onsdag 21 november 2012

Lättkränkta studenter

År 2001 kom lagen om likabehandling av studenter på högskolan (SFS 2001:1286) som skall "motverka diskriminering på grund av könstill­hörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder". Teoretiskt sett är denna lag bra, det är klart att studenter som  känner sig diskriminerade ska kunna få sin sak prövad, men hur ser det ut i praktiken? Hur många försöker egentligen utnyttja lagen för att få sina betyg eller resultat omprövade?

Maciej Zaremba skriver en tänkvärd artikel i DN angående hur situationen ser ut på lärarhögskolan i Stockholm efter att lagen trätt i kraft.  Han redovisar en rad anmälningar om diskriminering som tydligt visar hur studenter försöker gömma sig bakom lagen om likabehandling för att få olika betyg omprövade.

Studenter har svårt att förstå att de själva har ansvar för sina studieresultat. I de flesta fallen beror ett lågt betyg eller ett underkänt på att studenten inte läst på tillräckligt mycket och inte på att examinatorn är rasist, homofob eller kvinno/mans hatare.

Det är självklart att studenter som känner dig kränkta ska få ifrågasätta. Dock har det gått för långt när lärarstudenter med invandrarbakgrund drar rasistkortet när de uppmuntras att träna mer på svenska språket eller avråds att bli svensklärare pga bristande språkkunskaper. Är man lärare är det jätteviktigt att ha goda språkkunskaper i det språk undervisningen är på.

Det är bara pinsamt att hävda att man blir kränkt, när man inte får det resultat man önskar på en examination. Skärpning alla studenter, sluta tyck synd om er för att ni tillhör en minoritetsgrupp!

 

tisdag 20 november 2012

Ipad som pedagogiskt redskap

Debatten huruvida en ipad är ett bra pedagogiskt redskap eller inte, har gått het. I Sollentuna kommun har eleverna fått en ipad och dator och man har frångått de traditionella läromedlen. Det är först i åk 2 som eleverna får använda papper och penna. Det är viktigt att alla barn får samma förutsättningar att lära sig använda modern teknik menar man i Sollentuna.

Vissa anser att denna utveckling inte är bra. Man ska lära sig som man gjorde förr i tiden, dvs med traditionella läroböcker. Man pekar på att det inte finns någon forskning som stödjer att ipaden är ett lyckat pedagogiskt verktyg. Andra välkomna den moderna tekniken in i skolan. Och tycker att det är naturligt att it revolutionen även kommer till skolan.

Det är inte första gången genom historien människor blir upprörda och stretar i mot när det kommer nymodigheter.

Allt är inte svart eller vitt. Jag kan ställa mig tveksam till att ta bort alla läroböcker, men som ett kompletterande pedagogiskt verktyg tycker jag att ipaden och datorn kan vara bra.
Det är bra att barn tidigt lär sig använda tekniska verktyg, eftersom vi lever i ett IT samhälle.

Spåra sina barn med hjälp av GPS

Övervakningssamhället går allt längre. I dag är det vanligt att föräldrar sätter GPS sändare på sina barn, så att de hela tiden kan kontrollera var barnen befinner sig. Dagens föräldrar är nervösa över alla faror som lurar ute i verkligheten och vill bygga bort sin oro med kontroll. Visst kan det hända saker med barn, men risken att de ska bli kidnappade, våldtagna eller mördade är minimal.

Var går egentligen gränsen för när man kränker barnets integritet? Hur påverkas barnets utveckling av att de vet om att mamma och pappa kontrollerar varje steg de tar? Det här borde man undersöka närmare. Hämmas utvecklingen till att bli en självständig människa genom ständig övervakning?

I DN får vi möta familjen Nikander som anammat den nya tekniken och spårar sina barn 13 år och 17 år gamla. Det har gått väldigt långt när man kontrollerar ett snart myndigt barn! En tonåring måste få friare tyglar och pröva sig fram. Kan tycka att det är konstigt att mamman gnäller över att hon blir orolig när sonen är ute till midnatt på vardagarna. Varför ställer man inte kravet att barnet ska komma hem tidigare?

Man får inte lita blint på den moderna tekniken. Oroliga föräldrar ska nog inte vara helt lugna. Det finns många sätt att omkringgå denna övervakning, genom att tex stänga av GPS:n i telefonen, ladda ner vissa appar som förstör möjligheten att spåra var telefonen befinner sig osv.

Det är bättre att utveckla en bra relation till sina barn så att man inte behöver spåra dem via GPS!

Hur man lägger upp sparandet till sina barn

Det är viktigt att man sparar pengar till sina barn under åren de växer upp. Allra helst bör man månadsspara, vilket många barnfamiljer gör i Sverige.

Det gäller att alltid tänka långsiktigt och taktiskt när det handlar om sparande till sina barn. I bland kanske det är bättre att sätta in pengarna på sparkontot än att man köper något åt barnet som denne har glädje av för stunden. En dopgåva är kanske bättre att få i form av aktier, fonder eller pengar på ett konto. På samma sätt som att det kanske är onödigt att släkt och vänner skämmer bort barnet med jättemånga presenter vid varje jul och födelsedag. I stället är det bättre om barnet får mindre presenter och får pengar på sitt sparkonto.

Man måste även tänka över hur man ska spara pengar. Det är inte helt optimalt att endast ha ett konto i barnets namn, eftersom barnet får tillgång till pengarna vid 18 års åldern. Vilket även DN tar upp. Privatekonomen Elisabeth Hedmark understryker att det är bra att spara i sitt eget namn och det håller jag med om.

Jag anser att ett bra sätt att lägga upp sparande till sina barn ser ut på följande sätt:

· Mamman och pappan lägger bägge undan en summa pengar i sina namn, dvs olika konton varje månad. Det är inte bra om föräldrarna lägger undan pengar på ett konto. Allt kan hända i livet och det är inte säkert att föräldrarna ens är ihop när barnet blir vuxet och ni vet ju hur det brukar bli när man skiljer sig...

· Ett konto bör öppnas i barnens namn och här sätter man in alla penningåvor barnet fått från släkt och vänner. Pengar som människor utanför familjen samlat ihop bör barnet själv få bestämma vad de ska användas till.

Man får också tänka på att upprätta ett testamente där man redogör för vem som ska ha rätt till pengarna på de olika kontona man upprättat.

fredag 16 november 2012

Betala för att en statusuppdatering ska synas på Facebook?

Facebook är på ständig jakt efter att hitta nya sätt att tjäna pengar på. Nu senast har man infört möjligheten att kunna betala för att ens statusuppdatering ska hamna högt i ens facebookvänners nyhetsflöde.Funktionen har testats i en del andra länder och nu är det dags för att testa funktionen även i Sverige och Danmark.

Du kanske har en särskilt intressant statusuppdatering som du inte vill riskera hamnar för långt ned i nyhetsflödet. /.../ säger Jan Fredriksson, talesperson för Facebook i Norden, till TT.

Innan man dömer ut denna idé får man tänka på att förr i tiden betalade människor också pengar för att "uppmärksamma viktiga händelser i sitt liv". Tidningsannonser för: födelsedagar, födsel, giftemål osv är inte gratis, utan det betalas av den som vill "skylta med sin lycka" i tidningen.

I dag när internet är stort och facebook är det sociala nätverk människor i stor utsträckning använder sig av i sin digitala kommunikation, kanske det inte är så dumt att betala en slant för att ens viktiga statusuppdateringar ska synas lite längre?

måndag 12 november 2012

PK-Finest slänger ut Katrin Zytomierska

Finest, dvs bloggportalen där Katrin Zytomierska bloggar, har nu fått kalla PK-fötter och avslutar sitt samarbete med bloggerskan, efter hennes ökända blogginlägg där hon kritiserar den mulliga Josephine som stod modell för en kampanj hos Sats.

Det komiska i detta är, att enda anledningen till att de avslutar sitt samarbete med henne, är att de gör en ekonomisk förlust, om de låter henne vara kvar. Delar av deras pressmeddelande som publicerades i Resumé, ser ut så här:

"Efter den senaste tidens händelseutveckling kring Katrin Zytomierskas
uppmärksammade SATS-inlägg väljer vi på finest.se att avsluta
samarbetet med Katrin och säga upp hennes avtal som bloggare hos oss.
 Vi har den senaste veckan försökt ta in den samlade responsen och 
kommit fram till att detta drabbat oss på ett sådant sätt att det 
utgör en ohållbar situation. Många av våra kunder och
 samarbetspartners, om vilka vi självklart värnar, har reagerat starkt.
 Detta är självfallet något som vi som företag måste ta till oss/.../"
 
– Vi har inte gjort några exakta estimeringar, men vi har tappat flera kunder. Jag hoppas att vi kan komma tillbaka och återupprätta vårt förtroende.
 
Finest är så skiträdda för att förknippas med någon som ger dem dålig image, och därmed minskar deras intäkter. De tar hellre bort hennes blogg än att göra en ekonomisk förlust. Det här handlar alltså inte om att Finest tar avstånd ifrån Katrins åsikter hon förmedlar i blogginlägget, det handlar bara om att Finest vill framstå som PK och duktiga i allmänhetens ögon, så att de kan tjäna pengar igen.

Jag är väldigt kritiskt till detta pinsamma PK-utspel, hur många bloggare på fines.se har inte en snedvriden bild av kroppar, idela, genus osv.? Hur många bloggare skulle få vara kvar på finest om man rensade bort alla som inte var tillräckligt PK?

Bilden som satte igång PK-debatten. Hämtad från Aftonbladet.
 
 



Att heta Kitty, Fenix och Lynda

Ibland får jag verkligen mina fördomar besvarade, och i dag handlar det om namnval till barn. Arbetarbladet har i dag publicerat en artikel om en familj som valt host host.. originella namn till sina två yngsta barn. De berättar stolt att deras barn heter Vilda, Kitty och Fenix (barnens efternamn är Englund). Mamman i familjen berättar stolt att: ”de alltid har gått sin egen väg och inte brytt sig om vad andra människor tänker.”

Jag blir matt av att höra att en familj ens kan komma på tanken att döpa sitt barn till Kitty och Fenix, ännu mer matt blir jag när jag läser om hur föräldrarna hittat inspirationen till namnen. En karaktär i That 70´s show och Kitty Jutbring var förebild för dotterns namn och skådespelaren Joaquin Phoenix för sonens. Det var ju verkligen en jättedjup analys av namnen och dessa eventuella betydelser herre och fru Englund gjorde innan de valde namnen nåt sina barn. Gulligt att de ville försvenska stavningen på Phoenix, ”för enkelhetens skull…”
Mamman berättar att hon tror att originaliteten ligger i släkten. Hennes syster har tre pojkar som heter Chino, Nemo och Love. Hehe, ja vad säger vi om det?
Arbetarbladet har publicerat en annan artikel om namn, denna gången handlar det om en journalist på arbetarbladet. Hennes dopnamn var Linda, men i tonåren kände hon för att förändra sitt namn och valde att byta namn till Lynda, alltså Linda med y. (Det är rätt ofattbart att hennes föräldrar godkände namnbytet.)  Nu i vuxen ålder har Lynda mognat och vill byta tillbaka till den vanliga stavningen, dvs Linda med i, vilket hon gjort.

Det är ganska otroligt hur man kan få för sig att byta stavning på sitt namn genom att göra ett riktigt namnbyte hos skatteverket när man är så ung. Räcker det inte med att man själv stavar sitt namn annorlunda? Det var i alla fall ett smart drag att ändra tillbaka sitt namn till Linda med i tycker jag.