tisdag 9 april 2013

Sjuksköterskeyrkets låga löner

Då och då blossar debatten om sjuksköterskors lön och löneutveckling upp. Många inom yrkeskåren är missnöjda över den låga lönen eftersom yrket kräver högskolestudier och man har ansvar för människoliv.  Man skulle kunna tro att en eventuellt speciallisering skulle kunna ge en möjlighet till lönelyft, men ibland kan det straffa sig eftersom du hamnar i lägsta lönekategorin för nyexaminerade specialistsjuksköterskor. 

I dag kan ingångslönen vara så låg som 21000 kr på många ställen i landet och möjligheten till god löneutvecklingen är nästan obefintlig. Röster höjs för att ingångslönen ska vara 24000 kr.

Några chefer försöker lugna sina anställda sjuksköterskor genom att berätta att sjuksköteskeyrket är ett kall och att det inte är lönen som ska vara den främsta drivkraften utan den goda gärningen man gör. Man får räkna med låga löner om man väljer sjuksköterskeyrket. Pinsamt argument som kanske fungerade på 1800-talet. Egentligen handlar de låga lönerna om att skjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke och därmed har yrekt låg status och lönerna är låga.

Det är stor sjukaköteskebrist i landet i dag och den kommer att öka. Det kanske är dags att vakna och inse att om man ska locka människor till sjuksköterskeyrket krävs det att man erbjuder skäliga löner och inte att man predikar att yrket är ett kall!

Artiklar i urval:

DN 1   DN 2   DN 3   DN 4  GP   Sveriges radio   SvD 1  SvD 2  SvD 3  SvD 4
 

söndag 7 april 2013

Mats Wilander sågar svensk tennis

Svensk tennis är inte vad den en går var. Under 70- och främst 80-talet var Sverige en framstående tennisnation med stjärnor som Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg. Sedan dess har det gått ut för, och i dag ligger den bäst rankade svenska tennisspelaren på plats 400.

Tidigare tennisproffset Mats Wilander ger sin bild av varför Sverige misslyckas med att få fram nya tennisstjärnor:

– De unga har det alldeles för bekvämt. Det är ett land under socialistisk dominans där staten tar hand om allt. Alla familjer har en eller två bilar, bra boende, platt-tv, datorer, internet och så vidare. Allt finns där, bara genom ett klick, säger Wilander, och menar att ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis.
– I tennis måste du själv lyfta på röven. . . Sverige har inte längre några tennisstjärnor eftersom de låter sina ungdomar bli feta, säger Wilander.

Dubbelfel Wilander. Den här argumentationen måste var den svagaste jag har läst på länge. Socialismen hade kopplat ett rejält grepp om Sverige under tennisens storhetstid, så problemet lär ju knappast ligga där.
Att han anse att Sveriges höga levnadsstandard med bra boende, bil och bra levnadsvillkor för alla leder till att Sverige inte får fram några tennisspelare, är bara naivt och verklighetsfrånvarande. Knaprare livsvillkor och sämre levnadsstandard för större delen av befolkningen leda till att Sverige fick fram bra tennisspelare?  Nja tror inte det. Frånvaron av tennisstjärnor kan bero på att det är större utbud av idrotter i dag än förr och talanger som eventuellt hade blommat ut inom tennisen  gör det inom andra idrotter istället. Tennis är en dyr sport som det krävs att man har välbärgade föräldrar för att man ska kunna satsa fullt ut, vilket också leder till att färre väljer denna sport.

Den tekniska utvecklingen har gått framåt enormt sedan 80-talet och i dag finns datorer med internetuppkoppling, TV apparater med mängder av TV-kanaler, smarta mobiltelefoner i många svenska hem, det går inte att förneka. Men en sen då? Allt handlar inte om idrott, man kan ha andra intressen än att slå på tennisbollar?!

 Dock ligger det något i hans uttalande: ingen orkar offra sig så som det krävs för att bli bra i en sport som tennis. Intresset för olika idrotter, alltså inte bara tennis är mindre i dag än det var förut och i och med att antalet utövare minskar, så minskar även möjligheterna till att få fram någon stjärna. I dag finns det så många fler möjligheter att lyckas i livet än att bli bra på idrott, så många väjer att lägga sin energi på att annat.
Och slutligen Mats Wilander, vad spelar det för roll om Sverige inte får fram några tennisstjärnor? Är det inte viktigare att det finns en bredd, med många utövare som ser tennis och andra idrotter som sina fritidsintressen. Och att barn och ungdomar istället satsar på att bli något som samhället har mer nytta av? T ex att utbilda sig till läkare, lärare eller undersköterskor? Jag tror samhället har mer glädje av 10 000 utbildade undersköterskor än 1 tennisproffs...

fredag 5 april 2013

Högläsning i hemmet har minskat de senaste 30 åren

Högläsning är viktigt för barns språkliga utveckling det visar forksning. Sedan 1984 har man gjort mätningar på hur många familjer som dagligen läser högt för sina barn, och resultatet över tid visar en skrämmande utveckling, då många familjer i dag väljer bort högläsningen.  År 1984 var det 80 % av barnen i Sverige som fick böcker lästa för sig dagligen, år 2003 var det 74% och år 2012  så lågt som 35%. Tiden man avsätter för högläsning har också minskat, år 1984 var det 30 minuter och år 2003 hade lässtunden förkortats till 15 minuter.   

Högläsningen minskar i takt med läsförståelsen sjunker hos svenska barn och ungdomar. En bidragande faktor till att barn i dag har problem med läsförståelse kan bland annat bottna i minskad högläsning hemma under de tidiga åren i livet. Högläsning ger bred språklig stimmulans. Där barn bland annat lär sig läsa mellan raderna genom att ställa frågor, får större ordförråd och får bra språkkänsla.
Varför har högläsningen minskat?  En bidragande faktor kan vara att dagens samhälle är mer stressigt än tidigare och mer statusinriktat där föräldrar har skyhöga krav på sig att köpa fina statusprylar till sina brn. I denna hets blir det lätt att man glömmer barnen intellektuella behov och låter dem titta på TV eller spela tv eller dataspel, istället för att t ex läsa högt för dem. Det kan även handla om ren okunskap hos dagens föräldrargeneration. Man underskattar vikten av böcker och litar helt på att barns kontakt med språket genom datoranvändande är tillräckligt för att deras språkutveckling ska gå framåt. Vilket är helt fel!

Det inte överrakande att den senaste undersökningen från 2012 visar att det är främst högutbildande föräldrar som förstår vikten med högläsning. Denna skillnad fanns inte för 30 år sedan.
Det är dags att ta detta problem på allvar! Tätare undersökningar om föräldrars högläsningsvanor borde göras och utifrån dessa borde man sätta in stödåtgärder.  

SvD 1  SvD 2  DN  Sveriges radio  Skånskan  GP  Lärarnas nyheter

 
 

onsdag 3 april 2013

Ska kamphundar förbjudas i Sverige?

Attacker från så kallade kamphundar är ett problem i Sverige. (Till kamphundar räknas raser som pitbullterrier, bullterrier och Rottweiler. ) Vissa politiker vill förbjuda vissa hundraser som räknas till kamphundar. Frågan är om det är rätt väg att gå? Uppnår man den önskade effekten; färre attacker och ökad trygghetskänsla för medborgarna, genom att lagstifta ett förbud mot vissa hundraser?

I Danmark har man sedan 1 juli 2010 förbjudit hundraser som räknas till kamphundar. Det har gått nästan 3 år sedan denna lag infördes, men den har inte gett någon som helst effekt. Det sker lika många attacker som innan lagen infördes.
Sverige borde lära sig av vad som hänt i Danmark. I stället att se det största problemet i själva hunden borde man problematisera ägandet av kamphundar istället. Det borde ställa högra krav på ägarna, än vad det görs i dag. Att förbjuda vissa hundraser är inte rätt väg att gå tror jag. Man måste hitta andra vägar för att stoppa problemen, t ex genom obligatoriska hundkurser som leder till hundlicens, för blivande ägare. Denna licens ska kunna dras tillbaka om hunden missköter sig, och detta leder alltså till att just denna ägare inte får ha en kamphund. Det är bättre att förbjuda olämpliga hundägare än att förbjuda vissa hundraser!
 
Artikar i urval:
















måndag 1 april 2013

Dagens studenter, 90-talisterligger på 13- årings nivå

Ebba Lisberg Jensen, universitetslektor och programkoordinator vid Malmö högskola berättar i tidningen Universitetsläraren att hon anser att universiteten behöver en ny utbildningsstrategi eftersom dagens studenter ligger på 13 åringsnivå både inlärningsmässigt och språkligt. Hon berättar om situationen på Malmö högskola, där många studenter har svårt att förstå både muntliga och skriftliga instruktioner och inte kan läsa och skriva t ex vet många inte att en mening börjar med en versal och avslutas med punkt.  
Hon menar att de senaste tolv årens utbildningssystem resulterat i att den högre utbildningen nu har att hantera en epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter.

Svenska gymnasier släpper igenom elever som inte är funktionellt skriftspråkliga och därmed möter stora svårigheter i sina högskolestudier.
Lisberg Jensen lyfter fram två centrala problemområden till dagens svaga studenter, och dessa är utbildningssystemet och curlingkulturen. Detta håller jag med henne om. Idag ställs det minimala krav på ungdomar i skolan, katederundervisningen är så gott som borta och ”korvstoppningskunskap” undviks så ofta det går. Eftersom konkurrensen om elever är hårda mellan skolorna (fria skolvalet), sätter man glädjebetyg trots att elever inte har goda språkkunskaper då man är rädda för att eleverna byter skola och därmed missar den egna skolan vinster. Detta leder till att studenter med svag kunskapsbas men med toppbetyg kommer in på universiteten och presterar därefter. Det faktum att dagens barn och unga blir södercurlade bidrar också till att de inte presterar bra. Många studenter är inte vana att stöta på problem och känner sig kränkta om de får underkänt på en tenta eller måste komplettera en skriftlig uppgift  
Vem är förvånad över att det ser ut så här i dag? Det är klart att avsaknad av kunskapsauktoriteter i skolan samt ett konkurrensbaserat skolsystem som leder till betygsinflation i kombination med dagens curlingkultur får konsekvenser för det uppväxande släktet?! Det är dags att vända detta sjunkande skepp!  

Kritiken på dagens universitetsstudenters språk är inte ny. I januari i år gav nio personer verksamma på historiska institutionen på Uppsala och Linköping universitet sin bild av dagens studenters språkförmåga, läs här. Mitt blogginlägg om den artikeln kan du läs här.  


SULF   Metro   Ystads allehanda   Sveriges radio 1   Sveriges radio 2



 

 

 

 

torsdag 28 mars 2013

Sur skadad svan stoppade tågtrafiken i 1 timme

På morgonen den 27 mars stoppades all södergående tågtrafik från Stockholm i nästan en timme. Anledningen var vare sig växelfel eller självmord, utan det var en skadad sur svan som gick på  tågrälsen på Årstabron. Personalen vågade inte gå fram till den för att försöka locka bort den från spåret, så istället ringde man viltjouren som kom dit och avlivade svanen.  Sedan började trafiken rulla igen, med vissa förseningar som följd pga det längre tågstoppet.

En skadad sur svan stoppar alltså tåg- och pendeltågstrafiken i en timme under morgonens rusningstrafik? Hur kan det ta en timme att lösa ett så enkelt problem? Om det inte fanns risk för tågurspårning är det märkligt att lokföraren och tågpersonalen inte klarade av att fatta ett eget beslut beräffande vad de borde gjort åt problemet...

PK Sverige 2013.

 Artiklar:
 http://www.dn.se/sthlm/sur-skadad-svan-stoppade-tagtrafik

http://www.skanskan.se/article/20130327/TTINRIKES/303279967/-/sur-skadad-svan-stoppade-taringgtrafik

http://www.di.se/#!/artiklar/2013/3/27/arg-svan-stoppade-tagen/

Sveriges nya sedelserie som införs 2015-2016

År 2008 beslutades det att Sverige skulle få en ny sedel- och myntserie, år 2015-2016 kommer de nya sedlarna och mynten ut. Bland annat ska motiven bytas ut och 2011 presenterades det vilka tema sedelserien skulle ha och vilka som skulle pryda de nya sedlarna.
Riksbanksfullmäktige har valt personer som gjort positiva och viktiga kulturella insatser under 1900-talet. Vi tror att de nya motiven på ett positivt och representativt sätt speglar det svenska kulturarvet och olika delar av Sverige.
De nya sedelmotiven blir:
  • 20 kr– Astrid Lindgren
  • 50 kr– Evert Taube
  • 100 kr – Greta Garbo
  • 200 kr – Ingmar Bergman
  • 500 kr – Birgit Nilsson
  • 1000 kr – Dag Hammarskjöld
De nuvarande sedelmotiven utgår från kungligheter samt internationellt kända svenskar som verkade inom kultur och vetenskap. Dessa är:
  • 20 kr – Selma Lagerlöf
  • 50 kr – Jenny Lind
  • 100 kr – Carl von Linné
  • 500 kr – Karl XI
  • 1000 kr – Gustav Vasa
Motiven på sedlarna har betydelse för att uttrycka nationella värden och symboler. Nuvarande sedelserie fokuserar främst (i mina ögon) på att lyfta fram överhet, makt, auktoriteter och akademisk bildning. Kungarna (Gustav Vasa och Karl XI) ger uttryck för överhet, makt och auktoritet och främst Carl von Linné och Selma Lagerlöf kan ses som en symbol för kunskapsauktoritet. Gemensamt för alla 5 personerna är att de kommer från borgerliga hemförhållanden och hade goda förutsättningar att lyckas.
Den nya sedelserien fokuserar mer på folklighet och genus. Alla personerna är kända och uppskattade av en bred publik i Sverige och även internationellt, och överlag beror inte berömmelsen på akademiska meriter eller på några auktoritära bedrifter utan för att de ”underhållit” folket. Självfallet finns det undantag, symboler för kunskapsauktoritet återfinns även hos några av personerna i den nya sedelserien, t ex Dag Hammarskjöld. Precis som den nuvarande sedelserien så har alla utom en gemensamt att de kommer från privilegierad hem som gynnat deras möjligheter att utvecklat sina talanger. Endast Greta Garbo kommer från ett arbetarhem.

Synen på vad som bidrar till nationell identitet och symboliserar i Sverige har förändrats. Olika estetiska färdigheter lyfts nu fram medan akademiska prestationer och auktoritet ses som mindre viktigt. En sak är den samma från både nuvarande och kommande sedelserie, personerna på sedlarna har i stort sett liknande socioekonomisk bakgrund, där de är uppvuxen i en miljö som stimulerat och förädlat deras talanger och hjälpt dem att nå denna berömmelse det fick i sitt liv.  

Artiklar i urval: