onsdag 22 maj 2013

Curlingsamhället leder till stora barngrupper på fritids

Barngrupperna på fritidshemmen runt om i landet blir allt större, utan att antalet fritidspedagoger ökat. Enligt Skolverket har fritidsgrupperna fördubblats på 10 år och tittar vi ännu längre tillbaka i tiden var grupperna ännu mindre.

Varför denna ökning? Mycket kan bero på den curlingkultur som finns i dagens samhälle och en slapphänt föräldrageneration som utnyttjar lagkraven som finns maximalt, utan att reflektera vad det får för konsekvenser för barnen. Enligt skollagen måste kommunerna erbjuda fritids för barn upp till och med 12 års ålder. I stället för att barn fostras till självständiga individer som lär sig ta ansvar tidigt i åldrarna, kräver föräldrarna att barnen ska ha tillsyn hela tiden och detta betyder ökat tryck på fritids. I dag klarar inte lilla Kalle och Clara av ha ansvar för en hemnyckel, gå hem från skolan själva, bre ett par mackor till mellanmål och aktivera sig fram till att föräldrarna kommer hem. I stället för att lära barnen vänja sig av med att vara på fritids som ett led i att utveckla barnens självständighet och ansvarskänsla väljer man istället att låta dem gå där fler timmar och allt högre upp i åldrarna. ”För det kan ju hända något om den 11 åriga barnet går hem från skolan själv, allt som kan vara farligt måste ungen skyddas ifrån”.

Kanske ligger inte problemet i att det är för stora barngrupper på fritidshemmen utan i samhällets inställning till barn. Varför är man så rädd för att lära barnen att klara sig själva? Hade samhället haft en annan attityd till barn, skulle man inte haft samma problem med stora grupper på fritids. Är det verkligen nödvändigt att Sveriges kommuner ska curla dagens barn upp till 12 års ålder? Varför är lagen så generös? Borde inte åldersgränsen ligga på 10 år?
 
 
 

tisdag 14 maj 2013

Jessica Ritzén har köpstopp

Pajasreportern Jessica Ritzén har slagit till igen. Ingen har väl glömt hennes: Fattigbloggen - går det att leva på socialbidrag?, där hon gnällde (berättade) om hur svårt det var att leva på socialbidrag under en månad. Läs mitt blogginlägg om fattigbloggen här. Nu är det återigen dags för Ritzén att öppna sin lilla PK-mun.

I DN ekonomi berättar hon att hon har köpstopp:

Mitt köpstopp startade i oktober som en reaktion på vänners uppdateringar på Facebook om divigt dyra designerkläder.

Hon erkänner även att sitt köpstopp delvis inte är helt frivilligt:
En oväntad restskatt på 70 000 kronor innebar att jag var tvungen att dra in på allt.

Sedan fattigbloggens tid vet vi alla att Jessica Ritzéns ekonomitänk ligger på en 14 årings nivå, dvs hon bränner hela lönen varje månad och förstår inte att man bör lägga undan pengar för oförutsedda utgifter. Hon sparar alltså inga pengar och saknar buffert. Man blir alltså inte förvånad över att hon inte kan betala den lilla summan utan att gå på knäna. Det är dock pinsamt att en 40 åring kvinna med hennes lön (över 35 000 kr/månaden) har så dålig koll på ekonomi.

Hon berättar även vad köpstoppet inte omfattas av:
Det är omöjligt att helt sluta handla och jag undantar allt som går att stoppa i munnen. Tycker att maten måste få smaka i en annars så sparsmakad värld. Dessutom tillåter jag inköp av basprodukter som schampo, deodorant och diskmedel av hygienskäl. Samt bensin.

Listan över saker hon unnar sig trots sitt köpstopp är patetisk. När blev bensin något livsnödvändigt och något man måste ha? Hon bor ju för sjutton i Stockholm?! Ställ av bilen och köp SL-kort Ritzén.

Undrar varför Jessica Ritzén alltid måste överdriva alla projekt hon tar sig för? Varför ska man avstå helt ifrån shopping, räcker det inte att man börjar handla mer medvetet, och bara inköper saker man verkligen är i behov av? Är inte det en sund och normal reaktion på andras överkonsumtion? Världen är inte svart eller vit Jessica Ritzén! Man måste inte avstå helt från något bara för att ta avstånd ifrån andras beteende.

lördag 4 maj 2013

Coca – cola ersätter sin logga med egennamn

Coca-cola startar nu i maj 2013 en kampanj som kommer att pågå under hela sommaren och den går ut på att hylla sina konsumenter. Man kommer att ersätta sin logga med vanliga egennamn i de olika länderna som deltar i kampanjen. I Sverige har man valt de 150 vanligaste egennamnen i åldersspannet 12-29 år. Namn som Anders, Hanna, Emma och Johan kommer att finnas, men inte namnet Muhammed, som i dag är en av Sveriges vanligaste namn. Coca-cola har valt att exkludera namnet pga av respekt för namnets religiösa betydelse och det faktum att muslimer kan ta illa upp om namnet används av ett företag som är starkt symboliserat med USA.  

Ett väldigt intressant ställningstagande av Coca-cola Sverige. Är verkligen varumärkets association med USA och namnets religiösa betydelse tillräckliga argument för att utesluta ett av Sveriges vanligaste namn på läskflaskor? Spär man inte på en ogrundad rädsla för en religion/kultur när man gör detta? Ska man verkligen utgå ifrån att alla muslimer är lättkränkta? Är inte detta mer fördomsfullt?
Jag tror nog att de flesta ungdomar i Sverige som bär namnet Muhammed inte blir kränkta över att se sitt namn på en colaflaska utan man upplever det på samma sätt som andra svenska ungdomar dvs att det är coolt att kunna köpa en colaflaska med sitt eget namn på.

En annan aspekt av frågan är hur Coca-cola kan utgå ifrån att endast människor som bär namnet Muhammed skulle kunna ta illa upp av att se sitt namn användas av ett företag som är förknippat med USA. Varför skulle inte Anders eller Emma kunna ha en USA fientlig inställning och inte vilja se sitt namn på en colaflaska? Vidare finns det ju flera vanliga svenska namn som har religiös betydelse, och varför har Coca-cola inte tagit bort dessa namn från kampanjen?

 

onsdag 1 maj 2013

Barn skriver brev till gymnasister: Bli vår lärare!

Till år 2020 kommer det att behövas 50 000 nya lärare. Inom naturvetenskapliga och tekniska ämnena är det mest akut lärarbrist, läsa t ex här. Det är inte förvånande att begåvade naturvetare vänder lärarutbildningen ryggen, då det finns gott om möjligheter till välbetalda prestigefyllda arbeten om man har fallenhet för matematik och naturvetenskap.  Varför skulle man välja att bli lärare och tjäna uselt och undervisa massor av kaxiga kids som skiter i vad du säger, när man t ex kan sitta i kostym på ett kontor, bära vit rock och rädda liv (läkare) eller bli tandläkare?

Det är allmänt känt att intresset för läraryrket är svagt i dag, de låga lönerna, outhärdliga arbetsmiljöer, och andra oförmånligheter skrämmer bort eventuella studenter till lärarprogrammet. Läget är kritiskt nu, och om man inte lyckas locka fler personer till att studera till lärare kommer det bli problem för Sverige.

Skolverket har därför startat en kampanj i syfte att höja antalet sökande till lärarutbildningen och på längre sikt ska det leda till fler behöriga lärare i Sverige. Den heter För det vidare, bli framtidens lärare.
Ett delprojekt i denna kampanj går ut på att barn och yngre tonåringar som är intresserad av naturvetenskap, matte och teknik skriver ett personligt brev där de berättar varför dessa ämnen är viktiga både för samhället och för dem själva, vidare tar de upp hur en bra lärare ska vara och motiverar varför det måste finnas lärare. Dessa brev har nu i mars delats ut till gymnasister i 3:e ring, som snart ska välja utbildning. Syftet är förståss att dessa brev ska påverka gymnasisterna i sitt utbildningsval och välja lärarutbildningen.

Gullig men ack så naiv kampanj. Varför ska natur, matte och teknik intresserade kids försöka påverka andra att välja lärarutbildningen? Varför kan de inte själv studera till lärare när de har rätt ålder inne? Självkart vill man påverka dagens gymnasister, eftersom de blir färdiga lärare lagom till den stora lärarkrisen börjar, det förstår jag.  Men denna klena och icke genomtänkta aktion påverkar inte ungdomarna. Hur seriöst tar en 18 åring på ett sådant brev? Hade du själv blivit motiverad att välja lärarprogrammet utav att ett barn i åk 8 berättar att hon vill bli läkare när hon blir stor och tycker att du ska läsa till mattelärare så du kan hjälp henne på vägen mot sin dröm att bli läkare?
”Jag vill bli läkare när jag blir vuxen, jag och många fler kommer inte att kunna bli det på grund av att det idag är väldigt få matte/No-lärare. Jag tycker att en lärare ska vara snäll men ändå konsekvent så att det inte blir för slappt. Vi vill ha fler NO/Matte-lärare! Om inte du lär oss, vem gör det då?” Källa
Jag tvivlar starkt på att ett brev som ovan, spelar någon avgörande roll för ungdomars val av utbildning. Det hade varit bättre om studenter från lärarprogrammet gick ut i skolorna och berättade om utbildningen och vilka karriärmöjligheter som finns, och på så sätt försökte påverka eleverna att välja lärarutbildningen.

Höj läraryrkets status igen, detta genom att: öka lönerna rejält, ta tillbaka auktoriteten i klassrummet, gå tillbaka till katederundervisning, låt lärarna ha kunskapsauktoritet och inte vara vägledare, höj kraven på lärarutbildningen så att alla inte klarar den (tentor istället för PM  m.m), skrota lärarlegitimationen osv.  Gör ni detta, ska ni se att fler personer läser till lärare.

Läs:

http://fordetvidare.se/hanna/2013/03/hogstadieelever-forklarar/

söndag 28 april 2013

Ska man införa obligatorisk sommarskola?

Socialdemokraterna föreslår en obligatorisk sommarskola för elever i åk 9 som inte klarar behörighetskraven till gymnasiet. Sommarskolan ska hålla på under 20 dagar. Man menar att gymnasieexamen i dag är ett krav för att ha någon chans att komma in på arbetsmarknaden därför är det viktigt att sätta in åtgärder så att så många som möjligt kan gå igenom gymnasiet.  Ytterligare ett förslag från S, är att införa sommargymnasium för elever so gått ut gymnasiet utan fullständiga slutbetyg.

Efter att ha hört detta förslag ställer jag mig en rad frågor, b la:
Vem ska bedriva undervisning i denna obligatoriska sommarskola?
20 dagar = 1 månad.  Är det tänkt att denna sommarskola ska hållas under juli månad? Då är de ordinarie lärarna på semester. Ska läraravtalet omskrivas så att lärare mot grundskolans senare år ska övergå från ferietjänst till semestertjänst? Eller är det tänkt att man ska anställa lärarstudenter eller ta in obehöriga med ämnenskunskaper för att hålla i undervisningen i sommarskolan.  Tar man in obehöriga utan pedagogisk erfarenhet kommer då sommarskolan verkligen uppnå sitt mål. Det finns undersökningar som visar att elever som har behöriga lärare har bättre reslutat än de som undervisats utan obehöriga lärare.

Skulle en obligatorisk sommarskola verkligen fylla sitt syfte för de elever som bäst behöver den? Är det verkligen rätt väg att gå, att låta redan skoltrötta ungdomar gå ännu fler dagar i skolan? Om man knappat har några godkända betyg kanske man inte är beredd att satsa på att få goda studieresultat i en sommarskola. Det är kanske också är bra om man lär sig se konsekvenserna av sitt handlade. Får man inte några godkända betyg så kommer det att leda till problem för en själv. Det är dags att ungdomar lär sig ta eget ansvar. Man kan inte dalta med ungdomarna hela tiden och ge dem hur många chanser som helst.
 Ska pengar verkligen satsas på elever som redan misslyckas nå målen?
Är det inte bättre att man satsar dessa 190 miljoner på den ordinarie undervisningen och försöka förebygga att elever går ut med ofullständiga betyg. T ex genom att anställa fler specialpedagoger, anställa extra lärare inför de nationella proven som kan fokusera extra på de svaga ungdomarna eller erbjuda gratis läxläsning under terminerna. 



Könsneutrala omklädningsrum på Södra Latins gymnasium

Södra Latins gymnasium på Södermalm i Stockholm blir först i Sverige med att erbjuda ett könsneutraltomklädningsrum.

– Det är för de elever som inte vill identifiera sig som vare sig kvinnor eller män, säger Camille Trombetti, 18, ordförande för Demokratiska utskottet på gymnasiets elevkår till DN.
Maria Linde är en av rektorerna på skolan och hon säger att:
– Rummet ska vara tillgängligt för alla som vill byta om enskilt. Man kommer att få byta om en i taget, säger hon.
Hur kan ett omklädningsrum där endast 1 person kan byta om räknas könsneutralt? Handlar inte detta egentligen om att man lyfter frågan om att många ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra innan idrotten, ett problem som funnit länge. För att få igenom sina krav utnyttjar eleverna den rådande PK-hysterin i samhället.  I stället för att argumentera för att elever kan uppleva det som jobbigt att byta om tillsammans pga av puberteten (sanningen) väljer man att trycka på argument som rör könsidentifikation (passar in i tidsandan), och så får man igenom sitt förslag. Frågan är om ungdomarna fått igenom sina krav om de valt andra argument argumentation?

Det är bra att man synliggjort problemet med att ungdomar tycker att det är obehagligt att byta om tillsammans med andra. Skulle fler skolor införa ”könsneutrala omklädningsrum”, dvs enskilda omklädningsrum där man oblygt kan byter om och duschar ensam utan kommentarer från andra, skulle man få fler elever att delta i skolidrotten.  

DN   Aftonbladet   QX   Expressen   DN 2   Metro  SVT

måndag 22 april 2013

Tvingades skylta med bh storlek

För några år sedan införde underklädeskedjan Change en regel om att de anställdas namnskyltar förutom namnet även skulle innehålla butiksbiträdets bh storlek. Enligt VD Susann Haglund var detta ett led i att öka servicen till kunderna.

Många anställda hos Change reagerade negativt på detta krav och ansåg det som kränkande att behöva avslöja bh storlek för butikens kunder. Några hörde av sig till facket, handels, som tog detta på stort allvar, eftersom de berörda är unga kvinnor i en utsatt position. Ärendet har tagits upp i arbetsdomstolen (man företrädde en ung kvinna), och nu i dagarna (10 april 2013) har kvinnan fått rätt. Change fälls för könsdiskriminering och tvingas att betala 50 000 kr till en före detta anställd.
Vad är egentligen syftet med att tvinga den kvinnliga delen av personalen skylta med sin bh-storlek? Det är märkligt att påstå att det på något sätt skulle förbättra kundservicen. Man blir väl inte en bättre försäljare för att kunden vet vilken bh storlek man har? Och ur kundens perspektiv, går en kvinna in i en underklädesbutik i syfte att köpa en bh har hon nog mer nytta av en expedit som är påläst om vilken bh som passar vissa bröst, än en expedit som avslöjar sin bh storlek!?

Det känns väldigt oseriöst att låta sin personal avslöja bh storlek för kunderna. Vem tar en sådan butik på allvar?
Artiklar i urval