Barns idrottande är ständigt en het potatis, ofta skriver tidningarna om barn som har höga krav på sig från föräldrar, att presetera inom idrotten de är aktiva inom. DN och Aftonbladet berättar om hockeymålvakten Robin Lehners väg till framgång. Det är en mörk historia, där en liten pojke från 10 års ålder, pressats till det yttersta av sin pappa som agerat hans tränare. Familjens trädgård byggdes om för att kunna fungera som träningsplan för sonen. Under träningarna har sonen fått tagit emot mängder av kränkande kommentarer av fadern och pressats till han gråtit, när han inte lyckats rädda puckarna, som skjutits mot honom.
Det är skrämmande att det kan vara lagligt att behandla sitt barn på detta sätt?! I mina ögon sett är det barnmisshandel! Pojkens barndom, som normalt borde varit fylld med bekymmerlös lek med jämnåriga och idrott på mottionsnivå, har förvandlats till en disciplinerad period, fylld av krav och där man förväntas prestera till max, annars får man ett straff. Pojken har berövats sin barndom, av sin egen pappa. Jag tycker inte att det spelar någon roll att han faktiskt nått toppen, med tanke på vad han fått genomlida på vägen fram dit.
Man får en klump i magen när Robin berättar att det är tack vare modern, det inte gick snett. Modern tröstade och stöttade honom, när fadern drev på för hårt. Vad är det för mesig blondinmorsa som inte vågade säga åt sin man att stoppa detta sjuka projekt? Om man ser att sitt barn blir illa behandlat, och lider, varför ingriper man inte?
Att som förälder stjäla sitt barns barndom och tonårstid, och förvandla det till en kravfylld tid, där man hela tiden måste prestera och vara bäst i en idrott, är inget annat än barnmisshandel!
Barnmisshandel av hockeyspelande son
Pappa hånar sonen, så grannarna ringer BRIS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar