. Detta håller jag med henne om. Idag ställs det minimala krav på ungdomar i skolan, katederundervisningen är så gott som borta och ”korvstoppningskunskap” undviks så ofta det går. Eftersom konkurrensen om elever är hårda mellan skolorna (fria skolvalet), sätter man glädjebetyg trots att elever inte har goda språkkunskaper då man är rädda för att eleverna byter skola och därmed missar den egna skolan vinster. Detta leder till att studenter med svag kunskapsbas men med toppbetyg kommer in på universiteten och presterar därefter. Det faktum att dagens barn och unga blir södercurlade bidrar också till att de inte presterar bra. Många studenter är inte vana att stöta på problem och känner sig kränkta om de får underkänt på en tenta eller måste komplettera en skriftlig uppgift  
Vem är förvånad över att det ser ut så här i dag? Det är klart att avsaknad av kunskapsauktoriteter i skolan samt ett konkurrensbaserat skolsystem som leder till betygsinflation i kombination med dagens curlingkultur får konsekvenser för det uppväxande släktet?! Det är dags att vända detta sjunkande skepp!  

Kritiken på dagens universitetsstudenters språk är inte ny. I januari i år gav nio personer verksamma på historiska institutionen på Uppsala och Linköping universitet sin bild av dagens studenters språkförmåga, läs här. Mitt blogginlägg om den artikeln kan du läs här.  


SULF   Metro   Ystads allehanda   Sveriges radio 1   Sveriges radio 2



 

 

 

 

fredag 22 mars 2013

Svenska skolsystemet och segregationen

SR , lärarnas nyheter och DN berättar om att internationella experter varnar för farorna med den extrema valfriheten i svenska skolsystemet. Man menar att friskolereformen från tidigt 90-tal bidrar till att öka segregationen. Utifrån en undersökning om vilket motiv som ligger bakom skolval hos svenska familjer har man kommit fram till att medelklassen väljer bort skolor med blandad social och etnisk sammansättning.

Jag höjer ett ögonbryn när jag läser detta. Svenska skolsystemet har väl alltid varit en bidragande faktor till det segregerade svenska samhället?!

Känns lite överdrivet att börja ropa fara för ökända gettofierade skolor som inga medelklassbarn vill går på. Sämre och bättre skolor har alltid funnits i Sverige. Skolor med dåligt rykte har alltid ratats av högutbildade medelklassfamiljer! Före valfriheten var man bara ytterst noggrann med valet av bostadsadress. Eftersom vissa mer attraktiva skolor krävde en viss bostadsadress, flyttade medelklassfamiljerna helt sonika till det området.
Inget är nytt under solen.

fredag 8 mars 2013

Män, kvinnor, högskoleprovet och läkarprogrammet

I takt med att betygsinflationen ökar, får högskoleprovet en allt större betydelse för att komma in på universitetsutbildningar, speciellt på prestigeutbildningar som läkarprogrammet. Kvinnor får i snitt lägre poäng än män på högskoleprovet och kan därmed gå miste om en åtråvärd plats på en prestigefull utbildning, trots bra betyg.

Professor Christina Cliffordson konstaterar att:

/.../högskoleprovet gynnar svenska män ur socialgrupp 1. De gör provet i högre grad än kvinnor och gör det ofta flera gånger. Då lär de sig provets upplägg vilket ger utdelning i högre poäng, och fungerar som en genväg in på högskolan.
Det är väl inte orättvist att männen får högre resultat än kvinnor utifrån det faktum att män gör provet fler gånger och lär sig strukturen och därmed får högre poäng? Man måste våga gå genvägar i systemet. Är högskoleprovet ett sätt att nå en studieplats får man inte vara rädd att utnyttja den möjligheten. Det är väl upp till var och en att göra de förberedelser som krävs för att få ett bra resultat som är konkurrenskraftigt? Vill man gärna gå läkarprogrammet kanske man bör lägga tid på att få ett bra resultat på högskoleprovet oberoende om man är man eller kvinna.

Högskoleprovet är mycket bättre att använda sig av än lottning, eftersom ett prov ger alla lika förutsättningar.

DN artikeln om den 19 åriga Milly Tran som tvingats läsa läkarprogrammet i Göteborg istället för i Stockholm eftersom hon inte förstått vikten av goda resultat på högskoleprovet, är jättepinsam. Tjejen han bara göra hp TVÅ gånger och hennes betyg i kombination med "dåligt resultat" på högskoleprovet ledde till att hon fick studera i Göteborg istället för i första hands valet Stockholm. Okej... ? Vad är problemet här? Hon får ju läsa till läkare? Men inte i den stad hon tänkt sig.

lördag 2 mars 2013

Flickor ska pyssla och pojkar ska bowla?

Inför sportlovet 2013 skickade fritids på Engelbrektskolan i Borås, hem ett dokument med vilka aktiviteter som erbjöds under den kommande lovveckan. Onsdag den 13 /2 såg planerna ut på följande sätt: Flickorna pysslar inför Alla hjärtans dag. Pojkarna spelar bowling /.../

Både föräldrar och barn blev upprörda. Några barn kände sig orättvist behandlade eftersom de föredragit att gjort den andra aktiviteten. Föräldrarna ifrågasatte att aktiviteten var könsuppdelad. Enligt personalen var det en miss i kommunikationen. Det var nämligen tänkt att flickorna skulle få åka och bowla på påsklovet. Sanning eller efterkonstruktion ?

Denna något uppförstorade händelse är intressant tycker jag. Det känns märkligt att inte fritidshemmet hade bättre kommunikation med barnen och föräldrarna. Något märkligt att endast en grupp fick bowla på sportlovet. Delar man upp en aktivitet på två gånger pga för stor barngrupp kanske man borde låta den andra gruppen bowla dagen efter och inte nästa lov? Detta tycker jag tyder på att det är en efterhand konstruktion att flickorna skulle få bowla på påsklovet.

Arbetar man med barn borde man veta att det är otroligt viktigt att tydligt förklara varför aktiviteter läggs upp på ett visst sätt, eftersom barn ofta ropar orättvist om de känner att andra barn får fördelar jämfört med dem. Man bör som vuxen vara extremt tydlig i kommunikationen i denna typ av situationer. Sedan det faktum att man väljer att göra aktiviteten könsuppdelad borde man förklarat motivet till för föräldrarna.

Sedan kanske det var lite överdrivet att gå ut i media med denna händelse. Detta hade man kunna löst mellan föräldrar och skolan.

BT  Expressen  gp  Skånskan  p4 

måndag 25 februari 2013

Lärare läser sällan skönlitteratur

Yngre lärare under 40 år och lärarstudenter läser sällan böcker visar en undersökning från i år. Det är mer än 3 gånger så vanligt att lärare under 40 inte läser alls jämfört med lärare över 55 år.

Gunilla Molly, docent i svenska, tycker att delar av lärarens förtroendetid ska användas till att läsa barn- och ungdomslitteratur. Svenska barns läsförståelse är usel och ett sätt att vända den negativa trenden skulle vara om lärarna själva genom romanläsning får ett bättre språk och därmed höjer kvaliteten på sin undervisning.

Det kan kännas lite skitnödigt när en docent i svenska som inte arbetar i den svenska skolan utan flummar omkring i den akademiska världen ska ha synpunkter på hur lärare ska disponera sin förtroendetid. Det är allmänt kännt att lärare i dag är så överösta med pappersarbete att de knapt hinner förbereda lektioner. Den lilla förtroendetid som finns går ofta åt till att göra skriftlig dokumentation eller reda ut bråk mellan elever.

Denna undersökning blir missvisande anser jag, eftersom alla sorts lärare oberoende undervisningsämne räknas med. Det hade varit mer intressant om den undersökt hur läsvanorna sett ut för svensklärare och andra språklärare, dvs dem som har ämnen där romanläsning spelar en central roll i själva undervisar i. För en idrottslärare är det kanske viktigare att prioritera att själv hålla sig i form än att läsa böcker? Ska man arbeta med idrott är det ju vikitgt att visa eleverna att man lever som man lär. Hur skulle det se ut om idrottsläraren var kraftigt överviktig ?

Från år 2009 finns det en undersökning som visar att dagens svensklärare har ett svalt intresse för skönlitteratur och är osäker på hur de ska använda sig av böcker i undervisningen. Det här är riktigt skrämmande att läsa. Hur kan man komma på tanken att utbilda sig till svensklärare om man inte är intresserad av böcker? Med tanke på det ljumna intresset för läsning som finns i dag bland barn och ungdomar är det jätteviktigt att svensklärare är förebilder och visar att läsning är viktigt! Detta kan man visa genom att använda böcker i undervisningen samt själva har en positiv inställning till romanläsning. Detta kan man visa genom att spontan slänga ut frågor om vilka böcker eleverna läser eller själv påpeka att man älslar att läsa och berättar om någon bok man läser osv.

Sedan tycker jag inte att man ska lägga över all skuld på elevernas dåliga läsförståelse på lärarna. Som förälder måste man ta sitt ansvar och inspirera unga att läsa.

söndag 24 februari 2013

Utbildning lönar sig inte för lärare

Om du vill ha bra pension är inte alltid akademiska studier rätt väg att gå. Lärare är ett exempel på en yrkeskategori som hade tjänat på att strunta i studierna och börja arbeta direkt efter gymnasiet. SvD

– När lärare börjar jobba efter sin utbildning ligger de i allmänhet lite lägre än vad gymnasieutbildade i motsvarande ålder gör. Efter ett antal år i arbetslivet går lärarna förbi de gymnasieutbildade lönemässigt och har kanske 10—15 år när de har högre lön. Men det räcker inte för att det ska bli lönsamt, sett över livet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco.

– Problemet är inte utbildningen, problemet är de låga lönerna i arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf.

Är det inte skrämmande att det ser ut så här för ett av samhällets viktigaste yrken? Eller ett yrke som borde ses om en av de viktigaste.  
 

fredag 22 februari 2013

Hur viktigt är ämnet matematik?

Hur viktigt är goda kunskaper i matematik för alla och bör det satsas resurser på ämnet i grundskolan?

Några oroas över att mattekunskaperna är skrämmande låga hos svenska elever och man menar att detta får konsekvenser för den svenska tillväxten och hindrar Sverige från att bli en kunskapsnation. Man vill att det ska satsas resurser för att höja kunskaperna i ämnet. Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle tycker att matematiksatsningar är onödiga. Han menar att det går att klara sig bra i samhället utan fördjupade kunskaper i ämnet och menar att bredden i ämnet endast ska läras ut till de intresserade eleverna som har tänkt sig en framtida karriär inom något arbete som kräver naturvetenskapliga och matematiska kunskaper. Han menar att det är värre att sakna goda språkkunskaper än att sakna goda mattekunskaper.

Johanna Strömberg som studerar matematik vid Universety of London skriver ett bra inlägg i debatten. Hon skriver att det är viktigt att ämnet matematik får stort utrymme i skolan och att alla bör studera ämnet relativt ingående eftersom att man omöjligt kan veta i ung år vilka kunskaper som man i vuxen ålder kommer att ha nytta av. Resonemanget att gemeneman inte behöver speciellt mycket kunskaper i matematik för att klara sig håller inte menar hon. Om detta är en sanning är det i såfall är onödigt att läsa i stort sett alla ämnen förutom svenska i skolan. Man klarar sig bra i livet utan att läsa tex historia och geografi lika väl som att man inte behöver några avancerade matematikkunskaper menar hon.

I skolan ska alla få möjligheten att bygga upp en kunskapsbas med många olika teoretiska riktningar så väl humanistisk, samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig. Allt är lika viktigt! Man ska inte befria eleverna från vissa teoretiska moment för att eleverna tycker att de är tråkiga eller svåra ....

SvD

Rasistisk mejl av lektor på högskolan i Dalarna

Merhan Mahmoudi skulle börja läsa kursen idrottsjuridik på högskolan i Dalarna och skickade iväg en fråga om registreringen till  Hans-Erik Hellborg kursansvarig och lektor i i rättsvetenskap. Denne man är förtroendevald för centerpartiet i kommunfullmäktige i Rättvik. Mahmoudi skrev:
"Hej! Jag heter Mehran Mahmoudi. Jag har blivit antagen till Idrottsjournalistik 1. Hur registrerar jag mig? Mvh Mehran".
Hellborgs svar som kom inom några minuter var minst sagt en chock för Mahmoudi:
"Hej Anneli. Kan Du hjälpa mohammed - han kommer nog direkt från mecka/ mvh he".

Hellborg hade tänkt vidarebefordra Mahmoudis mejl till en kollega på kansliet, men istället råkar han skicka ett svar till honom. Hellborg ursäktar sig och menar att det var ett skämt och att formuleringen var avsedd för kansliet. Man kan ju fråga sig hur jargongen på högskolan i Dalarna ser ut bland personalen när han säger:
På kansliet skulle man inte ha uppfattat mig som det minsta rasistisk eller haft någon synpunkt på det.
Undrar hur många mejl med liknande innehåll kansliet får emottaga? Det är nästan så man frestas att begära ut en kopia på alla mejl som skickats till detta kansli från universitetslärare...

DN   Aftonbladet   SvD   Expressen

torsdag 14 februari 2013

Facebook som kommunikationsplattform mellan förskola och hem

Kopparbergets förskola i Karlshamn har man börjat användasig av Facebook när man dokumenterar sitt arbete och inkluderar föräldrarna i arbetet. Emmie Törneryd och Pernilla Anderssno är de två förskolelärarna som står bakom idén. De har skapat en sluten grupp på Facebook och här får endast föräldrar till barnen samt personal och chefer gå med. Faccebook gruppen uppdateras löpande under dagen så att föräldrarna kan ta del av barnens vardag i både text och i bild. Fotografier av barn läggs ut (?!) på sidan. Föräldrar som är med i gruppen får skriva på ett avtal att de inte får sprida gruppens bilder på webben eller ladda ner dem för privat bruk (??) . Detta avtal har tagits fram för att föräldrarna ska känna sig trygga med att förskolepersonalen publicera bilder på barnen på Facebook (?!!?!).

Idén med att använda en plattform på internet för att öka och underlätta kommunikationen mellan förskola och föräldrar är bra.  Men att använda Facebook tycker jag är ett dåligt val. De som kommit på detta tycks sakna IT- och juridiska kunskaper. Det känns verkligen konstigt att låta föräldrarna skriva på ett avtal där de lovar att inte ta bilder från gruppen, med tanke på att det är Facebook som äger rättigheterna till bilderna, när man laddat upp dem där. Det hade varit smartare om man skapat en egen sida med inlogg, och utvecklat en app till smartphone som föräldrarna kunde ladda ner. Det är betydligt tryggare än Facebook.

Sedan kan man fråga sig hur förskolepersonalen har tid att sitta ute på Facebook och beskriva verksamheten och lägga ut bilder flera gånger om dagen. Finns verkligen tiden till detta projekt eller går det ut över barnen?

tisdag 29 januari 2013

Utomeuropeiska studenter ska betala för sin utbildning i Sverige

Hösten 2011 infördes regeln att internationella studenter utanför EU/EES och Schweiz skulle betala för utbildningen de bedrev på Sveriges universitet och högskolor. Detta förslag klubbades igenom juni 2010 av Regeringen och till grund för detta beslut låg propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter, prop. 2009/10:65.

Innan Sverige införde regler om att ta ut avgift för  internationella studenter lät man  människor bosatta i andra länder komma och bedriva högre studier på landets universitet och högskola helt gratis. I den bästa PK världen av rosa skimmer skulle detta gynna Sverige på lång sikt eftersom de utländsk "gratisstudenternas" förvärvade kunskaper kunde bidra till att utveckla landet. Man räknade alltså med att gratisstudenterna skulle lära sig svenska och stanna i landet efter avlagd gratis examen. Verkligheten har sett helt annorlunda ut. Studenter bosatta i andra länder har givetvis valt Sverige som utbildningsland just för att det är gratis ( varför betala för utbildning i sitt hemland när man kan få den gratis i Sverige?) och efter avlagd examen stack nästan 100% tillbaka till sina hemländer. Tar man del av intervjuer med internationella studenter som fått frågan varför de valt Sverige som utbildningsland blir svaret i stort sett alltid för att landet erbjuder gratis utbildning tillskillnad från andra länder. Man hade inte valt Sverige som utbildningsland om man varit tvungen att betala terminsavgift.

Slutsatsen är alltså att Sverige har gett bort studieplatser till utländska studenter, som utnyttjat systemet (vem skulle inte gjort det om man tjänade på det?)  för att få en gratis utbildning istället för att betala dyra pengar för samma utbildning i sitt hemland.

Man kan säga att Sverige konkurrerat med avgiftsfrihet och inte kvalitet.

Vad hände efter att de nya reglerna trädde i kraft hösten 2011? Ansökningarna har minskat kraftigt från tredjelandsstudenter och man räknar med att Sverige förlorat 9 av 10 av sina utomeuropeiska studenter. Pinsamma PK artiklar har dykt upp efter att dessa siffror har redovisat, där man anser att de nya reglerna borde rivas upp, eftersom de internationella studenterna (som sticker tillbaka till sina hemländer efter avlagd examen) stärker den internationella miljön och mångfalden på lärosäterna i Sverige. Inte hållbart argument! Låt avgiften vara kvar, och satsa på de få men högpresterande internationella studenterna som väljer Sverige som utbildningsland trots att det är avgift.

Sverige bör konkurrera med kvalitet inte avgiftsfrihet.

Andra artiklar i ämnet:
SR 1   SR 2  DN 1  DN 2  SvD 1  SvD 2



 

fredag 25 januari 2013

Förändra resurstilldelning till högre utbildning

Det nuvarande systemet för resurstilldelning till högre utbildning inrättades 1993. Systemet innebär att lärosäterna får resurser utifrån hur många som studerar på heltid samt hur många akademiska poäng som avklaras. Detta system bidrar till att man godkänner så många som möjligt för att lärosätet ska få maximal vinst. Fokuset flyttas från kvalitet och höga krav,som borde vara ett signum för högre utbildning.

Svenskt Näringsliv kritiserar dagens system och lägger fram ett nytt förslag på hur resurstilldelningen borde fördelas. Man föreslår att man ska utgå ifrån 4 kriterier istället för som det såg ut förut, endast 2. Dessa är:
  • Studentens val: Vad man läser för något ska spela in hur mycket pengar ett lärosäte får.
  • Examen: Ju mer avancerade kurser och ju högre akademisk examen studenten tar ut ska ligga till grunden för hur mycket pengar man får.
  • Etablering: Man får resurser utifrån hur många studenter som får relevant arbete utifrån sin examen.
  • Kvalitet: Utvärderad kvalitet ligger till grund för resursfördelning.


Svenskt Näringslivs förslag är mycket intressant. Många sätt skulle det bli en förbättring om systemet reformerades i den riktningen. Samtidigt måste man tänka på att alla system har sina för- och nackdelar. Jag har svårt att se hur det nya systemet skulle täppa till problemet med universitetslärare som sätter glädjebetyg. Får man resurser utifrån hur svåra kurser och hur hög examen studenten tar ut, kvarstår frestelsen att sätta godkänt utan att man förtjänat det, så högskolan får mer pengar.

Det står dock klart att något måste göras innan universiteten och högskolorna helt tappar det akademiska fästet. Svenskt Näringslivs förslag är ett steg i rätt riktning. Man måste tänka kvalitet istället för kvantitet, annars kommer högre utbildning att urholkas helt i Sverige...