onsdag 5 december 2012

Könsneutrala äktenskap

Först år 1944 avkriminaliserades sex mellan personer av samma kön, då homosexualitet sågs som ett brott. Nu beskrev man istället bi- och homosexualitet som ett sjukdomstillstånd och först 1979 togs diagnosen bort.  Homosexuellas rättigheter har debatterats flitigt sedan mitten av 1950-talet. Redan 1953 höjdes rösten för homosexuellas rätt att gifta sig, något som röstades igenom av Sveriges riksdag 56 år senare, dvs 2009. Från och med 1 maj 2009  får homosexuella gifta sig.

Homosexuellas rättighet att få gifta sig i kyrkan var också en fråga som lyftes. Det blev en känsloladdad debatt där ena sidan sa nej med bland annat argument som att äktenskapet var heligt och endast syftade på föreningen mellan man och kvinna, medan andra sa ja och menade att alla människor är lika mycket värda i Guds ögon och gärna ville bjuda in homosexuella i kyrkans gemenskap.

Jag tycker att det är bra att Riksdagen röstade igenom förslaget om könsneutrala äktenskap, och att Svenska kyrkan följde med på tåget och tillät kyrklig vigsel för homosexuella (beslutet fattades i oktober 2009 och från och med 1 november 2009 tillämpades de nya reglerna). Vi lever på 2000-talet, acceptans och öppenhet är väldigt kännetecknande för detta århundrades början. Samhället är moget för könsneutrala äktenskap.    

tisdag 4 december 2012

Vem ska få bli blodgivare i Sverige?

Män som har sex med män fick bli blodgivare först år 2010 och detta efter att ha uppnåt kriteriet att de inte haft sex på 12 månader.Under pridefestivalen 2012 gick Centerpartiet med Annie Lööf i spetsen ut med att de vill slopa reglerna om 12 månaders sexuell avhållsamhet för att bli blodgivare för män som har sex med män. Man ansåg att denna regel kan vara diskriminerande mot hbt-personer.

Detta går alltså Centerpartiet ut med trots att undersökningar visar att hiv smittan är mer utbredd bland homosexuella män än andra grupper i Sverige. Förekomsten av hiv är 80 gånger högre i gruppen män som har sex med män  i jämförelse med befolkningen i övrigt. Socialstyrelsen har räknat ut att det är 50 % större risk att man har hiv viruset om man tillhör gruppen män som har sex med män.

I Sverige ska PK kappan på i alla väder, för alla ska med hela tiden. Konsekvenser och risker bortser man från. Allt och lite till kan vara diskriminering i Sverige!  Dessa regler tycker jag är medicinskt motiverade och faller inte under diskrimineringslagen. Det handlar om så känsliga saker som att människor kan riskera att få hiv, men ändå ska pk kappan på. År1985 var senaste gången någon smittades av hiv genom blodtransfusion, vilket tyder på att gällande reglerna kring blodgivning fungerar utmärkt. Man ska inte ändra på något som fungerar bra utan att ha vetenskapliga bevis för att förändringarna innebär något positivt.

Andra äldre artiklar i debatten om blodgivning för män som har sex med män:
Stora grupper utestängs som blodgivare
Nej till homosexuella blodgivare
Landsting vill stoppa ny grupp av blodgivare
Även bögar får bli blodgivare
Trotsar beslut om blodgiving
Kd vill behålla karenstid för homosexuella män
Även homosexuella män får bli blodgivare

Elever ska inte betygsätta sina lärare

I några skolor i Sollentuna, Göteborg och Malmö har man infört att elever ska betygsätta sina lärare. Detta ska göras i syfte att läraren ska uppmärksamma elevernas syn på undervisningen och eventuellt förbättra den utifrån elevernas önskemål. Elevernas betyg ska även finnas med under lärarens lönesamtal.

Alla parter blir förlorare vid betygsättning av lärare. Till att börja med tappar begreppet betygsättning och betyg sin mening. Ska unga outbildade barn sysla med myndighetsutövning? Ett betyg ska sättas av en kunskapsauktoriet med akademisk utbildning.  Vidare sänks lärarens status och man hamnar i en utsatt situation och lärarens auktoriteten urholkas ytterligare. Vilken lärare vågar skapa ordning i klassrummet eller sätta rättvisa betyg om man vet att eleverna ska ge dem betyg som sedan ligger till grunden för en eventuell löneförhöjning?

Varför späda på betygsinflationen ytterligare? Det är illa nog redan nu.

lördag 1 december 2012

Jessica Ritzéns fattigbloggen

Går det att leva ett drägligt liv på socialbidrag?  Bör socialbidraget höjas?

År 2009 var det oroliga tider i Sverige, många hade förlorat jobbet och det spåddes ökad arbetslöshet inom de kommande åren. Jessica Ritzén, en journalist på Aftonbladet tyckte att socialbidraget var allt för lågt och valde att ta ställning i frågan genom att själv leva på socialbidrag i en månad för att visa hur omänskligt det var att leva på så lite pengar. Resultatet av denna månad i "fattigdom" publicerade hon i en blogg som kallades fattigbloggen, går det att leva på socialbidrag? Bloggen skrevs under 17/3-18/4 2009.

Bloggen blev ganska snart Aftonbladets mest lästa blogg och jag var en av dem som följden den när Ritzén skrev den. Hennes läsekrets bestod endera av de som helgonförklarade Ritzén och såg henne som en hjälte eller de som tyckte att hon var en pinsam pajas och ansåg att hennes blogg innehöll en massa gnäll och gav en dålig bild av livet på socialbidrag. Jag tillhörde kanske inte helt oväntat den sistnämnda kategorin.

Efter att ha följt fattigbloggen under en månad kände jag mig väldigt skeptisk till Ritzéns världsbild. Det är förvånande att en 38 årig högutbildad kvinna hade så dåliga kunskaper i ekonomi, snålt leverne och hur man gör mogna prioriteringar utifrån sin rådande livssituation. Hennes lön låg 2009 på  35 000 kr i månaden och hon hade inte något sparande?!?! 38 år och inte en krona sparad!?! Av att döma av hennes kunskaper skulle man kunna tro att hon var 18 år och inte 38 år !

Jessica Ritzén, vilken planet levde du på? Man blev helt matt av att läsa hennes pinsamma överdramatiseringar av hur det är att leva på en smalare budget än förut. Med tanke på vad hon lyfter fram som jobbigt med livet som fattig. Ritzén gnäller om att det är jobbigt att äta enkla matlådor, göra storkok, använda tvål och tandkräm tills förpackningar är slut, gå på kalas utan att ta med dyrpresent ( ett nyfött barn kan lika bra få något från ÖoB eftersom den inte fattar vad den får ändå, Jessica). Men trots allt detta gnäll har Jessica Ritzèn råd med att röka!?!

Nej Jessica Ritzèn socialbidraget borde inte höjas. Sveriges befolkningen borde lära sig att förstå att livet är hårt och att man bör vara beredd på oförutsedda saker kommer att hända. Därmed krävs det att man har ett sparande och att man inte lever över sina tillgångar!

onsdag 28 november 2012

Vem bestämmer över barnens fritid? Om datorspelande

I dag spelar över 90 % av Sveriges barn datorspel. Det växande problemet med datorspelsberoende tas stänsigt upp i media. Oftas lyfts datorspel fram som ett dålig fritidsintresse för barn. Men vem har egentligen rätt att avgöra om datorspel är en bra sysselsättning?

Daniel Kardefelt- Winther doktorand i ämnet datorspelsberoende har gjort ett inlägg i debatten som går att läsa här. Han menar att vuxenvärldens negativa inställning till datorspel är kraftigt överdriven och att dagens spel är utformad så att man kan ha social interaktion medan man spelar.  Han frågar sig varför föräldrar gärna curlar sina barn så att de kan idrotta flera gånger i veckan men inte är intresserad av barnens datorspelande.

Vem ska ha makten över att bestämma vad barn ska göra på fritiden? Barnen? Föräldrar? Eller bägge parterna?

Trots att barn lär sig mycket av datorspel är det viktigt att man lär barn att ha olika fritidsintressen för deras utvecklings skull. När man spelar datorspel får man socialt umgänge med vänner, utvecklar din reaktionsförmåga och logiskt tänkande. Men det finns även andra förmågor som är viktiga för att klara sig bra i livet, som andra intressen kan utveckla. Tex :
Idrott: en aktiv livsstil har positiv inverkan på hälsan under hela livet. Röra på sig behöver nödvändigtvis inte vara att man spelar fotboll, utan kan lika gärna vara promenader, cykla, åka till badhuset eller spela  tennis.

Musik: att utöva ett instrument i unga år är intelektuellt stimmulerande på många plan.

Litteratur: att läsa böcker utveckar din språkliga förmåga positivt. Genom att läsa blir även ditt skriftspråk bättre. En god läsförståelse och  utvecklat skriftspråk har du stor nytta av i vuxenlivet.

Ett överdrivet fokus på ett fritidsintresse oberoende på om det är datorspel eller fotboll är aldrig bra. En balanserad fritid som ger möjlighet till att utöva olika aktiviteter är bäst, både för barn och vuxna.

Det är viktigt att man lär sina barn att skolan och läxor går före alla fritidsintressen. Anmärkningsvärt att en doktorand uttrycker sig på följande sätt:
Framförallt missar de helt att reflektera över de positiva saker som datorspel för med sig; saker som det kanske kan vara värt att offra lite läxtid för.

Det finns väl inget som är viktigare än att klara skolan bra och göra läxor? En dag växer du upup och då kommer du tvingas göra andra saker än att spela datorspel! Det kan ju vara bra om har avslutad skolgång, för en arbetsgivare vill nog inte anställa dig om du skriver i CV att du spelat datorspel under hela skolgången och därför inte fick fullständiga betyg. Och det spelar ingen roll att du lärt dig massor och varit social genom ditt spelande, framtida arbetsgivare vill ha andra meriter än datorspel.

Könsneutrala leksakskataloger upprör

BR leksaker och Toys'r'us väljer att satsa på könsneutrala kataloger inför julhandeln. Den innehåller bland annat pojkar som lagar mat och leker med dockor och flickor som leker med vapen.

De genusmedvetna katalogerna har fått stor uppmärksamhet utomlands. Många förfaras över PK Sverige och tycker att det är sjukt att pojkar skulle tilltalats av feminina leksaker.

Genusbudskapet borde spridas till övriga delen av världen. Det är fascinerande att bilder i en leksakskatalog kan väcka så här starka känslor. Varför är det så skrämmande att pojkar leker med dockor, städar och lagar mat?

Vad är alla så rädda för?

tisdag 27 november 2012

Dokumentärserien klass 9 A - lättlurade TV-tittare

Dokumentärserien klass 9 A gick ut på att 8 specialrekryterade superlärare fick ta hand om en klass 9:e som saknade kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig undervisning. Deras uppgift var att leda klassen till att bli en av  Sveriges tredje bästa (hälften av alla elever i klassen ska ha VG och MVG i kärnämnena). Klass 9 A gick på Johannesskolan i Malmö, som är en skola med låga studiereslutat.

Klass 9 A blev snabbt populärt när det började sändas under 2008. TV tittarna förfasades över den svenska skolans dekadens. Både när det kom till elevernas bristande kunskaper och lärarna. Det utbröt en stor debatt i Sverige och en redan utsatt yrkeskategori blev ännu mer misstänkliggjord. Själv i frågasätter jag TV tittarnas förmåga att tänka kritiskt till bilden media målar upp av klass 9 A. Hur var det med deras egen skolgång? Sov de under lektionerna som tog upp källkritik och kritiskt tänkande? Eller var det som vanligt lärarens fel att man inte fått kunskaperna?

Jag tycker att det är självklart att man förstår att SVT vinklat och klippt inspelningsmaterialet för att skapa bra TV. Det är skrämmande att så många sväljer TV programmets sanning med hull och hår. Det är naivt att tro att det endast beror på "superlärare" för att eleverna ska förbättra sina resultat. Serien vinklar fram det resultat man vill få fram. Det har även kommit fram att klass 9 A inte hade så katastrofala betyg från början som man försökte få det att framstå som, man har försökt skapa bilden av en "problemklass".

Det har gjorts uppföljningar på hur det gick för eleverna från klass 9 A när de kom till gymnasiet. Alla kommunala gymnasieskolor i Malmö har diagnostiska prov i kärnämnena under första terminen på gymnasiet. Eleverna från klass 9 A fick lägre betyg på provet i jämförelse med vad deras slutbetyg i 9:an. Många elever som höjt sin kunskapsnivå tack vare superlärarna visar alltså ändå svaga resultat

Slutsatsen är att resultatet av superlärarnas ledarskap i klass 9 A inte hade så stor inverkan på ungdomarna trots allt. Man ska inte tro på allt man ser på TV...