söndag 24 mars 2013

Tv-programmet Idol ur ett genusperspektiv

TV-programmet Idol sändes i Sverige mellan åren 2004-2011. Efter ett uppehåll år 2012, står det nu klart att det blir ett Idol 2013 (i år). Programmet har upplägget att det först är några auditiontillfällen där en jury gallrar bland de sökande, och de som gått vidare får sedan delta i några kvaltillfällen för och vinnarna får sedan tävlar i veckofinaler tills det bara återstår två som gör upp om att bli årets idol och får ett skivkontrakt.

Idol har under tiden det sänts varit omdiskuterat av många anledningar. En av dem är genusaspekten. Både i kvaltävlingarna och i veckofinalerna har tjejerna haft det svårare att gå vidare, och det har sett lika ut i varje säsong.  Detta tycker man är skandal i PK-landet Sverige, för att det är orättvist mot de talangfyllda tjejerna som åker ut. Många tror att denna ”tjejslakt” sker på grund av att de som tittar på programmet är unga tjejer som röstar på söta killar. De som röstar väger oftast inte in musikalisk talang, utan röstar efter hur söt deltagarna är och vilket kön deltagaren har. De kvinnliga deltagarna blir alltså inte bedömda efter deras kompetens (musikaliska förmåga) utan efter sitt kön.  Man är ingen söt kille som drar åt sig röster, och det är så orättviiist!
Tv 4, som håller i produktionen har under flera år grubblat på hur programmet ska bli mer jämställt och år 2011 trodde man att man hittat det ultimata upplägget för kvalet. I stället för att låta varje kvalprogram innehålla deltagare av båda könen som man tidigare gjort valde man att låta tjejerna och killarna tävla i separata program och på så sätt få exakt lika många tjejer och killar till veckofinalerna. Tyvärr blev tjejerna inte nöjda med det heller, för att man hävdade att det var ”tjejerna år” 2011, dvs att det fanns fler duktiga tjejer än killar i årets startfält.  Vilket betydde att tjejerna ansåg att konkurrensen var större mellan dem än mellan killarna, och det betydde att duktiga tjejer skulle komma att missa finalen för att mindre talangfyllda killar fick en finalplats.  

Det är inte lätt att vara lättkränkt tjej. Snacka om gnälliga deltagare. TV 4 ändrar upplägg, och använder sig av kvotering för tjejernas chanser ska öka. Sen blir man missnöjda eftersom kvoteringen inte gynnar den egna gruppen. Idol-juryn har wildcards som ska dela ut och man tänker så här när man ska bestämma vem som ska få dem:

– Det kan ju hända att vi väljer fyra tjejer, säger Anders Bagge, 43
 
– Jag tror inte att vi kommer att välja två killar och två tjejer på fredag. Den diskussionen var över redan i dag. Det skiter vi fullständigt i. Nu måste vi vara rättvisa och skita i kön, säger Bard.

Man ska alltså strunta i kön och endast fokusera på kompetens när man ska del ut wildcarden. Det känns rätt så komiskt hela situationen.  Svensk dubbelmoral när det är som bäst !

Å ena sidan ska man försöka kvotera in fler tjejer i finalen, å andra sidan ska man dela ut wildcard utifrån kompetens och inte kön. Allt för att gynna de kvinnliga deltagarna i tävlingen. Detta är Sverige år 2011. Är det någon som är förvånad?


Aftonbladet   SvD    Metro

Hudfärg avgörande för vilken buss man placerades i

Passagerare som skulle ta bussarna till Eckerölinjens båtar som åker mellan Grisslehamn och Åland blev tidigare i veckan uppdelad i olika bussar baserad på vilken etnicitet de hade. De som såg svenska ut hamnade i en buss och de som hade utländskt utseende hamnade i en annan buss. Samer Chatil och hans sällskap var en av dem som råkade ut för detta och de säger att de är besvikna och kränkta för att de hamnade i en buss med endast invandrare.

Eckerölinjens VD Tomas Karlsson tog chauffören ur tjänst när han fick kännedom om händelsen och menar att företaget inte står bakom detta utan att det är ett beslut från enskild chaufför. Chuffören som heter Bengt Backman, försvarar sig med att det inte var rasistiskt utan han ville möta sina kunders önskemål.  Sedan länge har främst Eckerölinjen haft problem med så kallade "snusligor" som åker på färjorna till Åland för att köpa billigt snus. Medlemmar i snusligan anses som störande för övriga resenärer och det har inkommit många klagomål. Bengt Backman lät helt enkelt snusligans medlemmar sitta i en egen buss, och placerade även andra människor med utländskt utseende i bussen, trots att de inte tillhörde den stökiga snusligan. Inte helt PK med andra ord.

Det här är helt fel sätt att agera mot de så kallade snusligorna. Sedan länge har man diskuterat hur man ska få bort problemet med snusligorna /snus-turkarna som handlar allt snus på Eckerölinjens båtar. Man har talat om att göra speciella taxfree-snusburkar som ser annorlunda ut än de vanliga burkarna som säljs i butikerna. Försök kom till ett beslut och sjösätt detta istället för att göra rasistiska insatser som inte hör hemma i ett moderna samhälle!

 

 




 

fredag 22 mars 2013

Svenska skolsystemet och segregationen

SR , lärarnas nyheter och DN berättar om att internationella experter varnar för farorna med den extrema valfriheten i svenska skolsystemet. Man menar att friskolereformen från tidigt 90-tal bidrar till att öka segregationen. Utifrån en undersökning om vilket motiv som ligger bakom skolval hos svenska familjer har man kommit fram till att medelklassen väljer bort skolor med blandad social och etnisk sammansättning.

Jag höjer ett ögonbryn när jag läser detta. Svenska skolsystemet har väl alltid varit en bidragande faktor till det segregerade svenska samhället?!

Känns lite överdrivet att börja ropa fara för ökända gettofierade skolor som inga medelklassbarn vill går på. Sämre och bättre skolor har alltid funnits i Sverige. Skolor med dåligt rykte har alltid ratats av högutbildade medelklassfamiljer! Före valfriheten var man bara ytterst noggrann med valet av bostadsadress. Eftersom vissa mer attraktiva skolor krävde en viss bostadsadress, flyttade medelklassfamiljerna helt sonika till det området.
Inget är nytt under solen.

måndag 18 mars 2013

Flicka med kromosomfel nekades leka i IKEA:s bollhav

Den 15 maj 2009 var Annica Nordin på IKEA i Malmö tillsammans med sina två barn. Annicas  5 åriga dotter Filippa som har en ovanlig kromosomfel ville leka i varuhusets bollhav, men på grund av sitt handikapp nekades hon tillträde till bollhavet. Personal och chef hänvisade till säkerhetsskäl när de sa nej.

Jag har aldrig blivit så kränkt. Alla andra barn var välkomna, men inte mitt barn, säger Annica Nordin.

Annica Nordin kände sig alltså kränkt och ansåg att Filippa blivit utsatt för diskriminering på grund av sitt handikapp och DO anmälde IKEA i Malmö som lade ner fallet. Istället togs det upp i tingsrätten och IKEA fick rätt. Familjen drev fallet vidare till hovrätten som i dag (20130318) slog fast domen.

I dag känner man sig kränkt och diskriminerad för minsta lilla. Hade det inte varit värre om de sagt ja till Filippa och hon hade skadas i bollhavet, då hade ju mamman blivit kränkt på grund av det?! Det är dock synd om den lilla flickan som tvingades höra att hon nekades tillträde till bollhavet på grund av sitt funktionshinder.  Det kanske hade varit på sin plats att modern ring till IKEA i Malmö innan familjen åkt dit för att höra om det kunde vara några problem att få vara i bollhavet om man har ett handikapp? I dag har man bara rättigheter och inga skyldigheter.


DN 1   DN 2   GP   SvD 1   SvD 2    SvD 3    Sydsvenskan 1   Sydsvenskan 2     Sydsvenskan 3

Jonas Hassen Khemiri: Bästa Beatrice Ask

Justitieminister Beatrice Ask står bakom det hårt kritiserade projektet Reva, och anser att det är berättigat att människor med utländskt utseende stoppas för id-kontroll, eftersom syftet är gott, dvs polisen kan utvisa människor som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Författaren Jonas Hassen Khemiri svarar på Asks uttalande genom att skriver ett öppet brev, Bästa Beatrice, som publicerades i DN. Här redogör han hur en person med utländskt utseende kan uppleva det att bli negativt särbehandlad på grund av sitt icke-svenska utseende. Det är en mycket välskriven text.

Artikeln, Bäste Beatrice har blivit väldigt uppmärksammad. Den är DN:s mest delade artikel genom tiderna. Frågan är hur denna text emottagits om den handlat om en kvinna som växt upp i ett samhälle som ansåg henne mindre värd på grund av sitt kön? Hade texten mottagits så positivt av folket?

Antagligen inte. Att ta på offerkappan kan vara gynnsamt för vissa grupper i samhället, men inte för alla. Varför?  
 
 
DN   SvD 1  SvD 2

fredag 8 mars 2013

Män, kvinnor, högskoleprovet och läkarprogrammet

I takt med att betygsinflationen ökar, får högskoleprovet en allt större betydelse för att komma in på universitetsutbildningar, speciellt på prestigeutbildningar som läkarprogrammet. Kvinnor får i snitt lägre poäng än män på högskoleprovet och kan därmed gå miste om en åtråvärd plats på en prestigefull utbildning, trots bra betyg.

Professor Christina Cliffordson konstaterar att:

/.../högskoleprovet gynnar svenska män ur socialgrupp 1. De gör provet i högre grad än kvinnor och gör det ofta flera gånger. Då lär de sig provets upplägg vilket ger utdelning i högre poäng, och fungerar som en genväg in på högskolan.
Det är väl inte orättvist att männen får högre resultat än kvinnor utifrån det faktum att män gör provet fler gånger och lär sig strukturen och därmed får högre poäng? Man måste våga gå genvägar i systemet. Är högskoleprovet ett sätt att nå en studieplats får man inte vara rädd att utnyttja den möjligheten. Det är väl upp till var och en att göra de förberedelser som krävs för att få ett bra resultat som är konkurrenskraftigt? Vill man gärna gå läkarprogrammet kanske man bör lägga tid på att få ett bra resultat på högskoleprovet oberoende om man är man eller kvinna.

Högskoleprovet är mycket bättre att använda sig av än lottning, eftersom ett prov ger alla lika förutsättningar.

DN artikeln om den 19 åriga Milly Tran som tvingats läsa läkarprogrammet i Göteborg istället för i Stockholm eftersom hon inte förstått vikten av goda resultat på högskoleprovet, är jättepinsam. Tjejen han bara göra hp TVÅ gånger och hennes betyg i kombination med "dåligt resultat" på högskoleprovet ledde till att hon fick studera i Göteborg istället för i första hands valet Stockholm. Okej... ? Vad är problemet här? Hon får ju läsa till läkare? Men inte i den stad hon tänkt sig.

lördag 2 mars 2013

Flickor ska pyssla och pojkar ska bowla?

Inför sportlovet 2013 skickade fritids på Engelbrektskolan i Borås, hem ett dokument med vilka aktiviteter som erbjöds under den kommande lovveckan. Onsdag den 13 /2 såg planerna ut på följande sätt: Flickorna pysslar inför Alla hjärtans dag. Pojkarna spelar bowling /.../

Både föräldrar och barn blev upprörda. Några barn kände sig orättvist behandlade eftersom de föredragit att gjort den andra aktiviteten. Föräldrarna ifrågasatte att aktiviteten var könsuppdelad. Enligt personalen var det en miss i kommunikationen. Det var nämligen tänkt att flickorna skulle få åka och bowla på påsklovet. Sanning eller efterkonstruktion ?

Denna något uppförstorade händelse är intressant tycker jag. Det känns märkligt att inte fritidshemmet hade bättre kommunikation med barnen och föräldrarna. Något märkligt att endast en grupp fick bowla på sportlovet. Delar man upp en aktivitet på två gånger pga för stor barngrupp kanske man borde låta den andra gruppen bowla dagen efter och inte nästa lov? Detta tycker jag tyder på att det är en efterhand konstruktion att flickorna skulle få bowla på påsklovet.

Arbetar man med barn borde man veta att det är otroligt viktigt att tydligt förklara varför aktiviteter läggs upp på ett visst sätt, eftersom barn ofta ropar orättvist om de känner att andra barn får fördelar jämfört med dem. Man bör som vuxen vara extremt tydlig i kommunikationen i denna typ av situationer. Sedan det faktum att man väljer att göra aktiviteten könsuppdelad borde man förklarat motivet till för föräldrarna.

Sedan kanske det var lite överdrivet att gå ut i media med denna händelse. Detta hade man kunna löst mellan föräldrar och skolan.

BT  Expressen  gp  Skånskan  p4