lördag 8 september 2012

Låt extern part rätta nationella proven

I DN berättas det om en färsk undersökning som visar att friskolor sätter högre betyg på nationella proven än kommunala skolor. Det är inte ett faktum som är speciellt överraskande tycker jag. I dag råder de inflation i betygsättning, att få högsta betyg är inte lika mycket värt som det var för 20 år sedan. Den här utvecklingen beror givetvis på att friskolorna fått fäste i Sverige och måste locka till sig elever med alla metoder som går.  

En lösning på att få en mer rättvis rättning av nationella proven är att låta en extern part göra rättningen och sätta betygen, vilket artikeln tar upp. Det skulle kosta mycket pengar, men samtidigt kanske det skulle vara värt det? Svensk betygsättning har spårat ur, och något måste göras.  Var och varannan unge går ut gymnasiet med högsta betyg dag, vilket skulle ha varit omöjligt för 20-30 år sedan.

I Finland, som jag anser borde vara en förebild för Sverige i skolfrågor, har man en central funktion som rättar vissa prov. Varför skulle inte detta vara möjligt i Sverige? Vad är det för mening med att genomföra nationella prov i Sverige, om det inte finns någon rutin för att kunna rätta dessa på ett likvärdigt sätt i hela landet oberoende om barnen går i fri- eller kommunalskola?
 
 

Varför provoceras vi av familjen Carnellos tennissatsning?

Tennisfamiljen Carnello, bestående av mamma Mona, pappa Peter och deras söner Elliot (född 1995-04-26) och Lancelot (född 2001) har uppmärksammats av media i två olika omgångar. Första gången var 2008, när storebror Elliot hoppade av skolan och började satsa på allvar och nu senast år 2011, när lillebror Lancelot följer storebrors fotspår. Barnen har lämnat Sverige och Lancelot som var 10 år, 2011 hade skickats till en tennisakademi i Florida där han la ner 20 timmar i veckan på att träna och spelar matcher i tennis.

Familjen Carnellos tennissatsning på sina söner har väckt stor uppmärksamhet i Sverige. Vissa menar att det är bra att göra en egen satsning, eftersom resurserna är så knappa i de Svenska tennisklubbarna, väldigt många höjer dock sina kritiska röster mot familjen. Man menar att det är barnmisshandel att driva barnen så hårt, och att de förlorar sin barndom. Många tycker att föräldrarna lever ut sina drömmar genom sina barn och att det är föräldrarnas dröm att barnen ska bli bäst i världen på tennis och inte dem själva.
När man läser intervjuer med lille Lancelot märks det verkligen att han inte lever i en verklighet som andra barn gör. Han har tidigt vant sig med att umgås med vuxna och vet hur man ska socialisera och vika svar han ska leverera till journalisterna som frågar om hans satsning.

Runt om i Sverige har det skapats en debatt kring familjens satsning. Varför är idrottssatsningar ett så känsligt ämne i Sverige? Hade det väckt lika stor uppmärksamhet om pojkarna varit skickliga violinister eller pianister, alternativt varit naturbegåvningar inom språk eller naturvetenskap? Tänk om artikeln i DN hade hetat: ”Jag ska bli en framgångsrik forskare ” istället för Jag ska bli världens bästa tennisspelare  och artikeln i SvD med rubriken  Lancelot 10 drog till usa för att bli bäst hade handlat om att Lancelot varit jätteintresserad av fysik och att föräldrarna inte tyckte att den svenska skolan höll måttet, så de lät honom gå i en amerikansk skola för att kunna utveckla sitt intresse för fysik. Jag har svårt att tänka mig att någon hade reagerat, men när det kommer till idrott blir det känsligt.
Jag tror att det har att göra med den svenska kulturen (Jantelagen). I Sverige satsar man inte på idrott, utan här har det högre status att satsa på akademiska ämnen eller musik. Tillskillnad från i USA, där det är mer tillåtet att satsa på det man känner passar en bäst, oberoende på om det är teoretiska ämnen, musik, idrott eller teater. USA är ett mer öppet land på den punkten.

Dock ställer jag mig frågan: Vad händer om man gör den här typen av idrottssatsning och det inte bär hela vägen. Om man aldrig slår igenom och blir riktigt duktig, vad ska man göra av sitt liv då? Om skador sätter stopp eller om motivationen försvinner?  Man har ingen utbildning, man kanske har dragit på sig skador som kommer att förfölja en, resten av livet.
Jag tror inte att det är bra att man satsar allt på ett kort, oberende om det är idrott, musik, teater eller ett specifikt prestigeyrke, som läkare eller jurist. Det är alltid viktigt att ha en plan B, om ens högsta dröm visar sig vara omöjlig att uppnå, oberoende om det är ett prestigeyrke eller bli världens bästa tennisspelare.


Familjen Carnello: mamma Mona, pappa Peter och sönerna Lancelot och Elliot. Bilden är hämtad ifrån qiozk.

Elliot och Lancelot Carnello. Bilden är hämta ifrån qiozk.

fredag 7 september 2012

Robin Lehners väg till att bli en berömd hockeymålvakt

Barns idrottande är ständigt en het potatis, ofta skriver tidningarna om barn som har höga krav på sig från föräldrar, att presetera inom idrotten de är aktiva inom. DN och Aftonbladet berättar om hockeymålvakten Robin Lehners väg till framgång. Det är en mörk historia, där en liten pojke från 10 års ålder, pressats till det yttersta av sin pappa som agerat hans tränare. Familjens trädgård byggdes om för att kunna fungera som träningsplan för sonen. Under träningarna har sonen fått tagit emot mängder av kränkande kommentarer av fadern och pressats till han gråtit, när han inte lyckats rädda puckarna, som skjutits mot honom.

Det är skrämmande att det kan vara lagligt att behandla sitt barn på detta sätt?! I mina ögon sett är det barnmisshandel! Pojkens barndom, som normalt borde varit fylld med bekymmerlös lek med jämnåriga och idrott på mottionsnivå, har förvandlats till en disciplinerad period, fylld av krav och där man förväntas prestera till max, annars får man ett straff. Pojken har berövats sin barndom, av sin egen pappa. Jag tycker inte att det spelar någon roll att han faktiskt nått toppen, med tanke på vad han fått genomlida på vägen fram dit.

Man får en klump i magen när Robin berättar att det är tack vare modern, det inte gick snett. Modern tröstade och stöttade honom, när fadern drev på för hårt. Vad är det för mesig blondinmorsa som inte vågade säga åt sin man att stoppa detta sjuka projekt? Om man ser att sitt barn blir illa behandlat, och lider, varför ingriper man inte?

Att som förälder stjäla sitt barns barndom och tonårstid, och förvandla det till en kravfylld tid, där man hela tiden måste prestera och vara bäst i en idrott, är inget annat än barnmisshandel!

Barnmisshandel av hockeyspelande son
Pappa hånar sonen, så grannarna ringer BRIS


  

onsdag 5 september 2012

Invandrare som byter namn är smarta


DN berättar om Mansour Didehvar, som efter sin flytt till Sverige från Iran hade svårt att få jobb. När han bytte namn till Manne fick han jobb direkt. Skitnödiga PK eliten tycker att det är så fruktansvärt att man måste byta namn för att få jobb i Sverige. Vad är det som är så hemskt med att anpassa sig till en namntradition som finns i det land du valt att bosätta dig i? Är det lika hemskt att gå ifrån sitt hemlands namntraditioner för att välja ett mer internationellt gångbart namn, när man namnger sitt barn.

Man får ha i åtanken att det inte bara är invandrare i Sverige som genomför namnbyten för att smälta in eller förbättra sina chanser till karriär i sitt nya hemland. Det här kan man se rutom i världen, nu när människors tillvaro blivit mer global och man i större utsträckning bor i olika länder.

En svensk författare som tar upp detta fenomen med namnbyte är Vilhelm Moberg. I böckerna om Karl -Oskar och Kristina Nilsson ( Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige) där paret tillsammans med sina barn utvandrar till Amerika. För att verkligen passa in i det amerikanska samhället väljer Karl - Oskar att byta namn till Charles O. Nelson.

Ingen som läst dessa böcker reagerar på att namnbytet skulle vara något problem. Jag har inte heller hört någon som anmärkt på att en svensk bytt namn eller valt ett internationellt namn till sitt barn. Varför är det alltid så synd om alla som invandrat till Sverige? Sluta se alla invandrare som offer, de förtjänar bättre!

Invandrare bytte namn och fick jobb

tisdag 4 september 2012

Bra SJ, men utveckla er SMS biljett

SJ har gått ut med att de tänker sluta sälja biljetter på sina tåg från och med 15 november i år. De menar att det är få kunder i dag som utnyttjar möjligheten att köpa biljett ombord på tåget och det administrativa tar onödigt mycket tid från personalen som kan fokusera på kundservice. Här kan man ställa sig frågan om inte möjligheten att köpa en biljett ombord, är en viktig del av SJ:s kundservice? Med tanke på all negativ kritik SJ fått för sina nya rutiner.

Jag tycker faktiskt inte att SJ:s nyhet med biljettlösa tåg är dåligt. Tycker att det är en modern och bra ide om SJ utvecklar sina SMS biljetter. I dag är det få ställen i kollektivtrafiken som erbjuder möjligheten att köpa biljetter ombord. Resenärerna hänvisas till att lösa en SMS biljett vars kostnad kommer på mobilräkningen.
Detta tycker jag att man ska ha i tanke när man kritiserar SJ:s nymodigheter.

I dag kan man bara få SJ:s SMS biljett när man betalt sin biljett med kort och sedan valt att biljetten ska levereras som SMS biljett.SJ skulle alltså behöva utveckla sin SMS tjänst, så att man kan boka biljetten via telefonen och kostnaden dras på telefonräkningen. Så som det fungerar det hos tex Stockholm lokaltrafik (SL).


http://www.dn.se/nyheter/sverige/sj-slutar-salja-biljetter-pa-tagen
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sj-slutar-salja-biljetter-pa-tagen_7471200.svd

Humor: Studentlägenheter i Tensta


- Det här är en alldeles utmärkt plats att bygga studentbostäder på, precis i närheten av tunnelbanestationen.
Sagt av politikern Ann-Katrin Åslund (Fp), hon syftar på tomten där Tenstas numera rivna stadsdelsförvaltningens hus låg.  Känns ju som att många studenter skulle bli lockad av att hyra en studentlägenhet i Tensta, eller vad tror ni? Tunnelbanans blålinje mot Hjulsta, som går förbi Tensta tunnelbanestation gör säkert folk ännu mer sugna på att tacka ja till ett kontrakt där.

Undrar var Ann-Katrin Åslund bor? Knappast i Tensta ialla fall!

http://www.metro.se/stockholm/har-vill-hon-se-studentbostader/EVHlib!6I0QBq9JNqkm2/

söndag 2 september 2012

Enkelt att leva på studiemedlet - Anns bästa ekonomitips till studenten

I DN Ekonomi finns en artikel riktade till människor som studerar och ska leva på studiemedlet. http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/ekonomens-basta-tips . Många gnäller över att det är svårt att leva på 9000 kr i månaden, jag hävdar att det inte är fallet. 9000 kr är en stor summa, som kan räcka till mycket, bara man är ekonomisk och förstå vad man ska lägga pengar på. Jag vet, då jag själv varit student.  Ekonomen Ylva Yngveson tipsar om hur man får pengarna att räcka i DN:s artikel. Jag tycker att hennes lista är för tunn och inte ger så värst mycket information och dessutom kommer hon med råd som inte passar år 2012.

– /…/ Studenter kan också se över sina olika prenumerationer på musik, böcker och tidningar, säger Ylva Yngveson.


Tror Yngvesson på fullaste allvar att det finns studenter som prenumererar på tidningar och betalar för musik år 2012? Har hon hört talats om att både tidningar och musik ligger ute gratis på internet i dag?

 Jag har nu skrivit en egen lista över tips till personer som ska leva på studentmedel, se nedan.

Anns tips för att studiemedlet ska räcka
  • Studentrabatt: Något som Yngveson helt glömde bort att upplysa blivande studenter om är studentrabatten man kan få om man studerar på ett universitet eller högskola. Ett studentkort eller Mecenatkort ger dig rabatt  på flera olika grejer med allt från billigare studentlitteratur till nedsatta priser hos SJ och SL. För att få ett studentkort eller mecenatkort gå in på: http://www.studentkortet.se/web/Hem.aspx  eller http://www.mecenat.se/
  • Boende: Precis som Yngveson säger är boendet en stor utgift. Tänk till när du väljer ditt boende. Försök att få ett rum i korridor som oftast har lägre hyra och är avgiftsfria under sommarmånaderna. Väljer du en studentbostad, oberoende om det är korridor eller lägenhet, brukar det ingå internet i hyran, så du slipper teckna något extra internetabonnemang.
  • Mat: Mat är även det en dyr utgift som Yngveson säger, så är det bra om man begränsar sig när det kommer till att äta ute. Försök att göra storkok i så mycket som möjligt, och ta alltid med matlåda när du har föreläsningar hela dagarna, och behöver äta lunch på universitetet. Åk och storhandla (buss/bil) i så stor utsträckning som möjligt. Du tjänar massor på att   köpa  mat i större och billigare matbutiker, än att springa och småskvättshandla på den lilla lokala butiken runt hörnet.   
  • Internet: Som jag skrev ovan, internetavgiften brukar ingå i hyran om man bor i studentbostäder, vilket betyder att du inte måste krångla och beställa något extra bredband.
  • Kurslitteratur: Att köpa ny kurslitteratur känns väldigt överskattat enligt mig. Allra bäst är att låna böckerna på biblioteket, och sedan kopiera de sidor du behöver. Försök annars hitta så mycket som möjligt begagnat, i dag finns det många sidor på internet som specialiserat sig på försäljning av begagnad kurslitteratur. Om du bara är ute efter någon enstaka artikel som finns i en större bok. Gå till studentbokhandlen och läs artikeln i butiken, alternativ ta kort på varje sida i boken och lägg in i datorn eller surfplattan för att lättare kunna läsa artikeln.
  • Fest: Mycket av studietiden kretsar kring att festa. Det blir rätt dyrt i längden om man inte festar ekonomiskt. Försök att köpa så billig alkohol som möjligt. Om någon ska åka på kyssning, låt denne köpa billig sprit på båten åt dig. Köp de billiga ölsorterna i stället för de dyra på systemet. Försök att gå ut på studentkrogar, där det oftast är billigare alkohol än på andra ställen.  
  • Övrigt: köp inget onödigt! Varför ska du bränna en masa pengar på onödiga skrytprylar när du är student? I den miljö du befinner dig kommer det att vara många som precis som du har det knapert. Varför ska man lägga pengar på dyra kläder eller gå på fina dyra restauranger? När du är färdig med din utbildning och har lön, kan du gå med i statusjakten igen.
Det är alltså mina tips till nya som gamla stundenter. Jag hoppas på att jag gav dig några ekonomisk inspiration. Att leva på en summa av 9000 kr i månaden är enkelt bara man har kontroll över sina pengar!