torsdag 14 februari 2013

Facebook som kommunikationsplattform mellan förskola och hem

På Kopparbergets förskola i Karlshamn har man börjat användasig av Facebook när man dokumenterar sitt arbete och inkluderar föräldrarna i arbetet. Emmie Törneryd och Pernilla Anderssno är de två förskolelärarna som står bakom idén. De har skapat en sluten grupp på Facebook och här får endast föräldrar till barnen samt personal och chefer gå med. Faccebook gruppen uppdateras löpande under dagen så att föräldrarna kan ta del av barnens vardag i både text och i bild. Fotografier av barn läggs ut (?!) på sidan. Föräldrar som är med i gruppen får skriva på ett avtal att de inte får sprida gruppens bilder på webben eller ladda ner dem för privat bruk (??) . Detta avtal har tagits fram för att föräldrarna ska känna sig trygga med att förskolepersonalen publicera bilder på barnen på Facebook (?!!?!).

Idén med att använda en plattform på internet för att öka och underlätta kommunikationen mellan förskola och föräldrar är bra.  Men att använda Facebook tycker jag är ett dåligt val. De som kommit på detta tycks sakna IT- och juridiska kunskaper. Det känns verkligen konstigt att låta föräldrarna skriva på ett avtal där de lovar att inte ta bilder från gruppen, med tanke på att det är Facebook som äger rättigheterna till bilderna, när man laddat upp dem där. Det hade varit smartare om man skapat en egen sida med inlogg, och utvecklat en app till smartphone som föräldrarna kunde ladda ner. Det är betydligt tryggare än Facebook.

Sedan kan man fråga sig hur förskolepersonalen har tid att sitta ute på Facebook och beskriva verksamheten och lägga ut bilder flera gånger om dagen. Finns verkligen tiden till detta projekt eller går det ut över barnen?

torsdag 7 februari 2013

Nej till elitsatsning för barn

SvD har i dag en debattartikel som tar upp problemet med elitsatsande barn. Stora namn inom idrotten som t ex Börje Salming och Thomas Fogdö har undertecknat artikeln, likaså medicinskt kunniga personer.

I dag kryper elitsatsningen allt längre ner i åldrarna. Jakten på den nya storstjärnan finner inga gränser. Tränares fixering vid att  få fram en ny OS stjärna och föräldrar som hoppas på att barnen ska bli rika på sin idrottskarriär (och därmed själva få en högre levnadstandard) har lett till att man i dag finner det naturligt att gallra bland 8-10 åringar ?! 
Denna ogynnsamma hets gagnar vare sig de mest talangfulla eller de som gallras bort. Det finns inget stöd i forskning att det skulle vara bra att göra denna tidiga utrensning.

Debattörerna vill nu att :
1. Riksidrottsförbundet ska stoppa allt stöd till klubbar som bedriver elitsatsning för barn under 12 år.
2. Sveriges kommuner bör ha en policy som inte tillåter att klubbar som bedriver elitsatsningar för barn under 12 år får tillgång till kommunens idrottsanläggningar.
3. Starta forskning som granskar elitsatsningar och deras hälsoeffekter på barn.
4. Starta en utbildning om hårt tränande barn och deras skador för läkare och andra som behandlar idrottande barn.
5. Höj tränarnas kompetens om barn och deras utveckling.
6. Rusta upp våra lekplatser och skapa miljöer för barns spontanidrottande.

Sunda och kloka ord tycker jag. Varför ska riksidrottsförbundet sponsra elitsatsning för några få utvalda? I stället bör man verka för att utveckla breddidrotten och ge så många som möjligt chansen att idrotta. Vill man bedriva elitsatsning borde man betala för den själv. T ex som tennisfamiljen Carnellos satsning på sönerna Elliot och Lancelot, som finansieras ur egen ficka.

onsdag 30 januari 2013

Sexistisk toasymbol på Tunaskolan i Luleå

På Tunaskolan i Luleå har man hängt upp en väggmålning utanför ett par toaletter, där man gjort om de vanliga symbolerna för herr och damtoalett och bilden föreställer istället pojksymbolen som tjukikar in på tjejtoan. Humor menar rektor Agneta Hedenström och övriga lärare på skolan. 14 åriga Astrid Johansson elev på skolan tycker det känns fel med väggmålningen och börjar i frågasätta den utifrån ett genusperspektiv på sociala medier.

I vilket parallellt universum lever Agneta Hedenström och övriga lärare på Tunaskolan i? Hur kan man finna något humoristiskt i en bild som föreställer en pojke som kollar på en flicka som går på toaletten? Hur kan man tycka det är lämpligt att hänga upp en sån bild på en skola ? Hedenströms pinsamma kommentar om att det är omöjligt att tjuvkika in på toaletterna på Tunaskolan är helt otrolig!? Tror man att denna diskussion handlar om hurruvida flickorna kan känna sig trygga när de går på skoltoan på Tunaskolan är man fel ute. Det handlar om hur en symbol kan ge uttryck för könsroller och förhärliga könens olika möjligheter.

Vad ger den här symbolen för bild av flickor och pojkar ? Flickor är passiva objekt som pojkar får titta på och någon man får behandla hur som helst. Pojkar har hög status och är aktiva, behöver inte följa några regler (är ju inte tillåtet att kolla in på tjejtoan), tar för sig och gör som de vill. Det här budskapet sprids på en skola där det går barn från åk 4 till åk 9. Hur kan det vara humor?

Bra jobbat av Astrid Johansson som vågade lyfta debatten! Det är ju bra att det finns någon som är mogen och genusmedveten på Tunaskolan. Tydligen är det 14 åriga elever och inte någon lärare eller rektorn. Pinsamt var ordet.

tisdag 29 januari 2013

Utomeuropeiska studenter ska betala för sin utbildning i Sverige

Hösten 2011 infördes regeln att internationella studenter utanför EU/EES och Schweiz skulle betala för utbildningen de bedrev på Sveriges universitet och högskolor. Detta förslag klubbades igenom juni 2010 av Regeringen och till grund för detta beslut låg propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter, prop. 2009/10:65.

Innan Sverige införde regler om att ta ut avgift för  internationella studenter lät man  människor bosatta i andra länder komma och bedriva högre studier på landets universitet och högskola helt gratis. I den bästa PK världen av rosa skimmer skulle detta gynna Sverige på lång sikt eftersom de utländsk "gratisstudenternas" förvärvade kunskaper kunde bidra till att utveckla landet. Man räknade alltså med att gratisstudenterna skulle lära sig svenska och stanna i landet efter avlagd gratis examen. Verkligheten har sett helt annorlunda ut. Studenter bosatta i andra länder har givetvis valt Sverige som utbildningsland just för att det är gratis ( varför betala för utbildning i sitt hemland när man kan få den gratis i Sverige?) och efter avlagd examen stack nästan 100% tillbaka till sina hemländer. Tar man del av intervjuer med internationella studenter som fått frågan varför de valt Sverige som utbildningsland blir svaret i stort sett alltid för att landet erbjuder gratis utbildning tillskillnad från andra länder. Man hade inte valt Sverige som utbildningsland om man varit tvungen att betala terminsavgift.

Slutsatsen är alltså att Sverige har gett bort studieplatser till utländska studenter, som utnyttjat systemet (vem skulle inte gjort det om man tjänade på det?)  för att få en gratis utbildning istället för att betala dyra pengar för samma utbildning i sitt hemland.

Man kan säga att Sverige konkurrerat med avgiftsfrihet och inte kvalitet.

Vad hände efter att de nya reglerna trädde i kraft hösten 2011? Ansökningarna har minskat kraftigt från tredjelandsstudenter och man räknar med att Sverige förlorat 9 av 10 av sina utomeuropeiska studenter. Pinsamma PK artiklar har dykt upp efter att dessa siffror har redovisat, där man anser att de nya reglerna borde rivas upp, eftersom de internationella studenterna (som sticker tillbaka till sina hemländer efter avlagd examen) stärker den internationella miljön och mångfalden på lärosäterna i Sverige. Inte hållbart argument! Låt avgiften vara kvar, och satsa på de få men högpresterande internationella studenterna som väljer Sverige som utbildningsland trots att det är avgift.

Sverige bör konkurrera med kvalitet inte avgiftsfrihet.

Andra artiklar i ämnet:
SR 1   SR 2  DN 1  DN 2  SvD 1  SvD 2



 

Jävla vitskallar! Om svenskar bosatta i Spanien

Radiodokumentären Jävla vitskallar! skapades av Daniel Velasco och sändes för första gången år 2003. Den handlar som svenskar som valt att bosätta sig i Fuengirola på costa del Sol i Spanien. Dokumentären visar på hur svenskar saknar intresse för att lära sig språket (spanska) och ta till sig spansk kultur och traditioner och bosätter sig i områden där endast svenskar bor och mycket av det svenska finns representerat så som svensk skola, svenska restauranger osv.

Dokumentären tar alltså upp invandring och segreation, där svenskar är invandrargruppen och är föremål för segreation. Man kan väl dra slutsatsen att det inte är så lätt att lämna sitt hemland och fullt ut annamma en annan kultur. Vilket man bör ha i åtanke när svenskar gnäller på alla invandrare i Sverige att de bor i segregerade områden, inte lär sig svenska och har svalt intresse för svenska traditioner.

Så här säger Carola som är en av dom 25 000 svenskarna på Costa del Sol.
- När jag bodde i Sverige var jag jätteirriterad på invandrare som inte lärde sig svenska. Nu är jag exakt likadan själv, jag kan inte ett ord spanska.

Det är lätt att döma andra utan närmare reflektion över ens egna val i samma situation...

lördag 26 januari 2013

Jan Helin gillar olika?

När Sverigedemokraterna kom i riksdagen efter valet 2010 startade Aftonhoran.. eller jag menade Aftonbladet  en antirasistisk kampanj som hette Vi gillar olika. Symbolen för kampanjen är en vit hand med texten vi gillar olika. Lite lagom PK så där.  Jan Helin, chefredaktör och VD på Aftonbladet skrev ett blogginlägg med namnet: Därför gillar vi olika, för att ta avstånd från Sverigedemokratera och den växande rasismen i Sverige. Detta blogginlägg, eller snarare ett av kommentarsvaren Helin gjorde kom att bli omdiskuterat efteråt. Följande kommentar gjorde signaturen "Leif" på Helins blogginlägg :

1.      leif
19 september, 2010
09:27
Jag vet inte vilken planet redaktören bor på. Själv bor jag i ett område med många invandrare och det är allt annat än sörgårdsidyll det vill jag lova. Självklart skall man inte dra alla över en kam. Fakta är dock att vi 2009 tog emot drygt 100 000 människor, det vill säga som en medelstor svensk stad. Flertalet kom från Irak, Somalia samt Afghanistan. Flertalet är analfabeter, man klupmar ihop sig med sina landsmän, vilket jag kan förstå, i enklaver där man inte behöver lära sig svenska eller hur sverige fungerar. Jag erbjuder redaktören att byta boende med mig en månad, antar att han bor i innerstan eller ett ”svenskt” villaområde.

 och så här svarade Jan Helin:


§  Jan Helin

19 september, 2010

09:40

Hej Leif. Jag bor i ett villaområde som är lika homogent som de enklaver du beskriver. Vi hålls ihop av att vi jobbar mycket, lägger sjuka pengar på bilar och resor, har fina trädgårdar som vi inte hinner sköta och kan varenda avsnitt av Solsidan. Det är vanligt i hela världen att människor som är lika vill bo nära varandra. Och ofta är det saker som jobb och intressen som gör att man gillar varandra. En del gillar bara de som är av samma etnicitet som en själv. Jag är inte så upprörd över det. Jag är upprörd över de som menar att just deras svenskhet måste gälla för alla. Så menar till exempel Sverigedemokraterna. Därför gillar jag olika.

Till att börja med bör sägas att Aftonbladets chefredaktör "bor på planeten" Äppelviken, vilket är en vit öfverklassplanet  med få invandrare. Jan Helins visar i sitt svar till Leif den klassiska arroganta PK- attityden till invandring och mångfald som de högre samhällsklasserna har.  Invandring är bra, det berikar Sverige på många sätt, MEN invandrarna ska hålla sig i sina områden och inte göra intrång i den vackra vita svenska medelklass/överklass idyllen där man själv bor. Detta svar är i mina ögon sett väldigt motsägelsefullt mot blogginläggets budskap. Människor får gärna vara olika, så länge deras olikheter inte påverkar dig och din vardag.  Nej herr Helin, ditt blogginlägg och ditt kommentarsvar är pinsamt. 
Lev som du lär Jan Helin så blir du mer trovärdig.

fredag 25 januari 2013

Förändra resurstilldelning till högre utbildning

Det nuvarande systemet för resurstilldelning till högre utbildning inrättades 1993. Systemet innebär att lärosäterna får resurser utifrån hur många som studerar på heltid samt hur många akademiska poäng som avklaras. Detta system bidrar till att man godkänner så många som möjligt för att lärosätet ska få maximal vinst. Fokuset flyttas från kvalitet och höga krav,som borde vara ett signum för högre utbildning.

Svenskt Näringsliv kritiserar dagens system och lägger fram ett nytt förslag på hur resurstilldelningen borde fördelas. Man föreslår att man ska utgå ifrån 4 kriterier istället för som det såg ut förut, endast 2. Dessa är:
  • Studentens val: Vad man läser för något ska spela in hur mycket pengar ett lärosäte får.
  • Examen: Ju mer avancerade kurser och ju högre akademisk examen studenten tar ut ska ligga till grunden för hur mycket pengar man får.
  • Etablering: Man får resurser utifrån hur många studenter som får relevant arbete utifrån sin examen.
  • Kvalitet: Utvärderad kvalitet ligger till grund för resursfördelning.


Svenskt Näringslivs förslag är mycket intressant. Många sätt skulle det bli en förbättring om systemet reformerades i den riktningen. Samtidigt måste man tänka på att alla system har sina för- och nackdelar. Jag har svårt att se hur det nya systemet skulle täppa till problemet med universitetslärare som sätter glädjebetyg. Får man resurser utifrån hur svåra kurser och hur hög examen studenten tar ut, kvarstår frestelsen att sätta godkänt utan att man förtjänat det, så högskolan får mer pengar.

Det står dock klart att något måste göras innan universiteten och högskolorna helt tappar det akademiska fästet. Svenskt Näringslivs förslag är ett steg i rätt riktning. Man måste tänka kvalitet istället för kvantitet, annars kommer högre utbildning att urholkas helt i Sverige...