Behrang Miri chef på kulturhuset i Stockholm bestämt att man ska ta bort alla Tintinalbum som tidigare var lånbara i kulturhusets bibliotek. Han anser att Tintin böckerna är rasistiska och förmedlar en nedsättande bild av afrikaner och araber.Barn och ungdomsböcker som finns på biblioteket ska ses över och böcker som innehåller rasistiska och homofobiska beskrivningar ska tas bort. Miri menar att det endast får finnas böcker som förmedlar en bra "sund bild" av andra kulturer och avvikande sexualitet.
Är det första april och är detta DN:s aprilskämt eller? Låter helt otroligt att man kan få för sig att ta bort böcker från ett bibliotek bara för att man anser att dess innehåll inte överensstämmer med dagens värderingar. En bok som skildrar nutiden, oberoende om det är en barnbok eller vuxenbok, är mer än bara en historia från början till slut, utan den har även mycket att berätta om samtiden den är skapad i. Det är viktigt att människor förstår att en boks innehåll speglar den tid den är skapad i och att samhällets värderingar genomsyrar boken. Det går med andra ord inte att sätta etiketter som rasistisk och homofobisk på en bok som är skapad 1930.
Tintin skapades av belgaren George Remi (1907-1983) som skrev under namnet Hergé. Tintin skapades i slutet av 1920-talet och det första albumet Tintin i Sovjet (orginal: Tintin au Pays des Soviets) gick som följetong i en tidning och först 1930 utkom äventyret som album. Hergé skapade Tintinäventyr mellan åren 1929-1976 och det är klart att den bild som ges av vissa folkgrupper inte överensstämmer med den bild vi har i dag, men att seriealbumena skulle tas bort från biblioteket låter väldigt överdrivet. Tvärtom är Tintin viktig, just för att albumena kan fungera som en grund för en vidare diskussion om hur samhället syn på olika folkgrupper förändrats genom tiden. Sedan får man inte glömma att Tintin förmeldar stereotyper gällande annat, t ex att sjömmän är vresiga och alkoholister (Haddock), vetensapsmän är flummiga och tankspridda (Kalkyl) och detetiver inkompetenta (Dupond och Dupont).
Något komiskt känns det, när Miri tillägger att man under nästa år bland annat ska ha en Pipi-satisning på kulturhuset. Och han påpekar att Pipi ligger hästlängder före Tintin som förebild. Jaså, Behrang Miri? Är Pipi långstrump en så bra förebild, hon hade ju en pappa som var negerkung i Söderhavet. Låter väldigt PK att en vit man är nere i Söderhavet och styr en negerstam, som tydligen är så puckade att de inte kan utse en egen kung inom sin stam utan behöver en blekfet svenne som styr dem..?! Hur bra förebild är det egentligen? Kan du svara på det Beherang Miri?
En annan läsvärda artiklar i ämnet:
Kulturhuset backar om Tintin - tur är väl det!
VARNING! annjson.blogspot.se innehåller politiskt inkorrekt tankar och Ann tycker i största allmänhet att man kan applicera slagorden: alla ska INTE med på de mesta som det gnälls över i dagens samhälle. Har du några frågor kan du kontakta mig via mejl: json.ann@gmail.com
onsdag 26 september 2012
fredag 21 september 2012
Lågt pris och hög kvalitet behöver inte utesluta varandra
Mindre elektronikkedjor går i konkurs nu senast Expert. Detta beror på den tuffa konkurrensen från elektronikjättar som Media markt och Elgiganten som kan pressa priset till max.
Erik Modig, forskare i konsumentmarknadsföring vid Hadelshögskolan menar att det i dag är för stort fokus på priset, vid valet av en vara. Enda undantaget är Appels produkter menar Modig. Han förespråkar att fokuset ska flyttas från kostnad till kvalitet och kundservice.
Vi lever i ett konsumtionssamhälle, där man fokuserar på vad saker kostar och där kvalitet kommer i andra hand. Större kedjor konkurrerar ut de mindre, som kanske erbjuder högre kvalitet men kostar mer. Det känns som att det är en naturlig utveckling. Jag menar,
hur många i Sverige handlar inte sina möbler på IKEA, trots att de har urdålig kvalitet, men är billigt? Tänk hur många mindre företag IKEA konkurrerat ut, sedan det startade...
Så vad är problemet om man i framtiden endast handlar på Media Markt när man ska handla elektornikprylar?
Erik Modig, forskare i konsumentmarknadsföring vid Hadelshögskolan menar att det i dag är för stort fokus på priset, vid valet av en vara. Enda undantaget är Appels produkter menar Modig. Han förespråkar att fokuset ska flyttas från kostnad till kvalitet och kundservice.
Vi lever i ett konsumtionssamhälle, där man fokuserar på vad saker kostar och där kvalitet kommer i andra hand. Större kedjor konkurrerar ut de mindre, som kanske erbjuder högre kvalitet men kostar mer. Det känns som att det är en naturlig utveckling. Jag menar,
hur många i Sverige handlar inte sina möbler på IKEA, trots att de har urdålig kvalitet, men är billigt? Tänk hur många mindre företag IKEA konkurrerat ut, sedan det startade...
Så vad är problemet om man i framtiden endast handlar på Media Markt när man ska handla elektornikprylar?
torsdag 20 september 2012
Gnällande bostadslösa studenter
Alla vet att bostadssituationen är svårlöst när man väljer att plugga i en av Sveriges mer prestigefyllda universitetsstäder, som tex Lund, Linköping, Uppsala eller Stockholm. Varje år är det samma sak vid terminsstart, tidningarna publicerar snyfthistorier där unga studenter gnäller om hur svårt det är att hitta boende.
Alla verkar vara helt inställda på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet?! Det verkar vara prio nr 1, allt annat är ointressant. Det känns som att dessa unga människor borde tas ned på jorden, någon borde berätta att man inte bör vara så fisförnäm i början av studietiden när man har få ködagar. Man ska kanske satsa på att söka inneboende till att börja med och bo så fram tills man får ett förstahandskontrakt.
Det känns skrattretande när man hör de små liven gnälla om att det är svårt att koncentrera sig på studierna samtidigt som man måste söka bostad. Välkommen till vuxenvärlden små barn! När man är vuxen och flyttat hemifrån då måste man ta ansvar för allt själv, nu har man inte någon mamma som curlar och fixar....
Jag tror att det finns flera bidragande faktorer till att man år ut och år in läser om dessa stackars bostadslösa studenter. Jag tror att betydligt fler hade haft boende om man tänkte till lite redan innan blivit antagen till sin utbildning. Följande faktorer tror jag spelar en stor roll, till dessa snyfthistorier:
Alla verkar vara helt inställda på att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet?! Det verkar vara prio nr 1, allt annat är ointressant. Det känns som att dessa unga människor borde tas ned på jorden, någon borde berätta att man inte bör vara så fisförnäm i början av studietiden när man har få ködagar. Man ska kanske satsa på att söka inneboende till att börja med och bo så fram tills man får ett förstahandskontrakt.
Det känns skrattretande när man hör de små liven gnälla om att det är svårt att koncentrera sig på studierna samtidigt som man måste söka bostad. Välkommen till vuxenvärlden små barn! När man är vuxen och flyttat hemifrån då måste man ta ansvar för allt själv, nu har man inte någon mamma som curlar och fixar....
Jag tror att det finns flera bidragande faktorer till att man år ut och år in läser om dessa stackars bostadslösa studenter. Jag tror att betydligt fler hade haft boende om man tänkte till lite redan innan blivit antagen till sin utbildning. Följande faktorer tror jag spelar en stor roll, till dessa snyfthistorier:
- Man ställer sig för sent i bostadskön. Många studentstäder har särskilda studentbostäder, och oftas brukar man kunna ställa upp sig i bostadskön redan när man fyllt 18 år. Många unga i dag saknar förmåga att kunna se längre i framtiden än följande fredag, då det är gymnasiefest och ställer därmed inte upp sig i bostadskön i de städer där de vill plugga i. Dessa ungdomar går därmed miste om att kunna konkurrera med fler ködagar redan inför första terminen.
- Avsaknad av drivkraft att söka boende i tid. Man får sitt antagningsbesked ett bra tag innan terminsstart och efter man tagit del av det ser man ju om man antagits till en utbildning i en attraktiv studentstad och borde således kunna börja söka bostad direkt. Tyvärr är det många som inte är ute i så god tid, utan skjuter upp letandet efter bostad till två veckor innan terminen börjar och då är det inte konstigt att man inte hittar något boende.
- Man är kräsen och tar inte det som erbjuds. Många unga blivande studenter har målat upp sin första tid i studiestaden i rosa skimmer. Man helst bo centralt och ha 3 rum och kök att disponera för att kunna ha häftiga studentfester i och det ska helst bara vara en hyra på 1000 kr månaden. Man ska ha sina egna möbler och kunna inreda smakfyllt och mysigt. Den sanna verkligheten är något helt annat. Den första tiden som student brukar för väldigt många innebära att man bor på 10 kvadrat i någons källare och delar dusch och toa med 5 andra studenter som också hyrt in sig i övriga källarrum hos herr och fru öfverklass. Hyran för de 10 kvadratmetrarna brukar ligga på 3000-4500 kr. Detta chockar många unga livsoerfarna som tacka nej ihopp om att det ska dyka upp ett förstahandskontrakt trots att de bara har 10 ködagar.
Hur får man teckna svarta?
Debatten har gått het ang. Stina Wirsèns kommande film "Liten skär och alla små brokiga" som är en filmatisering av en barnbok med samma namn. En av filmfigurerna är en svart flicka som heter Lilla hjärtat och hon har Wirsén tecknat med kolsvart hy, stora läppar och med flätor som står åt alla håll. Det var en filmaffisch som drog igång debatten. Det var en filmaffisch till den bioaktuella filmen som drog igång debatten.
Många, läses PK eliten i Sverige menar att lilla hjärtat är rasistiskt tecknad och på många sätt påminner om den negativa steriotypen av svarta.På nätet höjs kritiska röster och filmaffischen har dragits tillbaka och på vissa ställen i landet väljer man att inte visa filmen på bio.
Om man läser Wieséns "försvarstal" förstår man att tecknadet av Lilla hjärtat är allt annat än rasistiskt. Hon har till och med haft kontakt med afrosvenskar som uppmuntrat hennes sätt att teckna den svarta film- och bokfiguren. Lilla hjärtat förekommer även i en rad böcker som Wirsèn skrivit och dessa har ingen reagerat på, utan de är populära just för att det finns ett svart barn med, något som oftas saknas i dagens svenska barnlitteratur.
När jag själv studerar bilden på lilla hjärtat ser jag bara en tuff flicka med karaktär. Jag kan hålla med om att flickans läppar är stora men att kalla det rasistiskt och nidbild av svarta är överdrivet! PK eliten kanske skulle läsa böckerna och se filmerna där lilla hjärtat är med, innan de uttalar sig?!
Många, läses PK eliten i Sverige menar att lilla hjärtat är rasistiskt tecknad och på många sätt påminner om den negativa steriotypen av svarta.På nätet höjs kritiska röster och filmaffischen har dragits tillbaka och på vissa ställen i landet väljer man att inte visa filmen på bio.
Om man läser Wieséns "försvarstal" förstår man att tecknadet av Lilla hjärtat är allt annat än rasistiskt. Hon har till och med haft kontakt med afrosvenskar som uppmuntrat hennes sätt att teckna den svarta film- och bokfiguren. Lilla hjärtat förekommer även i en rad böcker som Wirsèn skrivit och dessa har ingen reagerat på, utan de är populära just för att det finns ett svart barn med, något som oftas saknas i dagens svenska barnlitteratur.
När jag själv studerar bilden på lilla hjärtat ser jag bara en tuff flicka med karaktär. Jag kan hålla med om att flickans läppar är stora men att kalla det rasistiskt och nidbild av svarta är överdrivet! PK eliten kanske skulle läsa böckerna och se filmerna där lilla hjärtat är med, innan de uttalar sig?!
Etiketter:
barn och ungdomar,
Litteratur,
PK Sverige,
Rasism
Socioekonomisk status styr val av bostadsområde
Hyresgästera ger Rinkeby högsta betyg. I dag är över 80% av Rinkebys hyresgäster nöjd med sitt boende och området.
OCH?
Det spelar ingen roll hur många PK-artiklar som publiceras om ökända invandrarika områden. Människor med hög socioekonomisk status oberoende etnicitet skulle aldrig bosätta sig i dessa områden.
Inte ens om 100% av Rinkebys befolkning skulle trivas i sina hyresrätter och statistiken skulle visa 0 % rån, 0% våldtäkter, 0%inbrott, skulle den etniskt svenske och den högutbildade invandraren välja att hyra en lägenhet i Rinkeby!
Eller vad säger ni?
OCH?
Det spelar ingen roll hur många PK-artiklar som publiceras om ökända invandrarika områden. Människor med hög socioekonomisk status oberoende etnicitet skulle aldrig bosätta sig i dessa områden.
Inte ens om 100% av Rinkebys befolkning skulle trivas i sina hyresrätter och statistiken skulle visa 0 % rån, 0% våldtäkter, 0%inbrott, skulle den etniskt svenske och den högutbildade invandraren välja att hyra en lägenhet i Rinkeby!
Eller vad säger ni?
fredag 14 september 2012
Mindre alkohol bland unga - inte imponerande
SvD har publicerat en artikel som handlar om att unga i åldern 15 år och uppåt dricker mindre alkohol i dag än vad de gjorde tidigare. Enligt en undersökning var det bara en femtedel som inte drack alkohol i 9an, i mitten av 90-talet. I dag är det så mycket som hälften av eleverna i 9an som inte dricker alkohol. Vad har hänt? Är 90-talisterna duktig och lydiga ungdomar som är snällare och skötsammare än tidigare generationer? Knappast!
Artikeln lyfter fram att det i dag är större föräldrarkontroll och att unga i dag inte vill ta efter den äldre generationens dryckesvanor som är en av anledningarna till det minskande intresset för alkohol.
Den största anledningen att man inte dricker lika mycket alkohol nu för tiden tror jag beror på att de digitala möjligheterna har utvecklats, sociala nätverk som facebook, coola datorspel, forum för alla intressen, chattfuntioner, smartphones osv. Artikeln nämner datorspel i en bisats, men jag tror att det är en stor anledning varför unga inte är lika festglada som förut. Dagens datorspel och TV spel ser inte ut som det gjorde för 20 år sedan. Nu spelar man online och kan prata med andra spelare medan spelet pågår. En annan viktig skillnad är att spelen inte har något slut, det kommet hela tiden uppdaterade versioner av t ex world of warcraft mf spel.
Ungdomar i dag umgås inte på samma sätt som förut. Allt mer tid ägnas åt den digitala verkligheten, som öppnar möjligheten att socialisera med människor över hela världen istället för människor i bostadsområdet. I takt med att allt mer tid läggs åt datorbaserade aktiviteter minskar intresset för att träffas på alkoholrika fester och att idrotta.
Jag tycker absolut inte att man ska måla upp dagens ungdom som några helgon, utan man ska ta sig en titt på hur samhället förändrats och vilka villkor som unga lever under i dag, år 2012.
Är det bättre att vara datorspelsberoende och sitta vid datorn hela helgerna eller att vara en festglad fylletratt som festar sönder helgerna? Det är frågan...
Artikeln lyfter fram att det i dag är större föräldrarkontroll och att unga i dag inte vill ta efter den äldre generationens dryckesvanor som är en av anledningarna till det minskande intresset för alkohol.
Den största anledningen att man inte dricker lika mycket alkohol nu för tiden tror jag beror på att de digitala möjligheterna har utvecklats, sociala nätverk som facebook, coola datorspel, forum för alla intressen, chattfuntioner, smartphones osv. Artikeln nämner datorspel i en bisats, men jag tror att det är en stor anledning varför unga inte är lika festglada som förut. Dagens datorspel och TV spel ser inte ut som det gjorde för 20 år sedan. Nu spelar man online och kan prata med andra spelare medan spelet pågår. En annan viktig skillnad är att spelen inte har något slut, det kommet hela tiden uppdaterade versioner av t ex world of warcraft mf spel.
Ungdomar i dag umgås inte på samma sätt som förut. Allt mer tid ägnas åt den digitala verkligheten, som öppnar möjligheten att socialisera med människor över hela världen istället för människor i bostadsområdet. I takt med att allt mer tid läggs åt datorbaserade aktiviteter minskar intresset för att träffas på alkoholrika fester och att idrotta.
Jag tycker absolut inte att man ska måla upp dagens ungdom som några helgon, utan man ska ta sig en titt på hur samhället förändrats och vilka villkor som unga lever under i dag, år 2012.
Är det bättre att vara datorspelsberoende och sitta vid datorn hela helgerna eller att vara en festglad fylletratt som festar sönder helgerna? Det är frågan...
torsdag 13 september 2012
Fenomenet många vänner på Facebook
Många vänner på Facebook behöver inte betyda fler vänner i verkliga livet. Artikeln är ganska gammal, men jag minns att när jag läste
den när den publicerades år 2007. Jag hade en del åsikter om den, men då hade jag ingen blogg, så därför
får jag, så här 5 år senare, äntligen skriva ner vad jag tycker om denna
artikel.
När artiklen skrevs, år 2007, hade Sverige
Facebookfeber, och stor del av befolkningen hade skaffat sig, eller skulle
komma att skaffa användarkonto hos Facebook. Allt människor pratade om, överallt,
var Facebook, vilka applikationer man använde sig av, senaste fotoalbumet man
lagt ut, vem som formulerat coolast uppdatering, fulaste eller snyggaste presentationsbilden,
och givetvis hur många vänner man hade på sin vännerlista.
En användares vännerlista har varit i fokus för så många
debatter. I ena stunden var det status och bra för karriären att ha en omfattande
vännerlista, i nästa stund var det motsatta. För väldigt många var det, och är
väl fortfarande, många vänner på Facebook synonymt med popularitet och hög
status.
Precis som år 2007 tyckte jag även i dag att vännerlistan
på Facebook inte säger något om användarens riktiga sociala liv i verkligheten.
Alla vet att det var väldigt få som verkligen bara la till människor som fanns
i ens vänskapskrets, utan man saltade sin vännerlista rejält och la till
människor som inte stod en så nära, t ex hon den där i parallellklassen i åk 4,
som du jobbade i samma grupp som på en bildlektion -94 osv.
Därför blev man rätt pinsamt berörd när DN publicerade
denna artikel:
Riktiga vänner är inte samma sak som internetvänner. Den som har hundratals, tusentals vänner på sociala nätverkssajter har inte nödvändigtvis fler nära vänner än andra, menar en engelsk forskare.
Som att man behöver vara någon raketforskare för att förstå
det liksom? Det är ganska så märkligt att en seriös tidning som DN publicerar
en sådan här skräpartikel som skulle passa bättre i Aftonhoran. Jag anser att
det är riktigt illa om vuxna människor tror att antalet vänner på Facebook speglar
någons sociala liv i verkligheten. Allting är inte som man försöker måla upp
det på Facebook! Det är makalöst pinsamt att en ”forskare måste berätta för
folket att riktiga vänner inte är samma sak som internetvänner”.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)