Vem är lämplig att avlägga lärarexamen och undervisa i svensk skola?

Betygssnittet som krävs för att komma in på lärarutbildningen är väldigt låga. Hösten 2011 nåddes botten, då var det i snitt 1,0 sökande per plats vilket kan jämföras med i början av 70-talet när det var 24 sökande per plats på de mest attraktiva inriktningarna.

Det låga antagningskravet på lärarutbildningen leder till att ”vem som helst med godkända betyg från gymnasiet” kommer in. Det nuvarande klientelet på utbildningen är inte alltid lämpligt att utöva läraryrket. Lärarprogrammet har gått ifrån att vara en högstatusutbildning till att bli en akademisk slasktratt för lågpresterande och svaga studenter, ”som inte kom in på något annat program”. Det har gjorts en undersökning som heter vem blir vad och varför, den kan ni ta del av här. Undersökningen visar att lärar- och socionomprogrammet lockar flest elever med låga betyg och från studieovana hem medan läkare – och juristutbildningen har högpresterande studenter från studievana hem. Tidigare tillhörde även lärarprogrammet samma kategori som läkare- och juristprogrammet.

Det har kommit alarmerande rapporter om att kunskaperna hos blivande lärare är för låg. Det finns i dag lärarstudenter med grov dyslexi, allt för låga kunskaper i att uttrycka sig både muntligt och skriftligt på svenska samt lider av talängslan. Den låga nivån på kurserna och examinationerna gör att man kan glida igenom och få sin lärarexamen.

I dag verkar det som att det är ”en rättighet” att ta en lärarexamen. Alla som kommit in på lärarutbildningen ska kunna ta sig igenom kurserna och det är upp till varje lärosäter att anpassa utbildningen så att alla studenter blir godkända, t ex genom att, ge extra tid på tentor för dyslektiker, lättare kurser för lärarstudenter, bortse från grova språkproblem osv. Lärarstudenter blir sedan kränkta när universitetslärarna påpekar studentens bristande svenskkunskaper och dyslexi. Vad är det för klientel vi vill ska undervisa våra barn och ungdomar? Dagens syn på lärare, dvs att vem som helst duger till lärare, är väldigt negativ, då det är barnen och ungdomarna som drabbas, eftersom de får lärare som inte kunskapsmässigt räcker till som pedagoger.

Det är väldigt allvarligt att inriktningen låg- och mellanstadielärare i dag anses vara den inriktning med lägst status (förutom förskolelärare).  Ett flertal studenter har valt denna inriktning för att de tror att det är ”för svårt” att undervisa på högstadiet och gymnasiet. Den här attityden till undervisning mot de yngre åren är oroväckande. Studenter med dyslexi och svåra språkproblem hör inte hemma på dessa inriktningar av lärarutbildning.  Man får tänka på att under låg- och mellanstadiet lär man sig och vidareutvecklar elementära kunskaper som ligger till grunden för hur man klarar sig i under resten av skolgången och senare i livet. Jag syftar givetvis på läs- och skrivutveckling och matematik. Det är oacceptabelt att lärare som har dyslexi ska ansvara för barns läs- och skrivutveckling!

En attitydförändring till lärarutbildningen och lärare måste ske. Yrkes status måste höjas, och utbildningen måste göras mer attraktiv, så att programmet återigen kan locka människor med höga betyg. Antagningen till lärarutbildningen borde ses över, kanske man skulle komplettera ansökningskriterier från att endast omfatta betyg till att även innehålla intervju samt språktest för samtliga sökande. Detta skulle rensa bort dyslektiker och människor med allt för dåliga svenskkunskaper. Man måste börja vara hårdare. Alla passar inte som lärare!

Dock är det självklart att vi fortfarande skulle få in människor som inte är lämplig som lärare trots att vi höjer kraven för att bli antagen och eventuellt lägger till andra urvalskriterier. Jag är dock säker på att vinningen skulle vara större om antagningskraven skärptes. En lärare är i mina ögon sett en person som är allmänbildad och har bred kunskapsbas inom många områden, och en spetskompetens i sitt undervisningsområde. En historielärare borde utöver goda kunskaper i historia t ex vara väldigt duktig i svenska, geografi och samhällskunskap. Något måste göras! Landets lärarutbildning måste rensas upp, annars riskerar kommande generationer att få sämre undervisning!