Kvotering av platser till juristprogrammet

Det är ett faktum att universitetens mer attraktiva utbildningar kräver att man har väldigt högt betygssnitt i kombination med ett bra reslutat på högskoleprovet, för att man ska bli antagen. Utbildningar jag syftar på är bland annat: läkarprogrammet, ekonomprogrammet samt juristprogrammet. Analyserar man gruppen av antagna till prestigefyllda utbildningar finner man vissa gemensamma nämnare för de som antagits, majoriteten kommer från högutbildade hem där en av föräldern själv hade gått en prestigeutbildning, få har invandrarbakgrund och kommer från hem utan studietraditioner. Hur ska man råda bot på denna orättvisa, hur ska man få in fler lågutbildade och invandrare på utbildningar med hög status?

Uppsala universitet valde hösten 2003 att låta 30 av 300 platser på juristprogrammet gå till studenter med utländsk bakgrund (bägge föräldrarna födda utomlands). Cecilia Lönn och Josefine Midander (bägge med föräldrar födda i Sverige) nekades plats på juristprogrammet i Uppsala, trots att de hade högre betyg än de som blivit antagna genom kvotering. De valde att stämma Uppsala universitet för etnisk diskriminering.  Fallet prövades ända upp till högsta domstolen och flickorna fick rätt i alla instanser och Uppsala universitet fick betala ut böter till dem.

Kvotering anser jag vara ett väldigt dåligt sätt att motverka social snedrekrytering. Det bidrar bara till att rasismen spirar och att det blir ”vi” och ”dom” mentalitet på utbildningen.  Jag ställer mig även frågande om man verkligen når den grupp man söker, när man anger att bägge föräldrarna ska vara födda utomlands för att kunna söka genom urvalsgruppen.  Det är nämligen en väldigt stor grupp människor som räkans in där. Min egen gissning är att juristprogrammet vill nå ut till de människor som har svenska som andra språk och är duktiga i skolan men som ändå inte räcker till att konkurrera mot de svenska eleverna, pga vissa språkproblem. Men man får tänka på att även personer med föräldrar födda i t ex Danmark/Norge eller adoptivbarn också räknas in i gruppen med utlandsfödda föräldrar, trots att dessa personer har haft samma förutsättningar ur språkperspektiv som etniskt svenska barn under sin skolgång.  Ska dessa verkligen få söka till den särskilda urvalsgruppen?  

Högsta domstolen talar sitt tydliga språk – nej till att öka mångfald på universitetet genom kvotering.  

SvD

Centrum för rättvisa