Sexistisk toasymbol på Tunaskolan i Luleå

På Tunaskolan i Luleå har man hängt upp en väggmålning utanför ett par toaletter, där man gjort om de vanliga symbolerna för herr och damtoalett och bilden föreställer istället pojksymbolen som tjukikar in på tjejtoan. Humor menar rektor Agneta Hedenström och övriga lärare på skolan. 14 åriga Astrid Johansson elev på skolan tycker det känns fel med väggmålningen och börjar i frågasätta den utifrån ett genusperspektiv på sociala medier.

I vilket parallellt universum lever Agneta Hedenström och övriga lärare på Tunaskolan i? Hur kan man finna något humoristiskt i en bild som föreställer en pojke som kollar på en flicka som går på toaletten? Hur kan man tycka det är lämpligt att hänga upp en sån bild på en skola ? Hedenströms pinsamma kommentar om att det är omöjligt att tjuvkika in på toaletterna på Tunaskolan är helt otrolig!? Tror man att denna diskussion handlar om hurruvida flickorna kan känna sig trygga när de går på skoltoan på Tunaskolan är man fel ute. Det handlar om hur en symbol kan ge uttryck för könsroller och förhärliga könens olika möjligheter.

Vad ger den här symbolen för bild av flickor och pojkar ? Flickor är passiva objekt som pojkar får titta på och någon man får behandla hur som helst. Pojkar har hög status och är aktiva, behöver inte följa några regler (är ju inte tillåtet att kolla in på tjejtoan), tar för sig och gör som de vill. Det här budskapet sprids på en skola där det går barn från åk 4 till åk 9. Hur kan det vara humor?

Bra jobbat av Astrid Johansson som vågade lyfta debatten! Det är ju bra att det finns någon som är mogen och genusmedveten på Tunaskolan. Tydligen är det 14 åriga elever och inte någon lärare eller rektorn. Pinsamt var ordet.

Utomeuropeiska studenter ska betala för sin utbildning i Sverige

Hösten 2011 infördes regeln att internationella studenter utanför EU/EES och Schweiz skulle betala för utbildningen de bedrev på Sveriges universitet och högskolor. Detta förslag klubbades igenom juni 2010 av Regeringen och till grund för detta beslut låg propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter, prop. 2009/10:65.

Innan Sverige införde regler om att ta ut avgift för  internationella studenter lät man  människor bosatta i andra länder komma och bedriva högre studier på landets universitet och högskola helt gratis. I den bästa PK världen av rosa skimmer skulle detta gynna Sverige på lång sikt eftersom de utländsk "gratisstudenternas" förvärvade kunskaper kunde bidra till att utveckla landet. Man räknade alltså med att gratisstudenterna skulle lära sig svenska och stanna i landet efter avlagd gratis examen. Verkligheten har sett helt annorlunda ut. Studenter bosatta i andra länder har givetvis valt Sverige som utbildningsland just för att det är gratis ( varför betala för utbildning i sitt hemland när man kan få den gratis i Sverige?) och efter avlagd examen stack nästan 100% tillbaka till sina hemländer. Tar man del av intervjuer med internationella studenter som fått frågan varför de valt Sverige som utbildningsland blir svaret i stort sett alltid för att landet erbjuder gratis utbildning tillskillnad från andra länder. Man hade inte valt Sverige som utbildningsland om man varit tvungen att betala terminsavgift.

Slutsatsen är alltså att Sverige har gett bort studieplatser till utländska studenter, som utnyttjat systemet (vem skulle inte gjort det om man tjänade på det?)  för att få en gratis utbildning istället för att betala dyra pengar för samma utbildning i sitt hemland.

Man kan säga att Sverige konkurrerat med avgiftsfrihet och inte kvalitet.

Vad hände efter att de nya reglerna trädde i kraft hösten 2011? Ansökningarna har minskat kraftigt från tredjelandsstudenter och man räknar med att Sverige förlorat 9 av 10 av sina utomeuropeiska studenter. Pinsamma PK artiklar har dykt upp efter att dessa siffror har redovisat, där man anser att de nya reglerna borde rivas upp, eftersom de internationella studenterna (som sticker tillbaka till sina hemländer efter avlagd examen) stärker den internationella miljön och mångfalden på lärosäterna i Sverige. Inte hållbart argument! Låt avgiften vara kvar, och satsa på de få men högpresterande internationella studenterna som väljer Sverige som utbildningsland trots att det är avgift.

Sverige bör konkurrera med kvalitet inte avgiftsfrihet.

Andra artiklar i ämnet:
SR 1   SR 2  DN 1  DN 2  SvD 1  SvD 2



 

Jävla vitskallar! Om svenskar bosatta i Spanien

Radiodokumentären Jävla vitskallar! skapades av Daniel Velasco och sändes för första gången år 2003. Den handlar som svenskar som valt att bosätta sig i Fuengirola på costa del Sol i Spanien. Dokumentären visar på hur svenskar saknar intresse för att lära sig språket (spanska) och ta till sig spansk kultur och traditioner och bosätter sig i områden där endast svenskar bor och mycket av det svenska finns representerat så som svensk skola, svenska restauranger osv.

Dokumentären tar alltså upp invandring och segreation, där svenskar är invandrargruppen och är föremål för segreation. Man kan väl dra slutsatsen att det inte är så lätt att lämna sitt hemland och fullt ut annamma en annan kultur. Vilket man bör ha i åtanke när svenskar gnäller på alla invandrare i Sverige att de bor i segregerade områden, inte lär sig svenska och har svalt intresse för svenska traditioner.

Så här säger Carola som är en av dom 25 000 svenskarna på Costa del Sol.

- När jag bodde i Sverige var jag jätteirriterad på invandrare som inte lärde sig svenska. Nu är jag exakt likadan själv, jag kan inte ett ord spanska.

Det är lätt att döma andra utan närmare reflektion över ens egna val i samma situation...

Jan Helin gillar olika?

När Sverigedemokraterna kom i riksdagen efter valet 2010 startade Aftonhoran.. eller jag menade Aftonbladet  en antirasistisk kampanj som hette Vi gillar olika. Symbolen för kampanjen är en vit hand med texten vi gillar olika. Lite lagom PK så där.  Jan Helin, chefredaktör och VD på Aftonbladet skrev ett blogginlägg med namnet: Därför gillar vi olika, för att ta avstånd från Sverigedemokratera och den växande rasismen i Sverige. Detta blogginlägg, eller snarare ett av kommentarsvaren Helin gjorde kom att bli omdiskuterat efteråt. Följande kommentar gjorde signaturen "Leif" på Helins blogginlägg :

1.      leif

19 september, 2010

09:27

Jag vet inte vilken planet redaktören bor på. Själv bor jag i ett område med många invandrare och det är allt annat än sörgårdsidyll det vill jag lova. Självklart skall man inte dra alla över en kam. Fakta är dock att vi 2009 tog emot drygt 100 000 människor, det vill säga som en medelstor svensk stad. Flertalet kom från Irak, Somalia samt Afghanistan. Flertalet är analfabeter, man klupmar ihop sig med sina landsmän, vilket jag kan förstå, i enklaver där man inte behöver lära sig svenska eller hur sverige fungerar. Jag erbjuder redaktören att byta boende med mig en månad, antar att han bor i innerstan eller ett ”svenskt” villaområde.

 och så här svarade Jan Helin:

§  Jan Helin

19 september, 2010

09:40

Hej Leif. Jag bor i ett villaområde som är lika homogent som de enklaver du beskriver. Vi hålls ihop av att vi jobbar mycket, lägger sjuka pengar på bilar och resor, har fina trädgårdar som vi inte hinner sköta och kan varenda avsnitt av Solsidan. Det är vanligt i hela världen att människor som är lika vill bo nära varandra. Och ofta är det saker som jobb och intressen som gör att man gillar varandra. En del gillar bara de som är av samma etnicitet som en själv. Jag är inte så upprörd över det. Jag är upprörd över de som menar att just deras svenskhet måste gälla för alla. Så menar till exempel Sverigedemokraterna. Därför gillar jag olika.

Till att börja med bör sägas att Aftonbladets chefredaktör "bor på planeten" Äppelviken, vilket är en vit öfverklassplanet  med få invandrare. Jan Helins visar i sitt svar till Leif den klassiska arroganta PK- attityden till invandring och mångfald som de högre samhällsklasserna har.  Invandring är bra, det berikar Sverige på många sätt, MEN invandrarna ska hålla sig i sina områden och inte göra intrång i den vackra vita svenska medelklass/överklass idyllen där man själv bor. Detta svar är i mina ögon sett väldigt motsägelsefullt mot blogginläggets budskap. Människor får gärna vara olika, så länge deras olikheter inte påverkar dig och din vardag.  Nej herr Helin, ditt blogginlägg och ditt kommentarsvar är pinsamt. 

Lev som du lär Jan Helin så blir du mer trovärdig.

Förändra resurstilldelning till högre utbildning

Det nuvarande systemet för resurstilldelning till högre utbildning inrättades 1993. Systemet innebär att lärosäterna får resurser utifrån hur många som studerar på heltid samt hur många akademiska poäng som avklaras. Detta system bidrar till att man godkänner så många som möjligt för att lärosätet ska få maximal vinst. Fokuset flyttas från kvalitet och höga krav,som borde vara ett signum för högre utbildning.

Svenskt Näringsliv kritiserar dagens system och lägger fram ett nytt förslag på hur resurstilldelningen borde fördelas. Man föreslår att man ska utgå ifrån 4 kriterier istället för som det såg ut förut, endast 2. Dessa är:

• Studentens val: Vad man läser för något ska spela in hur mycket pengar ett lärosäte får.
• Examen: Ju mer avancerade kurser och ju högre akademisk examen studenten tar ut ska ligga till grunden för hur mycket pengar man får.
• Etablering: Man får resurser utifrån hur många studenter som får relevant arbete utifrån sin examen.
• Kvalitet: Utvärderad kvalitet ligger till grund för resursfördelning.

Svenskt Näringslivs förslag är mycket intressant. Många sätt skulle det bli en förbättring om systemet reformerades i den riktningen. Samtidigt måste man tänka på att alla system har sina för- och nackdelar. Jag har svårt att se hur det nya systemet skulle täppa till problemet med universitetslärare som sätter glädjebetyg. Får man resurser utifrån hur svåra kurser och hur hög examen studenten tar ut, kvarstår frestelsen att sätta godkänt utan att man förtjänat det, så högskolan får mer pengar.

Det står dock klart att något måste göras innan universiteten och högskolorna helt tappar det akademiska fästet. Svenskt Näringslivs förslag är ett steg i rätt riktning. Man måste tänka kvalitet istället för kvantitet, annars kommer högre utbildning att urholkas helt i Sverige...

Bör sommarlovet förkortas?

Med jämna mellanrum lyfts debatten om sommarlovet ska förkortas eller inte. Att man i Sverige har 10 veckors sommarlov beror på att den obligatoriska folkskolan som infördes 1842 var anpassad utifrån det då befintliga bondesamhället. Där barnen skulle hjälpa till i jordbruket och därmed behövde ledigt under hela sommaren. I dag när Sverige sedan länge inte är ett bondesamhälle förknippas sommarlovet med fritid.

För många barn och ungdomar är sommarlovet en positiv upplevelse där man träffar vänner, åker på semester med familjen, befinner sig i fritidshus eller bara är hemma och solar och badar. För tonåringarna kan sommarlovet ge möjligheten till första kontakten med arbetslivet genom feriearbeten. Sedan har vi den här lilla procenten av barn och ungdomar från utsatta familjer, som kan uppleva sommarlovet som en plåga, då de tvingas vara hemma med sina föräldrar som kanske är missbrukare och socialbidragstagare. Dessa barn kanske inte får några fina sommarlovsupplevelser att skryta med när skolan börjar igen.

Det finns olika argument till varför det skulle vara bra att förkorta sommarlovet. Några argument bygger på att utbildningssystemet skulle må bra av reformation och att man skulle börja med ett skolår som bygger på 3 terminer istället för 2. Detta skulle leda till att antalet skolår förkortades. Andra menar att det inte är bra för barn att sociala rutiner bryts, och man lever mer ohälsosamt med onyttgare mat och man blir mer stillasittande under de lediga veckorna. Ur föräldrarperspektiv kan barnens sommarlov bli ett stressmoment och pusslande med olika barnvakter, nr fritids är stängt och man inte har någon mer semester att ta ut.

Någa av argumenten finner jag märkliga. Att man skulle kunna tänka sig att förkorta sommarlovet för att det är synd om barn till låginkomsttagare och socialbidragstagare tycker jag är absurt! Varför ska man alltid anpassa allt i samhället efter de som har sämst?  Ska man bygga hela samhället utifrån den svagaste parten? Hur blir ett sådant samhälle i längden? Och sedan tycker jag det är märkligt att en massa gnälliga föräldrars behov ska styra hur långt sommarlovet ska vara. Herre gud, det är inte något tvång att skaffa barn! När man tar beslutet att skaffa barn borde man väga in saker som att barn kostar pengar, och att det inte bara är mat på bordet barnet förväntar sig under sin barndom. Att sommarloven är långa och att fritids stänger vissa veckor borde man förstå konsekvenserna av.  Gör man inte det, är det föräldrarnas problem och inte samhället! Argumentet att barn äter onyttigare och rör sig mindre är ockås välsigt dåligt argument för att sommarlovet ska kortas ned. Vi är återtillbaka till förldraransvaret. Det är föräldrarna ansvar att se till att sina barn aktiverar sig och äter nyttigt, inte samhällets!   

Låt sommarlovet vara 10 veckor.

Dagbladet  Lärarnas nyheter  ltz  Expressen  Metro  Hallandsposten  Aftonbladet

Damlandslaget möter AIK P 17 och förlorar med 0-3

Det är fotbolls-EM för damer sommaren 2013 och Sverige är värdland. Svenska damlandslagets tränare Pia Sundhage har lagt tjejerna i landslaget i hårdträning inför EM genom att arrangera träningsmatcher mot pojk- och herrlag. Detta är vanligt inom damfotbollen i USA, berättar Sundhage för DN. Damlandslaget har fått möta AIK:s P 17 lag, det blev en tuff match som tjejerna förlorade med 0-3.

– Vi vill prova något nytt och slutresultatet var inte det viktiga. Det var attde få ställas mot några som är så mycket starkare i närkamperna och fysiskt tuffare. Det är en jobbig och obehaglig känsla att fastän man springer sitt snabbaste så blir man ändå frånsprungen. Men klarar man av den känslan – då klarar man av väldigt mycket svårare saker i EM, säger hon.
 

 Sundhage tänker långsiktigt och struntar i hur resultatet blev utan fokuserar istället på vad tjejerna lär sig av att möta tuffare motstånd.  Förutom att dem utvecklas som fotbollsspelare lär de sig hantera motgångar. Att lära sig ta motgångar är viktigt om man ska kunna nå lågt i en tävling!  

Direkt när artikeln kom upp på DN:s sida (och andra sidor som skrev om händelsen) började det drälla in kommentarer i kommentarfälten i stil med: damfotboll är pinsamt, svenska damlandslaget suger mm. Det som är mest pinsamt är väl inte damlandslaget utan snarare att de som kommenterar inte verkar veta att det finns biologiska skillnad mellan män och kvinnor. Könen har olika fysiska förutsättningar och detta påverkar t ex idrottsprestationer. 

Män och kvinnor tävlar inte mot varandra.
Man bör inte jämföra herr- och damidrott!

SvD  GP  GP 2  Aftonbladet 1 Aftonbladet 2  SvFF  Eurosport  svt   fotbolldirekt  svenskfotboll 

Städare stjäl SL tåg ?!

Natten mot den 15 januari 2013 stals ett SL- tåg från Neglinge vagnhall. I hög hastighet körde det förbi Saltsjöbadens station vilket är Saltsjöbanans slutstation. Stoppbocken vid rälsslutet gav vika och tåget fortsatte och kraschade in i ett flerfamiljshus några meter ifrån Saltsjöbadens station. Den som olovligt tagit tåget var en kvinna i 20-års åldern som arbetar som städare.

Dags att se över säkerhetsrutinerna SL. Inte nog med att ni saknar förmåga att köra kollektivtrafiken i vintervänder, ni verkar också ha bristande säkerhetsrutiner så att vem som helst kan hoppa in på lokförarens plats och köra era tåg. Starkt jobbat SL!

SR 1  SR 2  GP 1  GP 2  GP 3 Skånskan  DN  SvD 1 SvD 2


 

Pojke fick iphone i julklapp och 18 krav för att få använda den

Janell Burley Hofmann blev känd över en natt när hon berättade i sin blogg att hon och hennes make gett deras 13 åriga son Gregory Burley Hoffmann en iphone i julklapp och att de satt upp en lista på 18 krav sonen måste följa för att få använda sin nya telefon.  Detta blogginlägg spreds snabbt på nätet. Många tidningar har även skrivit om denna kravlista med 18 punkter som fått så stor uppmärksamhet, t ex DN. Några anser att modern är en sjuk kontrollfreak som vill begränsa sin sons liv medan andra tycker att hon är en jättebra mamma som bryr sig om sin son genom att våga ställa krav på hans mobilanvändande.

Jag tycker inte att det är fel att ställa krav på sina omyndiga tonåringars mobilanvändande. Vissa krav på hennes lista tycker jag är bra medan andra är överdrivna, frihetsbegränsande och helt tyder på att hon saknar förståelse för vad den moderna mobiltelefonen kan användas till.

Jag ser inte några problem med att man markerar för sitt barn att det är viktigt att telefonen inte används för att mobba eller kränka andra, som hon säger i krav nr 7, 8 och 9:

7. Använd inte tekniken till att ljuga, lura eller bedra någon annan människa. Ge dig inte in i samtal som kan vara smärtsamma för andra. Var först och främst en god vän eller håll dig borta från korselden.

8. Skicka inte sms, e-post eller säg något med hjälp av den här apparaten som du inte skulle säga öga mot öga.

9. Skicka inte sms, e-post eller säg något till någon som du inte skulle säga högt när deras föräldrar befinner sig i samma rum. Censurera dig själv.

Det är även bra att markera för en ung och oerfaren person att det som kan vara roligt för stunden, t ex bilder på egna och andras könsdelar och annat olämpligt, kan få förödande konsekvenser för ens framtid, då det alltid kommer finnas på internet:

12. Skicka inte eller ta emot bilder av dina könsdelar eller någon annans. Skratta inte åt det. En dag kommer du att känna dig frestad att göra detta trots din höga intelligens. Det är riskfyllt och kan förstöra ditt liv som tonåring eller vuxen. Det är alltid en dålig idé. Cyberrymden är stor och mera kraftfull än du är. Och det är mycket svårt att få en så stor sak att försvinna – inklusive ett dåligt rykte.

Däremot tycker jag att andra punkter på kravlistan är märkliga t ex:

1.   Det är min telefon. Jag köpte den. Jag betalade för den. Jag lånar den till dig. Är inte jag bäst?

Man kan ju inte säga att man äger något som man gett bort, märklig logik. Det är skillnad på att få en telefon och att få låna en. Hur ska man kunna känna glädje för något som mamma uppenbart bara lånat ut till en.

2.       Jag kommer alltid att känna till lösenordet.

Det här känns fel! I tonåren måste man få ha hemligheter. Vad ska man med en telefon till som man vet att mamma kollar igenom varje kväll?

5. Den går inte till skolan med dig. Prata med dem du skickar sms till. Det är något att lära för livet. Halvdagar, utflykter och kvällsaktiviteter efter skolan kräver särskilt övervägande.

Vad ska man med en mobiltelefon till om man inte får ha den med sig till skolan eller ha den under kvällsaktiviteter? Sättet att kommunicera har förändras i och med internet. I dag sker kommunikation både verbalt och digitalt. I dag både pratar och skriver ungdomar till varandra under dagtid.

13. Ta inte en ziljon bilder och videor. Det finns ingen anledning att dokumentera allt. Lev dina upplevelser. De kommer att finnas kvar i ditt eget minne för evigt.

I dag används mobiltelefoner till mer än att ringa och ta emot samtal. Det känns verkligen märkligt att påstå att bilder inte kan vara en del av att föreviga en upplevelse. Innan mobiler med bra kamera kom, så använde man ju vanliga kameror för att föreviga stunder.

Idén med att sätta upp användarregler för mobiltelefoner för yngre tonåringar är bra, så länge man lägger kraven på en rimlig nivå och inte kränker sitt barns integritet. Sedan får man ha i åtanke att tonåringar inte är dumma, utan givetvis kommer hitta sätt att bryta mot reglerna. Det är klart att Gregory skrev på mamma Janells lista med 18 användarregler för att få sin efterlängtade iphone, och antagligen hade han redan 100 idéer på hur han ska kunna överträda vissa av reglerna samtidigt som han skrev under avtalet.

Historiestudenters usla språkkunskaper och universitetens förfall

Historiska institutionen vid Uppsala universitet har fått nog av studenter med svaga språkkunskaper. Ett antal personer som är verksamma vid historiska institutionen har skrivit en insändare till UNT. Här berättar man:

Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

Man blir inte förvånad över att det ser ut så här på universitetet i dag. Akademisk utbildning har gått från att vara något för ett fåtal ur den intellektuella eliten till att vara öppet för alla. I dag ska alla gå på universitet eller högskola!  I dag pratar man inte om kvalitet på utbildning utan kvantitet, dvs antal högskoleplatser till utbildningar.  När man öppnar universiteten för den stora massan tvingas man sänka kraven på kurserna för att studenterna ska klara av dem. Sorgligt men sant. Personalen på historiska institutionen i Uppsala är inte ensamma om att känna att studenter har klena språkkunskaper och saknar förkunskaper i de ämnen de ska studera.

Jag drar till med den gamla klassikern: Alla kan inte bli akademiker… Har man inte läshuvud har man inte något att göra på ett universitet eller en högskola. Universitetets kurser ska vara tillför de mest begåvade. Man borde höja statusen på KY- utbildningar och andra icke akademiska utbildningar så att fler skulle våga välja dessa framför att gå en akademisk utbildning de inte har kunskaper för att klara.

HIF-modellen och puckade fotbollspappor

Fotbollsklubben HIF, Helsingborg IF  är en klubb som många pojkar i regionen vill spela i. Klubben är elitinriktad och bedriver sin verksamhet utifrån bland annat det framtagna dokumentet HIF-modellen, där man bland annat kan läsa:

På hösten vid 11-års ålder erbjuder HIF ett antal spelare att fortsätta upp i HIF-pojkelit. Övriga spelare erbjuder vi spel i våra samarbetsklubbar eller någon annan förening.

Det betyder alltså att det sker en hårdhänt gallring av små pojkar som inte platsar för vidare elitsatsning hos HIF. Detta vet föräldrar om när de väljer att sätta sina söner i Helsingborgs IF. Man får även skriva under ett papper att man förstått vad som gäller, när barnet skrivs in i klubben.

Trots denna tydliga information om HIF:s elitiska inriktning, har missnöjda föräldrar mage att gnälla i pressen. I Helsingborgs dagblad sjunger ett par fotbollspappor ut sin klagosång angående sättet HIF lagt upp sin verksamhet. De har bägge varsin 11 årig son som blivit bortgallrad från HIF. På det faktum att klubben är tydlig med att man börjar gallra redan vid 11 års ålder och att de som blir bortvalda tvingas lämna klubben, svarar en av fäderna:

– Vi kände till det men det är svårt att riktigt förstå vad det egentligen innebär så långt i förväg, säger Davids pappa.

Han är starkt kritisk till att HIF lägger över allt ansvar kring utslagningen på föräldrarna

Hur tänker man när man sätter sin son i en elitinriktad klubb? På grund av föräldrarnas oförmåga att förstå konsekvenser eller kanske deras våta dröm att sonen ska bli fotbollsproffs, blir barnen lidande. Vem som helst kan förstå att det är ett fruktansvärt besked att få som 11 åring och det kan leda till att barnen får dåligt självförtroende för resten av livet. Eftersom klubben är helt öppen med sin elitsatsning och hur den går till, tycker jag faktiskt att det är föräldrarna som är den största boven i detta drama. 

Det är väl upp till varje förälder att hitta en bra klubb som passar just det egna barnet. Det finns gott om klubbar runt Helsingborg som erbjuder breddlag utan toppning och tidig utslagning. Men det är ju hög status att spela i HIF, därför ska alla pojkar spela där. Här har föräldrarna en jätteviktig roll. Kanske borde man försöka förklara för sin son som vill börja spela fotboll att man borde börja med att spela i en klubb som utan elittänk, och man kan ha som framtida mål att ta en plats i ett av HIF lag senare.  Det är bara pinsamt att sitta och gnälla och tycka att det är jobbigt att man som förälder måste ta stort ansvar när gallringen görs. Det är endast på grund av papporna som sönerna mår dåligt och är ledsna. Hur kan man ha samvete att göra så mot sina barn?

Föräldrar till idrottande barn borde hela tiden ha barnets bästa i centrum när man hjälper barnet att göra val som rör idrott. Att själv ha ett elittänk och önskan om att sonen ska bli en ny landslagsstjärna missgynnar bara barnet som kan bli knäckt av förväntningar och eventuellt misslyckande.

Huruvida HIF-modellen är ett bra sätt att få fram nästa generations allsvenska / landslags fotbollsspelare kan diskuteras, men om alla klubbar arbetat efter HIF- modellen hade väldigt många av Sveriges framstående fotbollsspelare aldrig blivit några stjärnor...

Komiskt att drottning Margrethe II kritiserar Facebook

I sitt nyårstal  kritiserade den danska drottningen Margrethe II Facebook, för dess negativa inverkan på mänskliga relationer. Hon menade att många i Danmark mår dåligt över att Facebook är ett skyltfönster mot omvärlden, där alla ingredienser för det perfekta livet ska visas, lyckligt äktenskap,välartade barn, bra karriär, fint hus, dyr inredning osv. För vem kan egentligen leva upp till detta? I stället tycker drottningen att man ska våga vara sig själv.

Man ska väl inte kasta sten när man sitter i glashus? Kungahus, oberoende land, är väl experter på att ha ett perfekt skyltfönster för omvärlden. Dessa tittar sedan vanligt folk in i och får dem att drömma om ett sorgefritt liv i lyx och en vardag som består av att bära vackra kläder och äta goda middagar. Att uppmana människor att våga vara sig själv är lätt, men frågan är hur lätt det är att efterleva det själv?

Undrar hur många gånger drottning Margrethe II har varit sig själv inför danska befolkningen sedan den 14 januari 1972, när hon tog över tronen i Danmark ?