Sjuksköterskeyrkets låga löner

Då och då blossar debatten om sjuksköterskors lön och löneutveckling upp. Många inom yrkeskåren är missnöjda över den låga lönen eftersom yrket kräver högskolestudier och man har ansvar för människoliv.  Man skulle kunna tro att en eventuellt speciallisering skulle kunna ge en möjlighet till lönelyft, men ibland kan det straffa sig eftersom du hamnar i lägsta lönekategorin för nyexaminerade specialistsjuksköterskor. 

I dag kan ingångslönen vara så låg som 21000 kr på många ställen i landet och möjligheten till god löneutvecklingen är nästan obefintlig. Röster höjs för att ingångslönen ska vara 24000 kr.

Några chefer försöker lugna sina anställda sjuksköterskor genom att berätta att sjuksköteskeyrket är ett kall och att det inte är lönen som ska vara den främsta drivkraften utan den goda gärningen man gör. Man får räkna med låga löner om man väljer sjuksköterskeyrket. Pinsamt argument som kanske fungerade på 1800-talet. Egentligen handlar de låga lönerna om att skjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke och därmed har yrekt låg status och lönerna är låga.

Det är stor sjukaköteskebrist i landet i dag och den kommer att öka. Det kanske är dags att vakna och inse att om man ska locka människor till sjuksköterskeyrket krävs det att man erbjuder skäliga löner och inte att man predikar att yrket är ett kall!

Artiklar i urval:

DN 1   DN 2   DN 3   DN 4  GP   Sveriges radio   SvD 1  SvD 2  SvD 3  SvD 4
 

Ska kamphundar förbjudas i Sverige?

Attacker från så kallade kamphundar är ett problem i Sverige. (Till kamphundar räknas raser som pitbullterrier, bullterrier och Rottweiler. ) Vissa politiker vill förbjuda vissa hundraser som räknas till kamphundar. Frågan är om det är rätt väg att gå? Uppnår man den önskade effekten; färre attacker och ökad trygghetskänsla för medborgarna, genom att lagstifta ett förbud mot vissa hundraser?

I Danmark har man sedan 1 juli 2010 förbjudit hundraser som räknas till kamphundar. Det har gått nästan 3 år sedan denna lag infördes, men den har inte gett någon som helst effekt. Det sker lika många attacker som innan lagen infördes.

Sverige borde lära sig av vad som hänt i Danmark. I stället att se det största problemet i själva hunden borde man problematisera ägandet av kamphundar istället. Det borde ställa högra krav på ägarna, än vad det görs i dag. Att förbjuda vissa hundraser är inte rätt väg att gå tror jag. Man måste hitta andra vägar för att stoppa problemen, t ex genom obligatoriska hundkurser som leder till hundlicens, för blivande ägare. Denna licens ska kunna dras tillbaka om hunden missköter sig, och detta leder alltså till att just denna ägare inte får ha en kamphund. Det är bättre att förbjuda olämpliga hundägare än att förbjuda vissa hundraser!

 

Artikar i urval:

http://www.sydsvenskan.se/danmark/forbjudna-kamphundar-byter-ras/

http://www.sydsvenskan.se/malmo/lag-mot-kamphundar-racker/

http://www.nwt.se/karlstad/article1191946.ece

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.115228-fel-agare-kan-gora-kamphunden-aggressiv

http://www.svt.se/nyheter/varlden/kamphundar-forbjuds-i-danmarkbor-sverige-infora-forbud-mot-kamphundar

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12334366.ab

http://www.expressen.se/debatt/fredrik-steen-kamphundar-har-ocksa-ratt-att-leva/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/odell-vill-forbjuda-kamphundar_4980937.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bussade-kamphund-pa-kvinnlig-polis_7431550.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hundraser-forbjuds-i-danmark_4914587.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forbud-mot-kamphundar-upphavt_137360.svd

http://www.expressen.se/nyheter/val-2010/odell-vill-forbjuda-kamphundar/

http://www.svt.se/nyheter/sverige/odell-vill-forbjuda-kamphundar

http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/pitbullagare-trott-pa-kritiken(1994927).gm

http://www.smp.se/ledare/nuvarande-lagar-biter-inte(3669234).gm

http://arbetarbladet.se/nyheter/inrikes/1.2174362-odell-vill-forbjuda-kamphundar

Doktorsguiden patientens bibel?

Doktorsguiden lanserades i november 2007. På denna sajt kan man betygsätta Sveriges legitimerade läkare utifrån fyra områden: kompetens, empati, information och förtroende. Sedan får  man ge läkare ett helhetsomdöme och om man vill kan man komplettera sina betyg med ett skriftligt omdöme. Det sammanlagda betyget blir en poäng som läkarna jämförs utifrån lansting, specialitet och vårdplats.

När doktorsguiden.se kom väckte sidan många känslor hos läkarkåren. Många ogillade sidan och tyckte att betygen inte gav en rättvis bild av läkaren. Man menade bland annat att risken är stor att läkarna blir bedömda utifrån andra kriterier än medicinsk kvalitet.

Anledningen till att många läkare reagerade negativt på sidan tror jag beror på att läkaren som kunskapsauktoritet ifrågasätts i och med sidans existens. Från att ha varit en yrkeskår med hög status och makt utan rätt att ifrågasättas blir man nu en vanlig yrkesgrupp som man får ifrågasätta och bedöma. Något läkare inte är vana vid. Därför sprids oro och irritation inom yrkesgruppen.

Jag tror att doktorsguiden kan vara bra för att läkaren får chans att utvärdera sitt bemötande mot patienter. Om många patienter upplever en läkare som sur, arrogant och oengagerad kanske det är dags att ändra sitt sätt att bemöta patienter. Genom doktorsguiden kan man få ta del av patienternas åsikter.

Betygen och omdömena på doktorsguiden.se ska inte ses som någon fulländad sanning utan man ska se informationen med källkritiska ögon. Utifrån ett källkritiskt förhållningsätt tycker jag att betygen kan fungera bra som vägledning inför val av läkare eller vårdplats. Man får tänka på liknande sidor som doktorsguiden redan finns i andra länder. Så Sverige är bara ett modernt land i tiden som följer med i utvecklingen....

Artiklar i ämnet:

IDG

http://www.idg.se/2.1085/1.139957/hr-hittar-du-de-bsta-och-smsta-lkarna

It i vården

http://itivarden.idg.se/2.2898/1.153985

http://itivarden.idg.se/2.2898/1.139122

http://itivarden.idg.se/2.2898/1.142732/ven-topprankade-lkare-tveksamma-till-doktorsguiden

http://itivarden.idg.se/2.2898/1.293287/sajt-utnamner-sveriges-popularaste-lakare

SvD

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/halso-och-sjukvardens-ansvarsnamnd-inte-tillforlitligt_770609.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/basta-och-samsta-lakare-betygsatts-pa-ny-sajt_770521.svd

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/anonyma-lakarbetyg-engagerar-lasarna_774049.svd

DN

http://www.dn.se/nyheter/sverige/adam-szelag-popularaste-lakaren

Toppolitikernas usla gymnasiebetyg och låga utbildning

Lärarnas Nyheter har publicerat några artiklar som redovisar den politiska elitens gymnasiebetyg samt vilken övrig utbildning de har. I internationell jämförelsen har Sveriges politiska toppskikt väldigt usla betyg och låg utbildning. Jag tycker personligen att det är pinsamt att se hur illa det är ställt med bildningen hos politikerna. Sveriges finansminister (Anders Borg) fick 1,0 i matte och hoppat av gymnasiet (?!). 

Jag anser dock att avsaknandet av högt betygsnitt är det minsta problemet utifrån det som framkommit av Lärarnas Nyheters artiklar. Gymnasiebetyg är inte allt utan det är viktigare att fokusera på vilka utbildningar de gått efter gymnasiet. Det som är mest skrämmande är att så många toppolitiker saknar relevant akademisk utbildning och arbetslivserfarenhet. Hur kan man få tjänsten som utbildningsminister (Jan Björklund) när man är utbildad major och saknar lärarexamen och flera års erfarenhet av att arbeta på olika positioner i skolan? 

Borde inte de grundläggande kraven för att få en ministerpost vara  att man har relevant akademisk utbildning kombinerat med flera års praktisk erfarenhet av att arbeta med frågor som finns inom sin ministerposts område?

Vi får hoppas på att den här trenden vänder. Samhället behöver högutbildade politiker som har relevanta arbetslivserfarenheter!

Könsneutrala äktenskap

Först år 1944 avkriminaliserades sex mellan personer av samma kön, då homosexualitet sågs som ett brott. Nu beskrev man istället bi- och homosexualitet som ett sjukdomstillstånd och först 1979 togs diagnosen bort.  Homosexuellas rättigheter har debatterats flitigt sedan mitten av 1950-talet. Redan 1953 höjdes rösten för homosexuellas rätt att gifta sig, något som röstades igenom av Sveriges riksdag 56 år senare, dvs 2009. Från och med 1 maj 2009  får homosexuella gifta sig.

Homosexuellas rättighet att få gifta sig i kyrkan var också en fråga som lyftes. Det blev en känsloladdad debatt där ena sidan sa nej med bland annat argument som att äktenskapet var heligt och endast syftade på föreningen mellan man och kvinna, medan andra sa ja och menade att alla människor är lika mycket värda i Guds ögon och gärna ville bjuda in homosexuella i kyrkans gemenskap.

Jag tycker att det är bra att Riksdagen röstade igenom förslaget om könsneutrala äktenskap, och att Svenska kyrkan följde med på tåget och tillät kyrklig vigsel för homosexuella (beslutet fattades i oktober 2009 och från och med 1 november 2009 tillämpades de nya reglerna). Vi lever på 2000-talet, acceptans och öppenhet är väldigt kännetecknande för detta århundrades början. Samhället är moget för könsneutrala äktenskap.    

Allmänna värnplikten avskaffas

Allmänna värnplikten är från och med 1 juli 2010 vilande i fredstid och Sverige har numera en yrkesarmé istället för värnplikt.

Värnpliktens vara eller att icke vara diskuterades flitigt inför beslutet om värnpliktens framtid. Vad finns det för argument för och emot avskaffandet av värnplikten ?  Jag anser att följande argument bör lyftas fram:

Vad talar för avskaffandet av allmänna värnplikten

• Diskriminerande mot pojkar som har krav på sig att mönstra och om de blir inkallad har de krav att fullfölja sin militärtjänstgöring, om de inte infinner sig, kan de dömas till fängelse för brott mot pliktlagen. Det känns något omodernt att kön ska vara en avgörande faktor för att vara värnpliktig. Det borde heta att alla unga människor oberoende kön är värnpliktiga.

• Är det verkligen riktigt att det ska vara lag på att genomföra värnplikten? Kan man verkligen tvinga någon att göra lumpen? Har inte människan en fri vilja och ett sunt förnuft att handla efter? Man offrar ändå runt ett år eller lite mer på något som man kanske inte har nytta av i det kommande yrkeslivet. Kanske kunde detta år användas till något mer meningsfullt, som att studera vid universitetet eller påbörja sin yrkeskarriär. De som påstår att man kan ha nytta av kunskaperna man får i lumpen tycker jag ska tänka på att det finns andra sätt att förvärva kunskaper i t ex ledarskap, samarbete och psykisk och fysisk styrka än hos försvarsmakten. 

Vad talar emot avskaffandet av värnplikten

• Genom den allmänna värnplikten ingår människor från olika samhällsklasser i Sveriges försvar. Tas värnplikten bort så är risken stor att det blir en social snedrekrytering vid anställandet av soldater till Sveriges försvar, som främst skulle komma att bestå av pojkar från socialgrupp 3.  Är det försvarsbart att i stor utsträckning lågutbildade pojkar ska offra sina liv för kronan, vid ett eventuellt anfall från hotande makt?

Det har bara gått ca 2,5 år sedan man avskaffade värnplikten så det är för tidigt för att säga om det var ett bra eller dåligt beslut. Man får vänta några år för att kunna analysera utfallet av beslutet.

Barack Obama har vunnit presidentvalet

Barack Obama har vunnit presidentvalet i USA. Hur många är förvånade?

Det ÄR betygen som gör soldaten

Johanne Hildebrandt SvD har gjort ett inlägg i debatten om vilka förkunskapskrav som ska krävas för att kunna söka GMU, grundläggande millitär utbildning. Hennes debattinlägg går att läsa här.

Hildebrandt tycker att det är ett bra förslag att det endast ska krävas grundskoleutbildning för att kunna söka till GMU eftersom det enligt henne inte är betygen som gör soldaten. Hon fortsätter sin argumentation med : Soldatyrket är dessutom speciellt eftersom det kräver styrka, uthållighet, mod och stabilt psyke, egenskaper man sannerligen inte kan läsa sig till.

Hildebrandt försöker belysa klassperspektivet: Dessutom är det viktigt att försvarsmakten skapar sig en folkförankring och då kan man knappast exkludera vissa grupper i samhället.

I vilket parallellt universum lever du i Johanne Hilderbrandt? Du verkar inte veta vad en soldat "gör på jobbet" och vilka kvalifikationer som kräva för att utföra arbetet på ett bra sätt. Att tro att egenskaper som styrka, mod, uthållighet och stabilt psyke är det enda som avgör om man blir en bra soldat, är väldigt naivt. Förutom de nämna egenskaperna krävs det även goda språkkunskaper, kunskaper om kulturer, teknik och analysförmåga för att bli en duglig soldat.

Som en sergeant sa till Svd i en annan artikel som rör ämnet:

Det räcker inte med att kunna läsa svenska, på gymnasiet lär man sig analysera och förstå en text. En soldat måste kunna förstå innebörden i en säkerhetsinstruktion - det är fråga om liv eller död. Grundskolematte räcker inte i artilleri-, ingenjörs eller luftvärnsförband. En svensk soldat med en 16-årings samhälls- och språkkunskaper som missförstår eller fattar fel beslut i Afghanistan kan få helt katastrofala följder

Kommer vi sedan till klassperspektivet. "Försvarsmakten ska skapa sig folkförankring". Menar Hildebrandt att folkförankring betyder att underklassen och arbetarklassens skoltrötta söner ska luras till ett farligt yrke som ger bestående men för livet, medan de övre samhällskikten skaffar sig bildning och ett yrke långt borta från Afghanistans blodiga strider? För hur är det, handen på hjärtat, är det verkligen pojkar ur socialgrupp 1 och 2 som inte orkar gå gymnasiet och kanske skulle lockas av att bli soldat, efter att fått inspiration av spelet Call of duty. Nej skulle inte tro det.  

Behåll kunskaskraven som de är idag.

Kunskapskrav för att söka GMU

Tidigare i år la Försvarsmakten fram ett förslag som gick ut på att slopa kravet på fullgjord gymnasieutbildning för att vara behörig till att söka GMU (grundläggande militär utbildning, som ersatt allmän värnplikt). Nu skulle det räcka med att endast ha avslutat årskurs 9 i grundskolan och ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

Ett flertal personer inom Försvarsmaktens organisation höjde sina kritiska röster och ifrågasatte förslaget. Lars Fresk påpekar att möjligheterna försvåras att göra karriär inom det militära, då det krävs avslutad gymnasieutbildning för att kunna söka till officersprogrammet. En sergeant som vill vara anonym säger så här till SvD:

Det räcker inte med att kunna läsa svenska, på gymnasiet lär man sig analysera och förstå en text. En soldat måste kunna förstå innebörden i en säkerhetsinstruktion - det är fråga om liv eller död. Grundskolematte räcker inte i artilleri-, ingenjörs eller luftvärnsförband. En svensk soldat med en 16-årings samhälls- och språkkunskaper som missförstår eller fattar fel beslut i Afghanistan kan få helt katastrofala följder.
 

Det här tycker jag sammanfattar väldigt bra varför det är en mycket dålig idé att sänka kunskapskraven för GMU. Det är viktigt att inte se soldatens arbetsuppgifter som enbart praktiska, där psykisk stabilitet och fysisk styrka är viktiga egenskaper, utan att det även krävs teoretiska grundkunskaper inom olika områden för att kunna klara yrket.   

Alkoholtester i Gävleborgs landsting - bra idé!

Gävleborgs landsting ska börja alkoholtesta sina anställda för att stärka patientsäkerheten
skriver DN. Jag tycker att det är bra och att flera landsting borde börja göra det. Men precis som sjuksköterskan Lotta Forsblom säger kanske det största problemet inte ligger i missbruk av alkohol utan av tabletter. Hon anser att det borde göras ett kompletterande blodprov för att avslöja ett eventuellt intag av lugnande tabletter.
Jag anser att blodprov kan vara en bra komplettering till alkoholtestet. Visar provet att någon tagit otillåtna preparat ska det göras en utredning som fastslår om det finns medicinska skäl till tabletterna. För alla oroliga och lättkränkta, som anser att det är integritetskränkande att ge ett blodprov, skriv ett avtal om vad blodprovet får använda till.

Tycker detta är ett jättebra sätt att stärka patientsäkerheten. Man får ha i åtanke att sjukvårdspersonalen har ansvar för människors liv!