Anns tankar: februari 2013

måndag 25 februari 2013

Slalommamman = curlingmamman

DN har i några artiklar tagit upp hetsen som finns kring unga alpina talanger. För att ha möjligheten att lyckas krävs det toppresultat redan vid 13-14 års ålder. Resultaten ligger till grunden för om man kommer in på riksskidgymnasierna där endast 17 ungdomar tas in per år. Det är endast från dessa skidgymnasium som svenska skidförbundet plockar ut sina landslagsåkare.

För att nå goda resultat krävs det givetvis mycket av den unge talangen, men även av dennes föräldrar. Både ekonomiskt stöd och mycket tid krävs för att kunna följa med sitt barn vid olika tävlingar och läger. För familjer i södra delen av landet krävs det ännu mer resurser eftersom snön kommer senare än i norr. Då det krävs mycket träning redan under försäsongen för att kunna bli duktig i slalom, måste man åka iväg för att träna. En del föräldrar är beredda att offra allt för att ge sina barn möjligheten att satsa på slalom.

Under signaturen slalommamman skriver en kvinna som är mamma till en 12 årig dotter som är högpresterande i slalom, om livet som slalommamma. Denna pinsamma artikel går ut på att slalommamman gnäller över att dotterns slalomsatsning håller på att ruinera familjen och att hon själv är sönderstressad eftersom det är så höga krav på slalomföräldrar. Men eftersom dottern är lycklig är det värt både de stora hålen i ekonomin och ohälsa!

Här har vi ett klassiskt exempel på en curling-morsa af 2000-talet. Man ska göra allt för sitt barn och helt bortse från den egna hälsan och familjens ekonomi. Bara barnet är lyckligt är det värt vilket pris som helst. Vad betyder en rasad ekonomi när man genom slalomsatsningen får en så fin gemenskap med sitt barn? (Man kan ju tydligen inte få gemenskap med sina barn utan att vara dem till lags jämt?! )

Mitt barns lycka, till vilket pris som helst... lyder slagorden för 2000-talets föräldrar.

Lärare läser sällan skönlitteratur

Yngre lärare under 40 år och lärarstudenter läser sällan böcker visar en undersökning från i år. Det är mer än 3 gånger så vanligt att lärare under 40 inte läser alls jämfört med lärare över 55 år.

Gunilla Molly, docent i svenska, tycker att delar av lärarens förtroendetid ska användas till att läsa barn- och ungdomslitteratur. Svenska barns läsförståelse är usel och ett sätt att vända den negativa trenden skulle vara om lärarna själva genom romanläsning får ett bättre språk och därmed höjer kvaliteten på sin undervisning.

Det kan kännas lite skitnödigt när en docent i svenska som inte arbetar i den svenska skolan utan flummar omkring i den akademiska världen ska ha synpunkter på hur lärare ska disponera sin förtroendetid. Det är allmänt kännt att lärare i dag är så överösta med pappersarbete att de knapt hinner förbereda lektioner. Den lilla förtroendetid som finns går ofta åt till att göra skriftlig dokumentation eller reda ut bråk mellan elever.

Denna undersökning blir missvisande anser jag, eftersom alla sorts lärare oberoende undervisningsämne räknas med. Det hade varit mer intressant om den undersökt hur läsvanorna sett ut för svensklärare och andra språklärare, dvs dem som har ämnen där romanläsning spelar en central roll i själva undervisar i. För en idrottslärare är det kanske viktigare att prioritera att själv hålla sig i form än att läsa böcker? Ska man arbeta med idrott är det ju vikitgt att visa eleverna att man lever som man lär. Hur skulle det se ut om idrottsläraren var kraftigt överviktig ?

Från år 2009 finns det en undersökning som visar att dagens svensklärare har ett svalt intresse för skönlitteratur och är osäker på hur de ska använda sig av böcker i undervisningen. Det här är riktigt skrämmande att läsa. Hur kan man komma på tanken att utbilda sig till svensklärare om man inte är intresserad av böcker? Med tanke på det ljumna intresset för läsning som finns i dag bland barn och ungdomar är det jätteviktigt att svensklärare är förebilder och visar att läsning är viktigt! Detta kan man visa genom att använda böcker i undervisningen samt själva har en positiv inställning till romanläsning. Detta kan man visa genom att spontan slänga ut frågor om vilka böcker eleverna läser eller själv påpeka att man älslar att läsa och berättar om någon bok man läser osv.

Sedan tycker jag inte att man ska lägga över all skuld på elevernas dåliga läsförståelse på lärarna. Som förälder måste man ta sitt ansvar och inspirera unga att läsa.

söndag 24 februari 2013

Södersjukhuset söker tv-seriesnygga sjuksköterskor

Inför sommaren 2012 sökte Södersjukhuset (SÖS) i Stockholm sommarvikarier till sin akutmottagning. Deras platsannons blev uppmärksammad och omdiskuterad, då de valde rubriken: Sjuksköterskor TV-seriesnygga eller Söderhipsters till Vo akuten sökes!. Sjukhuset har länge haft svårigheter att rekrytera personal och meningen med denna rubrik var att på ett humoristiskt sätt locka flera sökande till tjänsterna. Det blev snarare tvärtom, många i yrkeskåren tog illa upp, få sökte tjänsterna och det ledde även till en JO-anmälan av sjukhuset.

Södersjukhuset framställer sig själva som en oseriös arbetsgivare när de väljer denna typ av formulering i en platsannons. Det känns osmakligt att man tycker att detta är roligt. Det här ”skämtet” tycker jag visar på en arrogant och nedvärderade inställning till sjuksköterskor. Denna yrkesgrupp som besitter en viktig sjukvårdskompetens förtjänar att behandlas bättre! Sjuksköterskor vill väl precis som alla andra yrkesgrupper rekryteras efter kunskap och kompetens inte efter sitt utseende?!

Södersjukhuset, kan ni erbjuda skäliga löner och goda arbetsvillkor ska ni se att fler sjuksköterskor vill arbeta hos er!

Aftonbladet Metro Dagens medicin Dagens sjuksköterska Expressen SvD DN SVT Vårdförbundet 1 Vårdförbundet 2 Vårdförbundet 3 Vårdförbundet 4

Utbildning lönar sig inte för lärare

Om du vill ha bra pension är inte alltid akademiska studier rätt väg att gå. Lärare är ett exempel på en yrkeskategori som hade tjänat på att strunta i studierna och börja arbeta direkt efter gymnasiet. SvD

– När lärare börjar jobba efter sin utbildning ligger de i allmänhet lite lägre än vad gymnasieutbildade i motsvarande ålder gör. Efter ett antal år i arbetslivet går lärarna förbi de gymnasieutbildade lönemässigt och har kanske 10—15 år när de har högre lön. Men det räcker inte för att det ska bli lönsamt, sett över livet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco.

– Problemet är inte utbildningen, problemet är de låga lönerna i arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf.

Är det inte skrämmande att det ser ut så här för ett av samhällets viktigaste yrken? Eller ett yrke som borde ses om en av de viktigaste.

Arbetarbladet Sveriges radio SvD 2

lördag 23 februari 2013

Begreppet barnfattigdom

fredag 22 februari 2013

Arkitektskisser över Stockholm visar en segregerad stad

DN har granskat flertalet arkitektskisser av framtidens Stockholm. Det man kommit fram till rimmar illa med PK-budskapet.

Människorna är vita, smala, medelklassiga och ser glada ut.

Och de nya husen är mindre iögonfallande än i verkligheten och skildras ofta i glättat, snäll ljus.

Det är med andra ord inte den normala befolkningen i Stockholm som visas i skisserna. Var finns människor med utländsk bakgrund, de äldre, funktionshindrade, överviktiga och alla andra som på något sätt avviker från normen frågar sig DN?

DN pratar bland annat med Dan Hallemar, chefredaktör på tidningen Arkitektur och han ger en uppriktig kommentar:

- Ska man vara ärlig är det ju ofta en riktig bild av vår stad. Den ÄR ju segregerad.

Det är märkligt att DN anmärker på att bilderna visar glad "perfekta" människor och att byggnaderna är överdrivet eleganta när det faktiskt är en reklambild man gör. Varför skulle man visa ledsna överviktiga människor som är ute i regnväder när man med bilden vill locka människor att köpa bostäder?

Och handen på hjärtat, hur intresserade tror ni den politiskt korrekta medelklassen skulle vara av att köpa en bostad i ett område, om arkitektskissen för bostadsområdet visade 50% invandrare? Tyvärr är sanningen att en av kriterierna för att medelklassen ska köpa bostad är beroende av hur stor procent invandrare det bor där. Visar arkitektskissen för många invandrare är det nog många som funderar på om det verkligen kommer att bo så där många invandrare i området. Och man kanske tittar på andra mer "svenska" bostadsområden. Stockholm ÄR en segregerad stad.

Hur viktigt är ämnet matematik?

Hur viktigt är goda kunskaper i matematik för alla och bör det satsas resurser på ämnet i grundskolan?

Några oroas över att mattekunskaperna är skrämmande låga hos svenska elever och man menar att detta får konsekvenser för den svenska tillväxten och hindrar Sverige från att bli en kunskapsnation. Man vill att det ska satsas resurser för att höja kunskaperna i ämnet. Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle tycker att matematiksatsningar är onödiga. Han menar att det går att klara sig bra i samhället utan fördjupade kunskaper i ämnet och menar att bredden i ämnet endast ska läras ut till de intresserade eleverna som har tänkt sig en framtida karriär inom något arbete som kräver naturvetenskapliga och matematiska kunskaper. Han menar att det är värre att sakna goda språkkunskaper än att sakna goda mattekunskaper.

Johanna Strömberg som studerar matematik vid Universety of London skriver ett bra inlägg i debatten. Hon skriver att det är viktigt att ämnet matematik får stort utrymme i skolan och att alla bör studera ämnet relativt ingående eftersom att man omöjligt kan veta i ung år vilka kunskaper som man i vuxen ålder kommer att ha nytta av. Resonemanget att gemeneman inte behöver speciellt mycket kunskaper i matematik för att klara sig håller inte menar hon. Om detta är en sanning är det i såfall är onödigt att läsa i stort sett alla ämnen förutom svenska i skolan. Man klarar sig bra i livet utan att läsa tex historia och geografi lika väl som att man inte behöver några avancerade matematikkunskaper menar hon.

I skolan ska alla få möjligheten att bygga upp en kunskapsbas med många olika teoretiska riktningar så väl humanistisk, samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig. Allt är lika viktigt! Man ska inte befria eleverna från vissa teoretiska moment för att eleverna tycker att de är tråkiga eller svåra ....

SvD

Rasistisk mejl av lektor på högskolan i Dalarna

Merhan Mahmoudi skulle börja läsa kursen idrottsjuridik på högskolan i Dalarna och skickade iväg en fråga om registreringen till Hans-Erik Hellborg kursansvarig och lektor i i rättsvetenskap. Denne man är förtroendevald för centerpartiet i kommunfullmäktige i Rättvik. Mahmoudi skrev:

"Hej! Jag heter Mehran Mahmoudi. Jag har blivit antagen till Idrottsjournalistik 1. Hur registrerar jag mig? Mvh Mehran".

Hellborgs svar som kom inom några minuter var minst sagt en chock för Mahmoudi:

"Hej Anneli. Kan Du hjälpa mohammed - han kommer nog direkt från mecka/ mvh he".

Hellborg hade tänkt vidarebefordra Mahmoudis mejl till en kollega på kansliet, men istället råkar han skicka ett svar till honom. Hellborg ursäktar sig och menar att det var ett skämt och att formuleringen var avsedd för kansliet. Man kan ju fråga sig hur jargongen på högskolan i Dalarna ser ut bland personalen när han säger:

På kansliet skulle man inte ha uppfattat mig som det minsta rasistisk eller haft någon synpunkt på det.

Undrar hur många mejl med liknande innehåll kansliet får emottaga? Det är nästan så man frestas att begära ut en kopia på alla mejl som skickats till detta kansli från universitetslärare...

DN Aftonbladet SvD Expressen

torsdag 14 februari 2013

Facebook som kommunikationsplattform mellan förskola och hem

På Kopparbergets förskola i Karlshamn har man börjat användasig av Facebook när man dokumenterar sitt arbete och inkluderar föräldrarna i arbetet. Emmie Törneryd och Pernilla Anderssno är de två förskolelärarna som står bakom idén. De har skapat en sluten grupp på Facebook och här får endast föräldrar till barnen samt personal och chefer gå med. Faccebook gruppen uppdateras löpande under dagen så att föräldrarna kan ta del av barnens vardag i både text och i bild. Fotografier av barn läggs ut (?!) på sidan. Föräldrar som är med i gruppen får skriva på ett avtal att de inte får sprida gruppens bilder på webben eller ladda ner dem för privat bruk (??) . Detta avtal har tagits fram för att föräldrarna ska känna sig trygga med att förskolepersonalen publicera bilder på barnen på Facebook (?!!?!).

Idén med att använda en plattform på internet för att öka och underlätta kommunikationen mellan förskola och föräldrar är bra. Men att använda Facebook tycker jag är ett dåligt val. De som kommit på detta tycks sakna IT- och juridiska kunskaper. Det känns verkligen konstigt att låta föräldrarna skriva på ett avtal där de lovar att inte ta bilder från gruppen, med tanke på att det är Facebook som äger rättigheterna till bilderna, när man laddat upp dem där. Det hade varit smartare om man skapat en egen sida med inlogg, och utvecklat en app till smartphone som föräldrarna kunde ladda ner. Det är betydligt tryggare än Facebook.

Sedan kan man fråga sig hur förskolepersonalen har tid att sitta ute på Facebook och beskriva verksamheten och lägga ut bilder flera gånger om dagen. Finns verkligen tiden till detta projekt eller går det ut över barnen?

torsdag 7 februari 2013

Nej till elitsatsning för barn

SvD har i dag en debattartikel som tar upp problemet med elitsatsande barn. Stora namn inom idrotten som t ex Börje Salming och Thomas Fogdö har undertecknat artikeln, likaså medicinskt kunniga personer.

I dag kryper elitsatsningen allt längre ner i åldrarna. Jakten på den nya storstjärnan finner inga gränser. Tränares fixering vid att få fram en ny OS stjärna och föräldrar som hoppas på att barnen ska bli rika på sin idrottskarriär (och därmed själva få en högre levnadstandard) har lett till att man i dag finner det naturligt att gallra bland 8-10 åringar ?!
Denna ogynnsamma hets gagnar vare sig de mest talangfulla eller de som gallras bort. Det finns inget stöd i forskning att det skulle vara bra att göra denna tidiga utrensning.

Debattörerna vill nu att :
1. Riksidrottsförbundet ska stoppa allt stöd till klubbar som bedriver elitsatsning för barn under 12 år.
2. Sveriges kommuner bör ha en policy som inte tillåter att klubbar som bedriver elitsatsningar för barn under 12 år får tillgång till kommunens idrottsanläggningar.
3. Starta forskning som granskar elitsatsningar och deras hälsoeffekter på barn.
4. Starta en utbildning om hårt tränande barn och deras skador för läkare och andra som behandlar idrottande barn.
5. Höj tränarnas kompetens om barn och deras utveckling.
6. Rusta upp våra lekplatser och skapa miljöer för barns spontanidrottande.

Sunda och kloka ord tycker jag. Varför ska riksidrottsförbundet sponsra elitsatsning för några få utvalda? I stället bör man verka för att utveckla breddidrotten och ge så många som möjligt chansen att idrotta. Vill man bedriva elitsatsning borde man betala för den själv. T ex som tennisfamiljen Carnellos satsning på sönerna Elliot och Lancelot, som finansieras ur egen ficka.