Ska man införa obligatorisk sommarskola?

Socialdemokraterna föreslår en obligatorisk sommarskola för elever i åk 9 som inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Sommarskolan ska hålla på under 20 dagar. Man menar att gymnasieexamen i dag är ett krav för att ha någon chans att komma in på arbetsmarknaden därför är det viktigt att sätta in åtgärder så att så många som möjligt kan gå igenom gymnasiet.  Ytterligare ett förslag från S, är att införa sommargymnasium för elever so gått ut gymnasiet utan fullständiga slutbetyg.

Efter att ha hört detta förslag ställer jag mig en rad frågor, b la:

Vem ska bedriva undervisning i denna obligatoriska sommarskola?
20 dagar = 1 månad.  Är det tänkt att denna sommarskola ska hållas under juli månad? Då är de ordinarie lärarna på semester. Ska läraravtalet omskrivas så att lärare mot grundskolans senare år ska övergå från ferietjänst till semestertjänst? Eller är det tänkt att man ska anställa lärarstudenter eller ta in obehöriga med ämnenskunskaper för att hålla i undervisningen i sommarskolan.  Tar man in obehöriga utan pedagogisk erfarenhet kommer då sommarskolan verkligen uppnå sitt mål. Det finns undersökningar som visar att elever som har behöriga lärare har bättre reslutat än de som undervisats utan obehöriga lärare.

Skulle en obligatorisk sommarskola verkligen fylla sitt syfte för de elever som bäst behöver den? Är det verkligen rätt väg att gå, att låta redan skoltrötta ungdomar gå ännu fler dagar i skolan? Om man knappat har några godkända betyg kanske man inte är beredd att satsa på att få goda studieresultat i en sommarskola. Det är kanske också är bra om man lär sig se konsekvenserna av sitt handlade. Får man inte några godkända betyg så kommer det att leda till problem för en själv. Det är dags att ungdomar lär sig ta eget ansvar. Man kan inte dalta med ungdomarna hela tiden och ge dem hur många chanser som helst.

 Ska pengar verkligen satsas på elever som redan misslyckas nå målen?
Är det inte bättre att man satsar dessa 190 miljoner på den ordinarie undervisningen och försöka förebygga att elever går ut med ofullständiga betyg. T ex genom att anställa fler specialpedagoger, anställa extra lärare inför de nationella proven som kan fokusera extra på de svaga ungdomarna eller erbjuda gratis läxläsning under terminerna. 

DI   DN   Expressen  Sveriges radio 1   Sveriges radio 2   Skolvärlden   SvD   Lärarnas nyheter 

Sydsvenskan   Skolvärlden 2

Könsneutrala omklädningsrum på Södra Latins gymnasium

Södra Latins gymnasium på Södermalm i Stockholm blir först i Sverige med att erbjuda ett könsneutraltomklädningsrum.

– Det är för de elever som inte vill identifiera sig som vare sig kvinnor eller män, säger Camille Trombetti, 18, ordförande för Demokratiska utskottet på gymnasiets elevkår till DN.

Maria Linde är en av rektorerna på skolan och hon säger att:

– Rummet ska vara tillgängligt för alla som vill byta om enskilt. Man kommer att få byta om en i taget, säger hon.

Hur kan ett omklädningsrum där endast 1 person kan byta om räknas könsneutralt? Handlar inte detta egentligen om att man lyfter frågan om att många ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra innan idrotten, ett problem som funnit länge. För att få igenom sina krav utnyttjar eleverna den rådande PK-hysterin i samhället.  I stället för att argumentera för att elever kan uppleva det som jobbigt att byta om tillsammans pga av puberteten (sanningen) väljer man att trycka på argument som rör könsidentifikation (passar in i tidsandan), och så får man igenom sitt förslag. Frågan är om ungdomarna fått igenom sina krav om de valt andra argument argumentation?

Det är bra att man synliggjort problemet med att ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra. Skulle fler skolor införa ”könsneutrala omklädningsrum”, dvs enskilda omklädningsrum där man oblygt kan byter om och duschar ensam utan kommentarer från andra, skulle man få fler elever att delta i skolidrotten.  

DN   Aftonbladet   QX   Expressen   DN 2   Metro  SVT

Tvingades skylta med bh storlek

För några år sedan införde underklädeskedjan Change en regel om att de anställdas namnskyltar förutom namnet även skulle innehålla butiksbiträdets bh storlek. Enligt VD Susann Haglund var detta ett led i att öka servicen till kunderna.

Många anställda hos Change reagerade negativt på detta krav och ansåg det som kränkande att behöva avslöja bh storlek för butikens kunder. Några hörde av sig till facket, handels, som tog detta på stort allvar, eftersom de berörda är unga kvinnor i en utsatt position. Ärendet har tagits upp i arbetsdomstolen (man företrädde en ung kvinna), och nu i dagarna (10 april 2013) har kvinnan fått rätt. Change fälls för könsdiskriminering och tvingas att betala 50 000 kr till en före detta anställd.

Vad är egentligen syftet med att tvinga den kvinnliga delen av personalen skylta med sin bh-storlek? Det är märkligt att påstå att det på något sätt skulle förbättra kundservicen. Man blir väl inte en bättre försäljare för att kunden vet vilken bh storlek man har? Och ur kundens perspektiv, går en kvinna in i en underklädesbutik i syfte att köpa en bh har hon nog mer nytta av en expedit som är påläst om vilken bh som passar vissa bröst, än en expedit som avslöjar sin bh storlek!?

Det känns väldigt oseriöst att låta sin personal avslöja bh storlek för kunderna. Vem tar en sådan butik på allvar?

Artiklar i urval

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bh-skyltar-avgors-av-domstol_7909706.svd

http://www.aftonbladet.se/wendela/article12715630.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16575397.ab

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ord-mot-ord-i-rattegang-om-bh-skylt

http://www.dn.se/nyheter/sverige/krankande-bh-skylt-i-arbetsdomstolen

http://www.dn.se/nyheter/sverige/bh-skyltar-avgors-av-domstol

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5499672

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=5500709

http://arbetet.se/2013/02/13/krankande-bh-skylt-i-arbetsdomstolen/

http://dagbladet.se/nyheter/sundsvall/1.5768181-tvingade-anstalld-skylta-med-bh-storlek-falls

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/doms-for-konsdikriminering

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/anstallda-talar-ut-om-change

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/anstallda-fotades-i-underklader

http://www.lag-avtal.se/nyheter/diskriminering/article3386439.ece

 

 

 

 

Ja eller nej till läxor i skolan

Att ge eller att inte ge läxor, det är frågan…

Ska lärare få ge elever uppgifter som ska lösas i hemmet eller är det orättvist mot de elever som saknar förutsättningar att göra skolarbete hemma? Att barn och ungdomar har olika förutsättningar i skolan beroende på socioekonomisk bakgrund är känt och detta påverka givetvis möjligheten att göra läxor. I vissa hem finns det kanske skrivmateriel, böcker, uppslagsböcker, datorer med internet samt föräldrar som motiverar barnen och hjälper dem med läxorna.  Hos andra familjer finns kanske inga pennor eller välfyllda bokhylla. Kanske är man trångbodda och har skrikiga småsyskon vilket leder till utebliven studiero. Föräldrar kanske saknar både kunskap och intresse för barnens läxläsning, vilket leder till att dem blir ogjorda.

Visst är det synd om barnen som har sämre förutsättningar till läxläsning i hemmet. Men att ta bort lärares möjlighet att ge läxor på grund av att alla inte får samma förutsättning att göra läxor hemma är fel på många sätt. Det är mycket i samhället som man måste ta bort om man hela tiden ska utgå från att  inget ska vara orättvist för någon.

Något som talar för läxor är att det lär barnen att tidigt ta ansvar för sina studier. Ett tungt argument för läxor tycker jag är att de förbereder barn inför akademiska studier, där det bygger på att man ansvarar för sina studier och studerar i hemmet. Något som talar emot läxor är, som jag tidigare nämnt att det är orättvist mot de barn som kommer från resurssvaga hem. Vidare menar några att det är kränkande mot barnen eftersom de tvingas ägna delar av sin fritid åt att studera.  Andra menar att det ur föräldrarperspektiv är tungt och tidskrävande när barnen tar med sig läxor som de förväntas hjälpa till med.

Det känns komiskt och skrämmande att det finns vissa vuxna i Sverige år 2013 som tycker att det är kränkande mot barn när de att får hemläxor.  Man menar att vuxna inte behöver ägna något av sin fritid åt att jobba så därför ska inte barn behöva plugga på sin fritid. Vad är detta för argument? Det finns många vuxna som gör delar av jobb på fritiden, t ex lärare som kanske inte hinner med alla administrativa arbetsuppgifter på arbetstid. Det är väl bara bra för barn att de tidigt får lära sig att man ”inte kan ha roligt jämt”. Man kan inte alltid spela datorspel!

Ett sätt att få bort orättvisproblematiken kan vara att ge barnen läxor som inte kräver tillgång till internet eller andra böcker. Saknas det pennor i hemmen kan man låna med sig en från skolan. För de resurssvaga barnen kan det även vara bra om det finns möjlighet att läsa läxor på fritids tillsammans med fritidspersonal.

Jag tycker att det är självklart att lärare ska få ge läxor till barn redan när de börjar i skolan. Föräldrar som gnäller över barns läxor borde tänka efter innan de skaffar barn. Det är klart att det  är tidskrävande för föräldrar när barnen kommer upp i skolåldern. Man kan ju inte förvänta sig att det enda man behöver göra som förälder är att baka kakor med barnen eller att skjutsa och hämta till idrottsaktiviteter. Jag tycker att det är viktigt att alla barn redan från skolstarten får möjligheten att förbereda sig inför de senare åren i grundskolan, gymnasiet och universitetsstudier. Ju äldre man blir desto mer krav kommer det ställas på barn att kunna studera hemma för att nå ett gott reslutat i skolan och slutligen få en akademisk utbildning eller en yrkesexamen. Läxor får man även på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet samt andra yrkesutbildningar.

 DN  Lärarnas nyheter 1  Lärarnas nyheter 2   Lärarnas nyheter 3   SMP   FoF   Skolvärlden GP   Alla föräldrar   SvD 1   SvD 2

P- piller för män

Det har gått över 50 år sedan p-piller för kvinnor lanserades. År 1957 godkändes de första p-pillren i USA och år 1964 kom preventivmedlet för första gången till Sverige. Trots de stora riskerna för biverkningar fortsätter kvinnor än i dag att knapra p-piller som godis. Att man riskerar förlora sexlusten, få humörsvängningar, öka i vikt eller få blodproppar, bryr sig inte kvinnor om. Eller kanske många går och tiger och lider i hemlighet, bara för att behaga sin partner?

Ännu har det inte kommit något p-piller för män. Skämtsamt säger man att p-piller ligger 5-7 år fram i tiden. Dvs det kommer aldrig komma nåra p-piller för män – varför? Med tanke på vilken makt över befruktningen kvinnan får genom p-piller, borde fler män reagera, och kräva att det framtas liknade preparat åt dem. I dag är det enda sättet en man kan kontrollera en oönskad graviditet genom att använda kondom. Varför är man nöjd över detta övertag kvinnor har?  Det är ju inte ovanligt med kvinnor som ”luras” och säger att de äter p-piller, fast deras baktanke är att bli gravida. Sedan står mannen där och tvingas betala underhåll och i värsta fall tvingas dela vårdnaden om ett oönskat barn.

Om det fanns p-piller för både män och kvinnor, där biverkningarna var det samma, hur hade sett ut i par där p-piller varit valet av preventivmedel. Hur många procent av paren hade låtit männen ätit p-piller och hur många procent hade låtit kvinnan gjort det? Vem skulle ha fått tagit riskerna med biverkningarna?  

Trots att p piller för män skulle lanseras tror jag att de flesta paren skulle låta kvinnan äta p – piller. Varför? Kvinnans kropp har lägre status än mannens, därför är det mer okej att en kvinna utsätts för risker.

Artiklar i urval:

http://arbetarbladet.se/ledare/1.4186343-sex
http://www.forskning.se/apropaer/apropaer/ppillerforman.5.392deca212aae6c24f880002.html
http://www.unt.se/uppsala/svart-att-utveckla-p-piller-for-man-2234940.aspx
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/736139-nytt-preventivmedel-for-man-ifragasatts
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-pillret-firar-50-ar
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-piller-for-man
http://www.dn.se/nyheter/fejkad-debattartikel-pa-newsmill
http://www.dn.se/nyheter/sverige/manliga-p-piller-stoppas-av-lakemedelsbolagen
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ett-steg-narmare-manligt-p-piller
http://www.dn.se/nyheter/sverige/p-piller-for-man-pa-g
http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/p-piller-for-man---nar/
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/p-piller-for-man-utvecklas
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/63097?programid=412
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=5077266
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/58708?programid=415
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5234251
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/p-piller-for-man-under-utveckling_6220237.svd
http://www.aftonbladet.se/halsa/article10537925.ab
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article14246120.ab

Sjuksköterskeyrkets låga löner

Då och då blossar debatten om sjuksköterskors lön och löneutveckling upp. Många inom yrkeskåren är missnöjda över den låga lönen eftersom yrket kräver högskolestudier och man har ansvar för människoliv.  Man skulle kunna tro att en eventuellt speciallisering skulle kunna ge en möjlighet till lönelyft, men ibland kan det straffa sig eftersom du hamnar i lägsta lönekategorin för nyexaminerade specialistsjuksköterskor. 

I dag kan ingångslönen vara så låg som 21000 kr på många ställen i landet och möjligheten till god löneutvecklingen är nästan obefintlig. Röster höjs för att ingångslönen ska vara 24000 kr.

Några chefer försöker lugna sina anställda sjuksköterskor genom att berätta att sjuksköteskeyrket är ett kall och att det inte är lönen som ska vara den främsta drivkraften utan den goda gärningen man gör. Man får räkna med låga löner om man väljer sjuksköterskeyrket. Pinsamt argument som kanske fungerade på 1800-talet. Egentligen handlar de låga lönerna om att skjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke och därmed har yrekt låg status och lönerna är låga.

Det är stor sjukaköteskebrist i landet i dag och den kommer att öka. Det kanske är dags att vakna och inse att om man ska locka människor till sjuksköterskeyrket krävs det att man erbjuder skäliga löner och inte att man predikar att yrket är ett kall!

Artiklar i urval:

DN 1   DN 2   DN 3   DN 4  GP   Sveriges radio   SvD 1  SvD 2  SvD 3  SvD 4
 

Mats Wilander sågar svensk tennis

Svensk tennis är inte vad den en går var. Under 70- och främst 80-talet var Sverige en framstående tennisnation med stjärnor som Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg. Sedan dess har det gått ut för, och i dag ligger den bäst rankade svenska tennisspelaren på plats 400.

Tidigare tennisproffset Mats Wilander ger sin bild av varför Sverige misslyckas med att få fram nya tennisstjärnor:

– De unga har det alldeles för bekvämt. Det är ett land under socialistisk dominans där staten tar hand om allt. Alla familjer har en eller två bilar, bra boende, platt-tv, datorer, internet och så vidare. Allt finns där, bara genom ett klick, säger Wilander, och menar att ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis.

– I tennis måste du själv lyfta på röven. . . Sverige har inte längre några tennisstjärnor eftersom de låter sina ungdomar bli feta, säger Wilander.

Dubbelfel Wilander. Den här argumentationen måste var den svagaste jag har läst på länge. Socialismen hade kopplat ett rejält grepp om Sverige under tennisens storhetstid, så problemet lär ju knappast ligga där.

Att han anse att Sveriges höga levnadsstandard med bra boende, bil och bra levnadsvillkor för alla leder till att Sverige inte får fram några tennisspelare, är bara naivt och verklighetsfrånvarande. Knaprare livsvillkor och sämre levnadsstandard för större delen av befolkningen leda till att Sverige fick fram bra tennisspelare?  Nja tror inte det. Frånvaron av tennisstjärnor kan bero på att det är större utbud av idrotter i dag än förr och talanger som eventuellt hade blommat ut inom tennisen  gör det inom andra idrotter istället. Tennis är en dyr sport som det krävs att man har välbärgade föräldrar för att man ska kunna satsa fullt ut, vilket också leder till att färre väljer denna sport.

Den tekniska utvecklingen har gått framåt enormt sedan 80-talet och i dag finns datorer med internetuppkoppling, TV apparater med mängder av TV-kanaler, smarta mobiltelefoner i många svenska hem, det går inte att förneka. Men en sen då? Allt handlar inte om idrott, man kan ha andra intressen än att slå på tennisbollar?!

 Dock ligger det något i hans uttalande: ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis. Intresset för olika idrotter, alltså inte bara tennis är mindre i dag än det var förut och i och med att antalet utövare minskar, så minskar även möjligheterna till att få fram någon stjärna. I dag finns det så många fler möjligheter att lyckas i livet än att bli bra på idrott, så många väjer att lägga sin energi på att annat.

Och slutligen Mats Wilander, vad spelar det för roll om Sverige inte får fram några tennisstjärnor? Är det inte viktigare att det finns en bredd, med många utövare som ser tennis och andra idrotter som sina fritidsintressen. Och att barn och ungdomar istället satsar på att bli något som samhället har mer nytta av? T ex att utbilda sig till läkare, lärare eller undersköterskor? Jag tror samhället har mer glädje av 10 000 utbildade undersköterskor än 1 tennisproffs...

SvD 1   SvD 2   DN   Expressen   Aftonbladet

Högläsning i hemmet har minskat de senaste 30 åren

Högläsning är viktigt för barns språkliga utveckling det visar forksning. Sedan 1984 har man gjort mätningar på hur många familjer som dagligen läser högt för sina barn, och resultatet över tid visar en skrämmande utveckling, då många familjer i dag väljer bort högläsningen.  År 1984 var det 80 % av barnen i Sverige som fick böcker lästa för sig dagligen, år 2003 var det 74% och år 2012  så lågt som 35%. Tiden man avsätter för högläsning har också minskat, år 1984 var det 30 minuter och år 2003 hade lässtunden förkortats till 15 minuter.   

Högläsningen minskar i takt med läsförståelsen sjunker hos svenska barn och ungdomar. En bidragande faktor till att barn i dag har problem med läsförståelse kan bland annat bottna i minskad högläsning hemma under de tidiga åren i livet. Högläsning ger bred språklig stimmulans. Där barn bland annat lär sig läsa mellan raderna genom att ställa frågor, får större ordförråd och får bra språkkänsla.

Varför har högläsningen minskat?  En bidragande faktor kan vara att dagens samhälle är mer stressigt än tidigare och mer statusinriktat där föräldrar har skyhöga krav på sig att köpa fina statusprylar till sina brn. I denna hets blir det lätt att man glömmer barnen intellektuella behov och låter dem titta på TV eller spela tv eller dataspel, istället för att t ex läsa högt för dem. Det kan även handla om ren okunskap hos dagens föräldrargeneration. Man underskattar vikten av böcker och litar helt på att barns kontakt med språket genom datoranvändande är tillräckligt för att deras språkutveckling ska gå framåt. Vilket är helt fel!

Det inte överrakande att den senaste undersökningen från 2012 visar att det är främst högutbildande föräldrar som förstår vikten med högläsning. Denna skillnad fanns inte för 30 år sedan.

Det är dags att ta detta problem på allvar! Tätare undersökningar om föräldrars högläsningsvanor borde göras och utifrån dessa borde man sätta in stödåtgärder.  

SvD 1  SvD 2  DN  Sveriges radio  Skånskan  GP  Lärarnas nyheter

 

 

Ska kamphundar förbjudas i Sverige?

Attacker från så kallade kamphundar är ett problem i Sverige. (Till kamphundar räknas raser som pitbullterrier, bullterrier och Rottweiler. ) Vissa politiker vill förbjuda vissa hundraser som räknas till kamphundar. Frågan är om det är rätt väg att gå? Uppnår man den önskade effekten; färre attacker och ökad trygghetskänsla för medborgarna, genom att lagstifta ett förbud mot vissa hundraser?

I Danmark har man sedan 1 juli 2010 förbjudit hundraser som räknas till kamphundar. Det har gått nästan 3 år sedan denna lag infördes, men den har inte gett någon som helst effekt. Det sker lika många attacker som innan lagen infördes.

Sverige borde lära sig av vad som hänt i Danmark. I stället att se det största problemet i själva hunden borde man problematisera ägandet av kamphundar istället. Det borde ställa högra krav på ägarna, än vad det görs i dag. Att förbjuda vissa hundraser är inte rätt väg att gå tror jag. Man måste hitta andra vägar för att stoppa problemen, t ex genom obligatoriska hundkurser som leder till hundlicens, för blivande ägare. Denna licens ska kunna dras tillbaka om hunden missköter sig, och detta leder alltså till att just denna ägare inte får ha en kamphund. Det är bättre att förbjuda olämpliga hundägare än att förbjuda vissa hundraser!

 

Artikar i urval:

http://www.sydsvenskan.se/danmark/forbjudna-kamphundar-byter-ras/

http://www.sydsvenskan.se/malmo/lag-mot-kamphundar-racker/

http://www.nwt.se/karlstad/article1191946.ece

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.115228-fel-agare-kan-gora-kamphunden-aggressiv

http://www.svt.se/nyheter/varlden/kamphundar-forbjuds-i-danmarkbor-sverige-infora-forbud-mot-kamphundar

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12334366.ab

http://www.expressen.se/debatt/fredrik-steen-kamphundar-har-ocksa-ratt-att-leva/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/odell-vill-forbjuda-kamphundar_4980937.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bussade-kamphund-pa-kvinnlig-polis_7431550.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hundraser-forbjuds-i-danmark_4914587.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forbud-mot-kamphundar-upphavt_137360.svd

http://www.expressen.se/nyheter/val-2010/odell-vill-forbjuda-kamphundar/

http://www.svt.se/nyheter/sverige/odell-vill-forbjuda-kamphundar

http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/pitbullagare-trott-pa-kritiken(1994927).gm

http://www.smp.se/ledare/nuvarande-lagar-biter-inte(3669234).gm

http://arbetarbladet.se/nyheter/inrikes/1.2174362-odell-vill-forbjuda-kamphundar

Dagens studenter, 90-talisterligger på 13- årings nivå

Ebba Lisberg Jensen, universitetslektor och programkoordinator vid Malmö högskola berättar i tidningen Universitetsläraren att hon anser att universiteten behöver en ny utbildningsstrategi eftersom dagens studenter ligger på 13 åringsnivå både inlärningsmässigt och språkligt. Hon berättar om situationen på Malmö högskola, där många studenter har svårt att förstå både muntliga och skriftliga instruktioner och inte kan läsa och skriva t ex vet många inte att en mening börjar med en versal och avslutas med punkt.  

Hon menar att de senaste tolv årens utbildningssystem resulterat i att den högre utbildningen nu har att hantera en epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter.

Svenska gymnasier släpper igenom elever som inte är funktionellt skriftspråkliga och därmed möter stora svårigheter i sina högskolestudier.

Lisberg Jensen lyfter fram två centrala problemområden till dagens svaga studenter, och dessa är utbildningssystemet och curlingkulturen. Detta håller jag med henne om. Idag ställs det minimala krav på ungdomar i skolan, katederundervisningen är så gott som borta och ”korvstoppningskunskap” undviks så ofta det går. Eftersom konkurrensen om elever är hårda mellan skolorna (fria skolvalet), sätter man glädjebetyg trots att elever inte har goda språkkunskaper då man är rädda för att eleverna byter skola och därmed missar den egna skolan vinster. Detta leder till att studenter med svag kunskapsbas men med toppbetyg kommer in på universiteten och presterar därefter. Det faktum att dagens barn och unga blir södercurlade bidrar också till att de inte presterar bra. Många studenter är inte vana att stöta på problem och känner sig kränkta om de får underkänt på en tenta eller måste komplettera en skriftlig uppgift  

Vem är förvånad över att det ser ut så här i dag? Det är klart att avsaknad av kunskapsauktoriteter i skolan samt ett konkurrensbaserat skolsystem som leder till betygsinflation i kombination med dagens curlingkultur får konsekvenser för det uppväxande släktet?! Det är dags att vända detta sjunkande skepp!  

Kritiken på dagens universitetsstudenters språk är inte ny. I januari i år gav nio personer verksamma på historiska institutionen på Uppsala och Linköping universitet sin bild av dagens studenters språkförmåga, läs här. Mitt blogginlägg om den artikeln kan du läs här.  


SULF   Metro   Ystads allehanda   Sveriges radio 1   Sveriges radio 2