Hur viktigt är goda kunskaper i matematik för alla och bör det satsas resurser på ämnet i grundskolan?
Några oroas över att mattekunskaperna är skrämmande låga hos svenska elever och man menar att detta får konsekvenser för den svenska tillväxten och hindrar Sverige från att bli en kunskapsnation. Man vill att det ska satsas resurser för att höja kunskaperna i ämnet. Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle tycker att matematiksatsningar är onödiga. Han menar att det går att klara sig bra i samhället utan fördjupade kunskaper i ämnet och menar att bredden i ämnet endast ska läras ut till de intresserade eleverna som har tänkt sig en framtida karriär inom något arbete som kräver naturvetenskapliga och matematiska kunskaper. Han menar att det är värre att sakna goda språkkunskaper än att sakna goda mattekunskaper.
Johanna Strömberg som studerar matematik vid Universety of London skriver ett bra inlägg i debatten. Hon skriver att det är viktigt att ämnet matematik får stort utrymme i skolan och att alla bör studera ämnet relativt ingående eftersom att man omöjligt kan veta i ung år vilka kunskaper som man i vuxen ålder kommer att ha nytta av. Resonemanget att gemeneman inte behöver speciellt mycket kunskaper i matematik för att klara sig håller inte menar hon. Om detta är en sanning är det i såfall är onödigt att läsa i stort sett alla ämnen förutom svenska i skolan. Man klarar sig bra i livet utan att läsa tex historia och geografi lika väl som att man inte behöver några avancerade matematikkunskaper menar hon.
I skolan ska alla få möjligheten att bygga upp en kunskapsbas med många olika teoretiska riktningar så väl humanistisk, samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig. Allt är lika viktigt! Man ska inte befria eleverna från vissa teoretiska moment för att eleverna tycker att de är tråkiga eller svåra ....
SvD
Några oroas över att mattekunskaperna är skrämmande låga hos svenska elever och man menar att detta får konsekvenser för den svenska tillväxten och hindrar Sverige från att bli en kunskapsnation. Man vill att det ska satsas resurser för att höja kunskaperna i ämnet. Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle tycker att matematiksatsningar är onödiga. Han menar att det går att klara sig bra i samhället utan fördjupade kunskaper i ämnet och menar att bredden i ämnet endast ska läras ut till de intresserade eleverna som har tänkt sig en framtida karriär inom något arbete som kräver naturvetenskapliga och matematiska kunskaper. Han menar att det är värre att sakna goda språkkunskaper än att sakna goda mattekunskaper.
Johanna Strömberg som studerar matematik vid Universety of London skriver ett bra inlägg i debatten. Hon skriver att det är viktigt att ämnet matematik får stort utrymme i skolan och att alla bör studera ämnet relativt ingående eftersom att man omöjligt kan veta i ung år vilka kunskaper som man i vuxen ålder kommer att ha nytta av. Resonemanget att gemeneman inte behöver speciellt mycket kunskaper i matematik för att klara sig håller inte menar hon. Om detta är en sanning är det i såfall är onödigt att läsa i stort sett alla ämnen förutom svenska i skolan. Man klarar sig bra i livet utan att läsa tex historia och geografi lika väl som att man inte behöver några avancerade matematikkunskaper menar hon.
I skolan ska alla få möjligheten att bygga upp en kunskapsbas med många olika teoretiska riktningar så väl humanistisk, samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig. Allt är lika viktigt! Man ska inte befria eleverna från vissa teoretiska moment för att eleverna tycker att de är tråkiga eller svåra ....
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar