I takt med att betygsinflationen ökar, får högskoleprovet en allt större betydelse för att komma in på universitetsutbildningar,
speciellt på prestigeutbildningar som läkarprogrammet. Kvinnor får i snitt lägre poäng än män på högskoleprovet och kan därmed gå miste om en åtråvärd plats på en prestigefull utbildning, trots bra betyg.
Professor Christina Cliffordson konstaterar att:
/.../högskoleprovet gynnar svenska män ur socialgrupp 1. De gör provet i högre grad än kvinnor och gör det ofta flera gånger. Då lär de sig provets upplägg vilket ger utdelning i högre poäng, och fungerar som en genväg in på högskolan.
Det är väl inte orättvist att männen får högre resultat än kvinnor utifrån det faktum att män gör provet fler gånger och lär sig strukturen och därmed får högre poäng?
Man måste våga gå genvägar i systemet. Är högskoleprovet ett sätt att nå en studieplats får man inte vara rädd att utnyttja den möjligheten. Det är väl upp till var och en att göra de förberedelser som krävs för att få ett bra resultat som är konkurrenskraftigt? Vill man gärna gå läkarprogrammet kanske man bör lägga tid på att få ett bra resultat på högskoleprovet oberoende om man är man
eller kvinna.
Högskoleprovet är mycket bättre att använda sig av än lottning, eftersom ett prov ger alla lika förutsättningar.
DN artikeln om den 19 åriga
Milly Tran som tvingats läsa läkarprogrammet i Göteborg istället för i Stockholm eftersom hon inte förstått vikten av goda resultat på högskoleprovet, är jättepinsam. Tjejen han bara göra hp TVÅ gånger och hennes betyg i kombination med "dåligt resultat" på högskoleprovet ledde till att hon fick studera i Göteborg istället för i första hands valet Stockholm. Okej... ? Vad är problemet här? Hon får ju läsa till läkare?
Men inte i den stad hon tänkt sig.