Hon menar att de senaste tolv årens utbildningssystem resulterat i att den högre utbildningen nu har att hantera en epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter.
Svenska gymnasier släpper igenom elever som inte är funktionellt skriftspråkliga och därmed möter stora svårigheter i sina högskolestudier.Lisberg Jensen lyfter fram två centrala problemområden till dagens svaga studenter, och dessa är utbildningssystemet och curlingkulturen. Detta håller jag med henne om. Idag ställs det minimala krav på ungdomar i skolan, katederundervisningen är så gott som borta och ”korvstoppningskunskap” undviks så ofta det går. Eftersom konkurrensen om elever är hårda mellan skolorna (fria skolvalet), sätter man glädjebetyg trots att elever inte har goda språkkunskaper då man är rädda för att eleverna byter skola och därmed missar den egna skolan vinster. Detta leder till att studenter med svag kunskapsbas men med toppbetyg kommer in på universiteten och presterar därefter. Det faktum att dagens barn och unga blir södercurlade bidrar också till att de inte presterar bra. Många studenter är inte vana att stöta på problem och känner sig kränkta om de får underkänt på en tenta eller måste komplettera en skriftlig uppgift
Kritiken på dagens universitetsstudenters språk är inte ny. I
januari i år gav nio personer verksamma på historiska institutionen på Uppsala
och Linköping universitet sin bild av dagens studenters språkförmåga, läs här. Mitt
blogginlägg om den artikeln kan du läs här.
SULF Metro Ystads allehanda Sveriges radio 1 Sveriges radio 2
SULF Metro Ystads allehanda Sveriges radio 1 Sveriges radio 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar